1445 Öland (Kyrklig konst—Etnografi) 1446 el. i deras art. Större ombyggnader förvandlade ett par av kyrkorna (Persnäs, Gärds-lösa) till korskyrkor. Romanska kalkmålningar från omkr. 1200 finnas bevarade i nopark. De för persontrafiken viktigaste hamnarna äro Färjestaden, Borgholm (Ölands enda stad), Mörbylånga köping och Stora Rör. Om stenindustrien se sp. 1443. O. F-k. Bild 10. Resmo kyrka. Bild 11. Källa kyrka 1034. Teckning av J. H. Rhezelius. Kyrklig konst. På en runsten från 1000-talets mitt (Bjärby, Runstens socken) står: »han är begravd i kyrkan», vilket visar, att kyrka fanns där vid den tiden. Säkerligen funnos då kyrkor även på andra platser på ön, men man vet ej om dessa kyrkor voro av trä el. av sten som de nuv., vilka i allm. äro 1100- och 1200-talsanläggningar. Bevarade takbjälkar i ett par av de äldsta kyrkorna (Resmo, Viekleby) visa på en utvecklad timmerbyggnadskonst, och de vid fem av öns kyrkor (Sandby, Hulterstad, Mörbylånga, Resmo och Köping) påträffade rikt ornamente-rade runstenarna, tillhörande Eskilstunamo-numentets (se Södermanland, sp. 1209) stilart, äro i dekorationen besläktade med stavkyrkornas sniderier. En grupp av åtm. 16 stenkyrkor har ägt torn över koret, en reducerad centraltorn-typ med motsvarigheter dels på andra sidan Kalmarsund och i Östergötland, dels i en med Sigtunakyrkorna samhörande grupp i Svealand och Norrland. Både dessa östtornskyr-kor och övriga kyrkor av vanlig romansk typ med absid men utan torn ha sannolikt stått färdiga redan under 1100-talets förra hälft. Under 1200-talet tillbyggas de flesta kyrkorna med ett västtorn. Tornen torde i regel ej ha varit byggda för kyrkklockor, i det att minst 20 kyrkor haft klockstapel av medeltida typ el. klockhuv på taket el. väggen. Västtornens i flera fall krenelerade murkrön och inredda mellanvåningar tyda på försvars-anordningar, och den samtidiga el. senare åtgärden att påbygga långhusen (i något fall även koret) med en skottgluggsförsedd övervåning (Källa är enda bevarade exempel) visar, att kyrkorna under medeltiden fingo övertaga fornborgarnas roll. Under 1200-talet utbyttes flerstädes trätaken mot stenvalv, portaler och fönster med detaljer, utförda av gotländska stenhuggare Resmo, och under gotisk tid utfördes här och i några andra kyrkor målad dekorering. Bland medeltida inventarier märkas dopfuntar från 1100- och 1200-talet av gotländsk och öländsk tillverkning (i 13 kyrkor). Under 1700-talets senare hälft och 1800-talet ombyggdes radikalt de flesta av öns kyrkor; blott ett tiotal har nu mera betydande medeltida byggnadsdelar kvar (t. ex. Resmo, Viekleby, Gärdslösa, Ekby, Föra och Källa). En grupp rikt ornerade dopfuntar av polerad kalksten tillkom under 1600-talets mitt och senare hälft. För kännedomen om öns kyrko-byggnadskonst äro de viktigaste litterära källorna de mestadels opublicerade samlingarna av Rhezelius (1634), Frigelius (mitten av 1700-talet) och N. I. Löfgren (1800-talets början). A. B-w. Etnografi. I hög grad präglas ö:s folkliga kultur av öns egenartade naturförhållanden. I andra hand göra sig också närheten till Tyskland och de lätta förbindelserna söderut tydligt märkbara. Till sin grundkaraktär sam- Bild 12. Källa kyrka i nutiden.