1437 öhlenschläger—öka 1438 Öhlenschläger, A. G., se Oehlenschläger. öhman. Carl Martin, operasångare (f. 1887 4/o) Var efter studier vid Musikkonser-vatoriet i Stockholm och i Milano engagerad vid Kungl. teatern i Stockholm 1919—20 och vid Stora teatern i Göteborg 1920—24. ö:s utländska karriär började 1924 på Metro-politanoperan i New York och fortsatte från 1925 på Städti-sche Oper i Berlin, där han alltjämt är anställd. Både som opera- och konsertsångare har ö. med stor framgång uppträtt i de flesta europeiska musikcentra. Sedan 1927 har han ofta åter sjungit på Stockholmsoperan. Med sin klangsköna stämma, sitt kultiverade föredrag och sin starka dramatiska begåvning står han i främsta ledet bland nutida hjältetenorer. Till ö:s repertoar höra Richard i »En maskeradbal», Radamös i »Aida», Otello, Cavaradossi i »Tosca», Don José i »Carmen», Tannhäuser, Lohengrin och Walther i »Mästersångarne». Han har även gjort lycka i operetter, särskilt som prins Sou Chong i »Leendets land». H. G-1, öholm, Lars William, finländsk kemist (f. 1872 17/7). Var 1895—1900 föreståndare för Borgå folkhögskola, ö. bedrev studier bl. a. för S. Arrhenius i Stockholm och disputerade på avhandlingen »Bidrag till kännedomen om hydrodiffusionen särskilt elektrolyters hydro-diffusion» (1902). Han blev docent 1906, fil. dr 1907 och prof. 1915 i kemi vid Helsingfors univ. 1926 blev han prefekt för kemiska institutionen där, som under hans ledning utvidgats. varjämte undervisningen omorganiserats. ö:s studier ha främst varit ägnade fysikalisk kemi, och han har bl. a. utgivit flera betydande arbeten rörande salternas diffusion. Öhrwall, Hjalmar August, fysiolog (1851—1929). Blev med. dr i Lund 1889, laborator i experimentell fysiologi och medicinsk tysik i Uppsala 1890 samt var prof, i fysiologi där 1899—1917. ö. ägnade sig särskilt åt sinnesfysiologiska studier. Bl. a. visade han, att de olika smakkvaliteterna förmedlas av olika nerver, samt utförde undersökningar över synillusioner och uppställde en färgsinnes-teori. ö. utgav en utförlig studie »Om knutar» (1908; 2:a uppl. 1916) och skrev flera populära uppsatser. Han ägnade sig med största nit åt föreningen Verdandis (se d. o.) syften. — Biogr. av T. Thunberg i Skandinavisches Archiv für Physiologie, bd 61. 1931. öhrvikens a.-b., se örviken. öiern, ö y e r e n, av Glommen genomflli ten insjö i s. Norge, ö. om Oslo; 87,44 kvkm, 103 m ö. h. Ångbåtstrafik. Vid sjöns n. ända järnvägsknuten Lilleström (se d. o.). Ax. S. öija, se Lindö. Öja. 1. Socken i Gotlands s. härad, den nordligaste av socknarna på Storsudret (se d. o.) och näset n. om detta; 38,50 kvkm, 761 inv. (1934). Är bebyggd främst utmed Burgs-viken i v., där Burgsviks (se d. o.) hamn är belägen. 875 har åker, 350 har skogsmark. Nära Burgsvik den fridlysta lövängen Näk-tergalslunden, på Faludden i ö. livräddningsstation. Om triumfkrucifixet i Ö. kyrka se Gotland, bild 31. Ingår i ö. och Hamra pastorat i Visby stift, S. kontraktet. 2. Socken i Kronobergs län, Kinnevalds härad, s. v. om Växjö; 47,84 kvkm, 1,250 inv. (1934). Jämn skogsbygd, genomfluten av Heligeån och i v. kantad av sjön Salen. 695 har åker, 2,494 har skogsmark. 1 ö. ligga Gemla och Gransholms (se dessa ord) stations- och industrisamhällen. Ingår i Bergunda och ö. pastorat i Växjö stift, Kinnevalds kontrakt. 3. Socken i Malmöhus län, Herrestads härad, på den backiga slättbygden närmast n. om Ystad; 6,48 kvkm, 408 inv. (1934). 469 har åker; skog saknas. Egendom: ö. (se nedan 5). Ingår i Stora Herrestads, Borrie och ö. pastorat i Lunds stift, Ljunits och Herrestads kontrakt. 4. Socken i Södermanlands län, Västerre-karne härad, med huvudbygden på ö. Hjälmarens n. strand, av bro över Kungsörsåsens öar förenad med skogsbygden på s. stranden; 81,58 kvkm, 1,469 inv. (1934). 2,463 har åker, 4,553 har skogsmark. Egendom: Stora Sund-by (se d. o.). Ingår i ö. och Västermo pastorat i Strängnäs stift, Västerrekarne kontrakt. 5. Herrgård i öja socken, Malmöhus län, strax n. om Ystad; 134 har, därav 100 har åker; tax.-värde 352,500 kr. (1932). Slottet uppf. 1848 av T. L. Sylvan. Äges nu av N. Liedberg. Ö'ja, nybildad socken i Vasa län, Finland. Invånarna svensktalande. Hörde tidigare till Kronoby socken. öjaby, socken i Kronobergs län, Kinnevalds härad, n. v. om Växjö; 41,oi kvkm, 673 inv. (1934). Omfattar ett ganska sjörikt skogsområde på Helgasjöns v. strand samt den stora Helgön i nämnda sjö. 422 har åker, 1,184 har skogsmark. Ingår i Växjö stads-och landsförsamlingars samt Ö. pastorat i Växjö stift, Kinnevalds kontrakt. Öjared, fideikommissegendom i Stora Lundby socken, Älvsborgs län, vid sjön Mjörn; 2.200 har, därav 275 har åker; tax.-värde 787,000 kr. (1933). Känt sedan 1400-talet, blev ö. 1806 fideikommiss. Nuv. innehavare: F. S. Adlerstierna-Adelsköld. Öjaren, gränssjö mellan Högbo och Valbo socknar, Gästrikland; 22 kvkm, 70 m ö. h. Avrinner söderut till Jädraån. Öjebro, kraftverk i Herrberga socken, Östergötlands län, vid Svartån, n. om Mjölby; utbyggd effekt 4,920 hkr. Äges av a.-b. Knutsbro kraftstation (Norrköping), som även äger det i samma socken belägna Knutsbro kraftverk (1,600 hkr). öjebyn, se Piteå, sp. 1032. öjeforsen, se Ljusnan. öka, ö k s t o e k, dets. som eka (se d. o.).