Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ödlor - Ödman, Nils Petrus - Ödman, Svante - Ödmann, Arvid Fredrik - Ödmann, Samuel Lorens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1425
Ödlor—ödmann
1420
Smaragdödla, Lacerta viridis.
ödlor, Lacertilia, kräldjursordn., tillhörande
gruppen fjällreptilier (se d. o. och
Kräldjur) och omfattande många arter i alla
världsdelar, där de äro vanliga särskilt i
tropiska och tempererade områden. Kroppen är
långsträckt, vanl. med 4 klobeväpnade
fem-tåiga extremiteter. Underkäkens båda hälfter
äro fast förenade, och bröstben finnes.
Huvudet är i regel täckt av större plåtar,
kroppen av hornartade fjäll, ö. äro livliga djur,
som mestadels leva av insekter o. a. smådjur,
några få av växtföda. Bland större fam. må
nämnas följ.: grävödlor (se S k i n k s 1 ä
k-t e t), egentliga ö. (se ö d 1 e s 1 ä k t e t),
ringödlor, Amphisbaena (se d. o.), tejuödlor (se
Tejus), varanödlor (se d. o.), vårtödlor (se
Heloderma), ormslår (se Ormslå och
i suppl. Scheltopusik), gördelödlor (se
Zon ur id ae), leguaner (se d. o.), agamider (se
d. o.) och geckoödlor (se Geckonidae). T. P.
Ödman, Nils Petrus, författare (1838—
1911), fil. dr 1860 i Uppsala, lektor i
Härnösand 1870—77 och i
Gävle 1877—1905. ö.
var led. av Namnlösa
sällskapet (se d. o.)
och bidrog till
kalendern Isblomman 1861
och »Sånger och
berättelser af nio
signaturer» (1863). Han
utgav samlingar av
skisser och
humoresker: »Ungdoms- och
reseminnen» (2 bd,
1881; ny samling
1891), »Vexlande
bil
der» (1893) m. m. Som föreläsare och kåsör
var han populär. R-n B.
ödman, Svante, läkare,
universitetslärare (1836—1927), med. lic. vid Karol. inst.
1865 och med. hedersdr i Lund 1889. 1871—81
var Ö. överläkare vid Härnösands och 1881—
1907 vid Lunds hospital. 1893—1901 var han
prof, i psykiatri vid univ. i Lund. Som lärare
inlade ö. stora förtjänster; hans undervisning
var ovanligt sakrik och instruktiv. För
sinnessjukvården i Sverige var ö. en reformernas
man. Sålunda funno sänglägesbehandlingen av
sinnessjuka och deras vård i
övervaknings-avd. i honom den varmaste förkämpe, och
Lunds hospital (numera S:t Lars sjukhus)
torde ha gått före flertalet svenska anstalter
i genomförandet av de sinnessjukas friare
behandling. R. T-dt.*
ödmann, Arvid Fredrik, operasångare
(1850—1914). Var engagerad vid Kungl. tea-
tern i Stockholm 1875—1911 med undantag
för åren 1887—89, då han var fäst vid kunuL
teatern i Köpenhamn.
Han var länge
ötock-holmsoperans mest
uppburne tenor, vars
röst tjusade med sin
unikt ljusa,
smältande klangfärg. Bland
ö:s glansroller voro
Fernando i »Leonora»,
Fra Diavolo, Zeforis
i »Konung för en
dag», Romeo, Faust i
»Faust» och
»Mefisto-feles», Lohengrin, Don
José i »Carmen», Tu-
riddo i »På Sicilien» och Otello. — Hans änka,
Alma Hård-Ö., utgav 1915 »A. ö.
Minnesblad». H. G-t.
ödmann, Samuel Lorens, teolog,
naturforskare och universitetslärare (1750—
1829). Blev 1768 student i Uppsala, där
han bl. a. studerade botanik för Linné, fil.
kand. 1772, prästvigd 1773, huspredikant på
Ingarön, från 1775 hos baron Cederström på
Beatelund. Denne inrättade 1776 för hans
räkning en fast skola med boställe och ett
kapell i Pilhamn. Här framträdde ö:s
originalitet som naturforskare. 1780 ff. lämnade
han flera bidrag till Vet.-akad:s Handl., och
1784 blev han led. av akad. Som ornitolog
vann han internationell berömmelse.
Naturstudiets kombinering med undersökningar i
biblisk filologi gav upphov till »Strödde
samlingar utur naturkunnigheten till den Heliga
skrifts upplysning» (6 flockar, 1785—94». ö.
översatte och bearbetade även reseskildringar
från olika världsdelar och skrev bl. a.
»Tankar om sättet att förekomma tiggerier i
städer», som 1788 prisbelönades av Göteborgs
Vet.- och vitt.-samh. (tr. i dess handl. s. å.).
Samuel ödmann. Målning av J. G. Sandberg. Tillhör
Smålands nation i Uppsala.
ö., som efter en efterhängsen frossjukdom
från 1780-talet höll sig inomhus (låg påklädd
till sängs), åtnjöt i övrigt en ypperlig hälsa.
1790 blev han kyrkoherde i Gamla Uppsala
(utan avlagd pastoralexamen) och teol.
adjunkt vid Uppsala univ., 1799 teol. prof., 1800
teol. dr och förordnades 1806 (som prof, i
pastoralteologien) till föreståndare för det teol.
seminarium, som då upprättades. 1792 hade
han insatts i bibelkommissionen och 1793 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
