Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ödeborg - Ödeby - Ödebygdsväg - Ödekyrka - Ödell (Ödla), Anders Svensson - Ödem - Ödemården, Ödmorden - Ödenburg - Ödenäs - Ödesdrama - Ödeshemman - Ödeshög - Ödesmål - Ödestugu - Ödhumla - Ödla, A. S. - Ödlesläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1423
ödeby—Ödlesläktet
1424
2. Järnbruk m. m. i ö:s socken (se ovan).
Tillhör ö:s bruks a.-b. (gr. 1898, aktiekap.
700,000 kr., 175 arb.). Tillv. av spik, dragen
järntråd, trävaror och tegel.
ödeby, socken i n. Närke, Glanshammars
härad, Örebro län, omfattar som huvudbygd
sjön Väringens största ö och slättbygden
utmed Arbogaån ö. om sjön samt når i s. upp
på Käglans skogsplatå; 33.90 kvkm, 305 inv.
(1934). 602 har åker, 1,659 har skogsmark.
Egendomar: Kägleholm (se d. o.) och Ringaby.
Ingår i Lillkyrka och ö. pastorat i Strängnäs
stift, Glanshammars kontrakt.
ödebygd-väg, allmän väg. som till avsevärd
längd sträcker sig över fjäll, genom skogar
el. glest befolkade trakter och som, ehuru
icke för den allmänna samfärdseln nödig,
likväl finnes vara till gagn för det allmänna
såsom ägnad att främja landets uppodling
och bebyggande. Sammanlagda längden av ö.
utgjorde vid 1932 års utgång 1,123 km. Schg.
ödekyrka, för gudstjänst ej längre använd
kyrka.
Ödell (ödla), Anders Svensson,
diplomat (d. 1630). Medföljde ambassaderna till
Holland och Frankrike iölO och reste även eljest
utrikes, blev 1617 tolk i italienska, franska och
engelska i svenska kansliet samt 1621
»lingvist» i samma språk. Han blev s. å. svensk
tullkommissarie i Helsingör samt 1622
diplomatisk agent i Danmark, 1625 i Hamburg och
1630 resident där och adlades s. å. med
namnet ö. Han var den förste permanente
svenske diplomaten i Tyskland, där han även
övervakade postförbindelsen med Sverige. ö:s ätt
utdog på manssidan 1834 och på kvinnolinjen
1919. — Litt.: N. Ahnlund, art. »Anders
Svensson» i »Svenskt biografiskt lexikon», bd
1 (1918). E. N-nn.*
ödem, med., se Vattusot.
ödemården, ödmorden (gammalsv. ömorp,
av morp el. marp, skog), den bergiga
skogstrakten i n. Gästrikland och s. Hälsingland.
Ärkebiskop Nils Allesson förmådde 1302 de
kringboende socknemännen att mitt på
skogen avsätta ett större område till underhåll
av ett »sälohus» (d. v. s. härbärge för
resande; nu gården Själahus), varefter
nybyggare snart infunno sig och Skogs socken
bildades. Det säges, att Hälsinglands apostel,
den helige Staffan (se d. o.), mördades vid
Tynnebroå på ö. (End.)
ödenburg [ö’donbork], se S o p r o n.
Ödenäs, socken i Älvsborgs län, Kullings
härad, s. om Alingsås; 39,79 kvkm, 474 inv.
(1934). Omges i v. och n. av sjöarna ömmern
och Nären; höglänt skogs- och bergsbygd.
197 har åker, 2,076 har skogsmark. Ingår i
Alingsås stads- och landsförsamlingars,
Rö-dene, Bä linge, ö. och Hemsjö pastorat i Skara
stift, Kullings kontrakt.
ödesdrama, se Skådespel.
Ödeshemman, hemman, som fallit i ödesmål,
d. v. s. lämnats utan bruk och skötsel, sedan
de blivit övergivna av åbon el. ägaren, vilket
ännu under 1700-talet förekom synnerligen
ofta. Därigenom vållades minskning i
kronans inkomster. Närmast till följd härav
lämnades föreskrifter dels om den tillsyn, som
borde hållas över hemmanens hävd och
vidmakthållande till förekommande av ödesmål,
dels ock om de åtgärder, som borde vidtagas
till upprättande av sådana. Numera äro ö.
helt få, och lagstiftningen om ö. har därför
i huvudsak mist sin betydelse. Jfr
Vanhävd. G. T.*
ödeshög, socken i Östergötlands län,
Ly-sings härad, vid Vättern och
Smålandsgränsen; 100,43 kvkm, 3.074 inv. (1934). Sträcker
sig från östgötaslättens s. v. hörn upp i
Hola-veden (se d. o.), som brant stupar mot Vättern
i v. 2,553 har åker, 4,269 har skogsmark.
Ö:s kyrkby och stationssamhälle utgör enl k.
br. 1922 municipalsambälle; 548 har, 1.266
inv. (1934), tax.-värde å fastighet 2,727,500
kr. (1932), tax. inkomst 873,180 kr.
Tackjärns- och metallgjuteri. Ingår i Stora Äby
och Ö:s pastorat i Linköpings stift, Lysings
kontrakt.
Ödesmål, kam., se ö d e s h e m m a n.
Ödestugu, socken i Jönköpings län, Västra
härad, s. om Jönköping; 93,93 kvkm, 731 inv.
(1934). Höglänt skogsbygd, genomfluten av
Lagans biå Hoksån. 857 har åker, 5,680 har
skogsmark. Vid Spexeryd manganmalm (se
d. o.). Ingår i Malmbäcks, ö. och Almesåkra
pastorat i Växjö stift, V. Härads kontrakt.
ödhumla, annan form av Audhumbla, se
Nordisk mytologi.
Ödla, A. S., se ö d e 11, A. S.
Skogsödla, Lacerta vivipara.
ödlesläktet, Lace’rta, tillhör kräldjursfam.
egentliga ödlor och utmärkes av spenslig,
cylindrisk, något tillplattad kropp med
pyra-midformigt huvud och lång, spetsig, ofta
bräcklig svans. Talrika arter finnas i Europa
samt Asien och Afrika n. om ekvatorn. I
Sverige finnas två arter. Skogsödla n, L.
vivipara, är ovan brun, under gulgrön och når
en längd av 15 cm, varav 2/3 komma på
svansen. Den föder ungar och förekommer över
hela landet ända upp i fjällområdet.
Sandödlan, L. agilis, är ovan gråbrun, med tre
rader svarta fläckar längs ryggen och skiljes
dessutom från föreg. art genom att gommen
bär tänder. Totallängden är omkr. 22 cm.
Den förekommer i s. Sverige upp till
Bohuslän, Värmland och Östergötland. Av övriga
europeiska arter må följ, nämnas. P ä r
1-ödlan, L. ocellata, är ovan brun, på sidorna
spräcklig i gult och grönt med blå fläckar,
under ljust gulgrön. Den blir över 1/2 m lång
och förekommer i s. v. Europa och n. Afrika.
I mell. och s. Europa finnes den intill i/2 n»
långa, praktfullt gröna smaragdödlan,
L. viridis. T. P.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
