Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ögat - Öggestorp - Öglunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1429
öggestorp—öglunda
1430
bilden, a), »vitögat», dels av den
genomskinliga hornhinnan (cornea), h. Denna
utgör tills, m. k r i s t a 11 i n s e n, l, den
huvudsakliga delen av ögats ljusbrytande
apparat. Framför linsen är regnbågshinnan
(iris, se d. o.), i, utspänd. Den är av
växlande färg, brun, bla el. grå i olika nyanser,
öppningen i dess mitt, pupillen, lämnar
ljuset tillträde till ö:s inre och kan medelst
muskler i regnbågshinnan alltefter behov
förändras till storlek. Iris har alltså samma
roll som bländaren i en kamera, den
avstänger randstrålarna och förbättrar bildskärpan.
Rummet mellan hornhinnan och iris, främre
kammaren, f, samt mellan iris och linsen,
bakre kammaren, p, är fyllt av en
vattenklar vätska, vattenvätskan el.
kammarvattnet (humor aqueus);
bakom linsen utgöres ögonglobens innehåll av
en geléartad, klar substans,
glaskroppen (corpus vitreum), g. Insidan av den
fasta senhinnan beklädes av en kärlrik
hinna, åderhinnan el. kärlhinnan
(chorioidea el. tunica vascularis el. tunica
media), d, som i sin tur på insidan beklädes
av näthinnan (se d. o.; retina el. tunica
interna), n. Denna senare innehåller de
Ijus-percipierande element — stavar och t a
p-p a r —, genom vilka ljusets energi omsättes
i nervverksamhet. De få sin näring från den
kärlrika åderhinnan. Den del av näthinnan,
som har den bästa synskärpan, gula
fläcken (se d. o.), befinner sig i ett
emmetro-piskt el. normalbrytande ö. i den ljusbrytande
apparatens brännpunkt, i ett med ametropi
behäftat (se Ref r ak tion 3), översynt el.
närsynt ö. framför el. bakom denna. Framåt
övergår åderhinnan i den muskulösa s t r å
1-kroppen el. ciliar kroppen (corpus
ciliare), s, som genom en fin bandapparat,
zonula Zinnii, uppbär linsen. Inställningen
av ö. för nära håll (ackommodation, se
d. o. 2) anses täml. allmänt tillgå så, att
linsytorna, i synnerhet den främre, på grund av
linsens elasticitet bli starkare krökta, då
zonula Zinnii slappas genom kontraktion av
musklerna i strålkroppen; samtidigt sker en
omlagring i linsens inre, som även den medför
en ökning av linsens brytande kraft. Medelst
synnerven (nervus opticus), e,
sammanhänger ö. med de nervösa centralorgan i
hjärnan, där synförnimmelserna uppstå. Genom
senhinnan passera på flera ställen blod- och
lymfkärl, känsel- och kärlnerver samt nerver
till strålkroppens och regnbågshinnans
muskler, och i dess yttre lager äro senorna för sex
rörelsemuskler fästa, medelst vilka ö. kan
röras i alla riktningar och blicken sålunda
riktas åt skilda håll. Vitögat beklädes av
bin d(e)h innan (conjunctiva), b, som framåt
övergår på och bekläder ögonlockens insida,
bildande ett slags säck, bindesäcken
(saccus conjunctivae).
ö. ligger väl skyddat i en åt alla håll utom
framåt av ben omgiven fördjupning i kraniet,
ögonhålan (orbita), i vilken riklig fettväv
bildar en mjuk och elastisk bädd åt det för
yttre våld ömtåliga synorganet, ögonhålan
är nästan pyramidformig med spetsen riktad
snett bakåt och inåt. Längst in i orbita
springa ö:s flesta rörelsemuskler upp, och här
passerar synnerven genom ett runt hål (fora-
men opticum), ögonmuskelnerverna genom en
springformig benöppning (fissura orbitalis
su-perior) in i hjärnkaviteten. Tårkörteln
(glandula lacrimalis) ligger i främsta delen
av ögonhålan i en grund fördjupning i benet
på den övre yttre väggen. Vid inre ögonvrån
ligger tårsäcken (saccus lacrimalis) i en
annan fördjupning i benväggen. Stommen i
ögonlocken (palpebrae) utgöres av en
brosk-artad bindvävslamell (tarsus), som ger dem
tillbörlig stadga. I den övre tarsus är den
muskel fäst, som tjänar till att höja det övre
ögonlocket. På tarsernas framsida gå i
horisontella bågar muskeltrådar, som sluta
ögonspringan. ögonlockens hud är synnerligen tunn
och mjuk, underhudsbindväven mycket lucker,
varför blödningar och svullnader lätt få stor
utbredning. På främre kanten av ögonlockens
fria ränder äro ögonhåren (cilia) fästa;
nära den bakre kanten ser man som en rad
små punkter mynningarna till de i tarsus
belägna s. k. meibomska körtlarna,
vilkas feta avsöndring hindrar tårvätskan att
rinna över på huden, ögonhåren falla bort
och återbildas hela livet igenom; ett
ögonhårs livslängd är omkr. 100 dagar. Den yttre
ögonvrån har form av en spetsig vinkel, vid
den inre däremot göra ögonlocksränderna en
utvikning omkring den s. k. tårsjön (lacus
lacrimalis). På gränsen till denna utvikning
synes på vardera ögonlocksranden den s. k.
tårpunkten, som utgör ingången till
tårrören (canaliculi lacrimalis), genom vilka
tårvätskan pumpas in i tårsäcken och
därifrån vidare genom tårkanalen (ductus
nasolacrimalis) ned i näsan, ögon- el. t å
r-karunkeln (caruncula lacrimalis). den
gulröda upphöjning, som synes i den inre
ögonvrån, överensstämmer i sin byggnad nära med
huden. Blinkningen förhindrar ö:s
uttork-ning och skyddar för yttre skador,
bländande ljus m. m. ögonbrynen (supercilia)
växla som bekant mycket till storlek, färg
och form och markera stundom i hög grad
ansiktsuttrycket. De höjas, sänkas och
rynkas medelst muskler i pannan och ögonlocken.
— Vetenskapen om ö. i friskt och sjukt
tillstånd kallas oftalmologi. — Om själva
seendet, synakten m. m. se bl. a. Blinda
fläcken, Lins, Syn, Synfält,
Synsinnet, om ö:s sjukdomar se
ögonsjukdomar. K. G. P-n.
2. (ZooZ.) Se Oceller 1 och Synorgan.
En särskild typ av de med en linsformad
anordning försedda ö. (kameraögonen) äro de
hos vissa djuphavsdjur (se d. o., med bilder)
samt nattfåglar och nattdäggdjur
förekommande teleskopögonen. Om pinealorganet se
Parietalorgan.
öggestorp, socken i Jönköpings län, Tveta
härad, i den kuperade höglandsterrängen
mellan Huskvarna och Nässjö; 52,22 kvkm, 499
inv. (1934). 878 har åker, 2,647 har
skogsmark. Egendom: Ulvsnäs (se d. o.). Ingår i
Rogberga och ö:s pastorat i Växjö stift,
Tveta kontrakt.
öglunda, socken i Skaraborgs län, Valle
härad, omfattar ett område av N. Billingen
samt slättbygden v. därom fram till
Fläm-sjön; 15,94 kvkm, 306 inv. (1934). 415 har
åker, 393 har skogsmark. I bergbranten ö.
grotta och Jättedalen. Ingår i Värnhems,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
