Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öhlenschläger, A. G. - Öhman, Carl Martin - Öholm, Lars William - Öhrwall, Hjalmar August - Öhrvikens a.-b. - Öiern, Öyeren - Ölja - Öja (socknar) - Öja (socken i Vasa län) - Öjaby - Öjared - Öljaren - Öjebro - Öjebryn - Öjeforsen - Öka, Ökstock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1437
öhlenschläger—öka
1438
Öhlenschläger, A. G., se Oehlenschläger.
öhman. Carl Martin, operasångare (f.
1887 4/o) Var efter studier vid
Musikkonser-vatoriet i Stockholm och i Milano engagerad
vid Kungl. teatern i Stockholm 1919—20 och
vid Stora teatern i Göteborg 1920—24. ö:s
utländska karriär
började 1924 på
Metro-politanoperan i New
York och fortsatte
från 1925 på
Städti-sche Oper i Berlin,
där han alltjämt är
anställd. Både som
opera- och
konsertsångare har ö. med
stor framgång
uppträtt i de flesta
europeiska musikcentra.
Sedan 1927 har han
ofta åter sjungit på
Stockholmsoperan. Med sin klangsköna
stämma, sitt kultiverade föredrag och sin starka
dramatiska begåvning står han i främsta ledet
bland nutida hjältetenorer. Till ö:s repertoar
höra Richard i »En maskeradbal», Radamös i
»Aida», Otello, Cavaradossi i »Tosca», Don
José i »Carmen», Tannhäuser, Lohengrin och
Walther i »Mästersångarne». Han har även
gjort lycka i operetter, särskilt som prins
Sou Chong i »Leendets land». H. G-1,
öholm, Lars William, finländsk kemist
(f. 1872 17/7). Var 1895—1900 föreståndare för
Borgå folkhögskola, ö. bedrev studier bl. a.
för S. Arrhenius i Stockholm och disputerade
på avhandlingen »Bidrag till kännedomen om
hydrodiffusionen särskilt elektrolyters
hydro-diffusion» (1902). Han blev docent 1906, fil.
dr 1907 och prof. 1915 i kemi vid Helsingfors
univ. 1926 blev han prefekt för kemiska
institutionen där, som under hans ledning
utvidgats. varjämte undervisningen
omorganiserats. ö:s studier ha främst varit ägnade
fysikalisk kemi, och han har bl. a. utgivit
flera betydande arbeten rörande salternas
diffusion.
Öhrwall, Hjalmar August, fysiolog
(1851—1929). Blev med. dr i Lund 1889,
laborator i experimentell fysiologi och medicinsk
tysik i Uppsala 1890 samt var prof, i
fysiologi där 1899—1917.
ö. ägnade sig särskilt
åt sinnesfysiologiska
studier. Bl. a. visade
han, att de olika
smakkvaliteterna
förmedlas av olika
nerver, samt utförde
undersökningar över
synillusioner och
uppställde en
färgsinnes-teori. ö. utgav en
utförlig studie »Om
knutar» (1908; 2:a
uppl. 1916) och skrev
flera populära uppsatser. Han ägnade sig
med största nit åt föreningen Verdandis (se
d. o.) syften. — Biogr. av T. Thunberg i
Skandinavisches Archiv für Physiologie, bd
61. 1931.
öhrvikens a.-b., se örviken.
öiern, ö y e r e n, av Glommen
genomflli
ten insjö i s. Norge, ö. om Oslo; 87,44 kvkm,
103 m ö. h. Ångbåtstrafik. Vid sjöns n. ända
järnvägsknuten Lilleström (se d. o.). Ax. S.
öija, se Lindö.
Öja. 1. Socken i Gotlands s. härad, den
nordligaste av socknarna på Storsudret (se
d. o.) och näset n. om detta; 38,50 kvkm, 761
inv. (1934). Är bebyggd främst utmed
Burgs-viken i v., där Burgsviks (se d. o.) hamn är
belägen. 875 har åker, 350 har skogsmark.
Nära Burgsvik den fridlysta lövängen
Näk-tergalslunden, på Faludden i ö.
livräddningsstation. Om triumfkrucifixet i Ö. kyrka se
Gotland, bild 31. Ingår i ö. och Hamra
pastorat i Visby stift, S. kontraktet.
2. Socken i Kronobergs län, Kinnevalds
härad, s. v. om Växjö; 47,84 kvkm, 1,250 inv.
(1934). Jämn skogsbygd, genomfluten av
Heligeån och i v. kantad av sjön Salen. 695 har
åker, 2,494 har skogsmark. 1 ö. ligga Gemla
och Gransholms (se dessa ord) stations- och
industrisamhällen. Ingår i Bergunda och ö.
pastorat i Växjö stift, Kinnevalds kontrakt.
3. Socken i Malmöhus län, Herrestads
härad, på den backiga slättbygden närmast n.
om Ystad; 6,48 kvkm, 408 inv. (1934). 469
har åker; skog saknas. Egendom: ö. (se
nedan 5). Ingår i Stora Herrestads, Borrie
och ö. pastorat i Lunds stift, Ljunits och
Herrestads kontrakt.
4. Socken i Södermanlands län,
Västerre-karne härad, med huvudbygden på ö.
Hjälmarens n. strand, av bro över Kungsörsåsens
öar förenad med skogsbygden på s. stranden;
81,58 kvkm, 1,469 inv. (1934). 2,463 har åker,
4,553 har skogsmark. Egendom: Stora
Sund-by (se d. o.). Ingår i ö. och Västermo pastorat
i Strängnäs stift, Västerrekarne kontrakt.
5. Herrgård i öja socken, Malmöhus län,
strax n. om Ystad; 134 har, därav 100 har
åker; tax.-värde 352,500 kr. (1932). Slottet
uppf. 1848 av T. L. Sylvan. Äges nu av N.
Liedberg.
Ö’ja, nybildad socken i Vasa län, Finland.
Invånarna svensktalande. Hörde tidigare till
Kronoby socken.
öjaby, socken i Kronobergs län, Kinnevalds
härad, n. v. om Växjö; 41,oi kvkm, 673 inv.
(1934). Omfattar ett ganska sjörikt
skogsområde på Helgasjöns v. strand samt den
stora Helgön i nämnda sjö. 422 har åker,
1,184 har skogsmark. Ingår i Växjö
stads-och landsförsamlingars samt Ö. pastorat i
Växjö stift, Kinnevalds kontrakt.
Öjared, fideikommissegendom i Stora
Lundby socken, Älvsborgs län, vid sjön Mjörn; 2.200
har, därav 275 har åker; tax.-värde 787,000
kr. (1933). Känt sedan 1400-talet, blev ö.
1806 fideikommiss. Nuv. innehavare: F. S.
Adlerstierna-Adelsköld.
Öjaren, gränssjö mellan Högbo och Valbo
socknar, Gästrikland; 22 kvkm, 70 m ö. h.
Avrinner söderut till Jädraån.
Öjebro, kraftverk i Herrberga socken,
Östergötlands län, vid Svartån, n. om Mjölby;
utbyggd effekt 4,920 hkr. Äges av a.-b.
Knutsbro kraftstation (Norrköping), som även äger
det i samma socken belägna Knutsbro
kraftverk (1,600 hkr).
öjebyn, se Piteå, sp. 1032.
öjeforsen, se Ljusnan.
öka, ö k s t o e k, dets. som eka (se d. o.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
