Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öglunda - Ögonblicksfotografi - Ögonbryn - Ögondiagnos - Ögonfluss - Ögonfläckar - Ögonglas - Ögonhålan - Ögonkarunkel - Ögonljus - Ögonlock - Ögonmått - Ögonsjukdomar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1431
Ögonblicksfotografi—ögonsjukdomar
1432
Istrums, Eggby, öglunda och N. Lundby
pastorat i Skara stift, Billings kontrakt.
ögonblicksfotografi, se M o m e n t f o t
o-g r a f i.
ögonbryn, se ögat, sp. 1430.
ögondiagnos [-nå’s], läran om möjligheten att
igenkänna kroppsliga sjukdomar på
regnbågs-hinnans färg och teckning, ö., som först
framställdes vid 1800-talets mitt av ungraren
Péc-zely och senare vunnit många anhängare bland
homeopater, saknar varje vetenskapligt
underlag (se Elektrohomeopati). K. G. P-n.
ögonfluss, med., var- el. slemflytning från
ögonen.
ögonfläckar, anat., se Synorgan.
ögonglas, alla slags glas, som bäras
framför ögonen för att förbättra synförmågan,
påverka ögats funktioner el. skydda det.
De enklast slipade ö. ha sfä riska ytor och
samla (positiva glas) el. sprida (negativa)
ljuset. Numera brukas mest glas med en
kon-vex och en konkav yta, så att
brytningsför-mågan beror på skillnaden i dessa ytors
krök-ning, genomböjda glas. Glaset betecknas
efter sin brytande förmåga, mätt i d i o
p-t r i e r (se d. o.). Man begagnar sfäriska glas
dels för att rätta en förhandenvarande
anomali i ögats optiska inställning, positiva vid
översynthet, negativa vid närsynthet, dels
ock för att ersätta den med åldern
avtagande ackommodationen. I förra fallet tjäna de
huvudsaki. till att möjliggöra el. underlätta
tydligt seende. I senare fallet behövas de
även för ett normalt öga för att möjliggöra
seende på nära håll. Sedan ackommodationen
i åldern mellan 40 och 45 år börjat avtaga,
behöver näml, det normala ögat ett positivt
glas för arbete på nära håll, det översynta
ett starkare dylikt; det närsynta behöver ett
svagare negativt glas för kortare än för längre
håll. Behovet att i denna ålder kunna se
tydligt på olika avstånd utan ombyte av
glasögon el. utan att taga av dem har lett
till konstruktion av s. k. bifokalglas;
genom dessas övre del ser man skarpt på
långt håll, genom den nedre på kortare
avstånd. Dylika glas infördes av Benjamin
Franklin och kunna numera slipas i ett
stycke, s. k. unibifokalglas. Gränsen
mellan de båda optiskt verksamma ytorna för
vissa kombinationer av glas kan t. o. m.
göras osynlig, s. k. lyxslipade bifokalglas.
För korrektion av astigmatism (se d. o. 1)
hos ögat måste glaset vara så beskaffat, att
det genomgångna ljusknippet har samma fel
men i motsatt riktning. Astigmatiska glas
äro dels cylinderglas, om verkan
åstadkommes genom en cylindrisk yta, ev. kombinerad
med en sfärisk, kombinerade glas,
dels ock t o r i s k a, varvid såväl den
sfäriska som den astigmatiska korrektionen kan
åstadkommas på endera ytan. Ett ö. har den
olägenheten, att brytningen vid blickriktning
genom dess sidodelar är astigmatisk. Denna
astigmatism vid snett infall kan hävas, om
hänsyn tas till ögats vridningspunkt genom
ett lämpligt val av glasets ena
kröknings-radie, dess s. k. genomböjning, olika för varje
styrka. Dylika glas kallas punktuellt
avbildande; de mest kända äro Zeiss’
punktal-glas. Förtjänsten om införandet av dylika
glas tillkommer bl. a. A. Gullstrand och
dansken Tscherning. En enklare form av
dylika glas äro de s. k. periskopiska glasen.
ö. inverka ej blott på ögats optiska
inställning utan även på rörelseapparaten, särskilt
konvergensförmågan, som har ett funktionellt
samband med ackommodationen. Denna
inverkan märkes ofta av den, som börjar
begagna olämpliga ö., såsom ett ganska starkt
obehag, vilket emellertid undvikes vid
passande glas genom riktig decentrering av
dessa, i det att avståndet mellan deras centra
ej alltid bör göras lika med avståndet
mellan pupillernas medelpunkter. I fall, då man
önskar inverka på rörelseapparaten,
kombineras glasen med ett prisma, i det att de
erforderliga sfäriska el. cylindriska ytorna
slipas på ett prismatiskt glasstycke med
lämplig kantvinkel. I de fall åter, där glas böra
bäras enbart för inverkan på
rörelseapparaten, brukas prismatiska glas med plana ytor.
Skyddsglas av grå färg i olika
nyanser användas dels vid ögonsjukdomar, dels
även för friska ögon vid alltför starkt ljus,
ss. vid svetsning på elektrisk väg och vid
vandring över starkt solbelysta snöfält, i
synnerhet på större höjd. Även mot andra
ret-medel el. faror brukas skyddsglas, ss. vid
stenhuggning och automobilfärder.
ö. anbringas framför ögonen antingen med
hjälp av skalmar över öronen — glasögon,
brillor — el. med en klämma över näsan,
pincenez, samt kunna bäras på skaft,
lorg-nett, el. fastklämmas av ögonlocken, monokel.
Uppfinningen av ö. gjordes under
senare delen av 1200-talet. 1 Sverige nämnas
glasögon f. ggn mellan 1415 och 1436 (se F.
Ask, »Zur ältesten Geschichte der Brille in
Schweden», i Acta Ophtalmologica, bd 10,
1931). Den nuv. storartade utvecklingen av
ö:s teori och praxis är frukten av de senaste
femtio årens arbete. Industrien står särskilt
högt i Tyskland och U. S. A. I Sverige finns
en fabrik i Uppsala. G-d. (J. W. N.)
ögonhålan, ögonhår, se ögat 1.
ögonkarunkel, se ögat 1.
Ögonljus, bot., se Vintergröna,
ögonlock, se ögat 1.
ögonmått, färdigheten att blott med
ögonens tillhjälp, utan alla mätinstrument,
bestämma föremåls avstånd, storlek och
inbördes läge. Därvid är av vikt att taga
hänsyn till bl. a. följ, optiska villor (jfr d. o.):
1) avståndet mellan två belysta punkter
synes större, än det i verkligheten är, mellan
två mörka punkter tvärtom; 2) ett ljust
föremål på mörk grund tycks större, ett mörkt
på ljus grund mindre, än det är; 3)
vertikala mått förefalla större än motsv.
horisontella; 4) höjdvinklar synas vanl. nedifrån
för stora, uppifrån för små, varför höjder
överskattas vid uppstigande, underskattas
vid nedstigande; 5) runda och kvadratiska
ytor förefalla mindre än andra, som med
samma ytinnehåll ha långdragnare
gränslinjer och flera omfångsvinklar; 6) avdelade
storheter i rummet synas större än lika stora
odelade (en allé ter sig längre än en trädlös
väg av samma längd). K. G. P-n.
Ögonsjukdomar. Emedan besvär från
ögonen av vad slag de vara må gärna förorsaka
oro för synförmågan, synes lämpligen en
kortfattad översikt av ö. böra föregås av några
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
