Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öland - Bebyggelse och näringsliv - Kyrklig konst - Etnografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1445
Öland (Kyrklig konst—Etnografi)
1446
el. i deras art. Större ombyggnader
förvandlade ett par av kyrkorna (Persnäs,
Gärds-lösa) till korskyrkor. Romanska
kalkmålningar från omkr. 1200 finnas bevarade i
nopark. De för persontrafiken viktigaste
hamnarna äro Färjestaden, Borgholm (Ölands
enda stad), Mörbylånga köping och Stora
Rör. Om stenindustrien se sp. 1443. O. F-k.
Bild 10. Resmo kyrka.
Bild 11. Källa kyrka 1034. Teckning av J. H. Rhezelius.
Kyrklig konst. På en runsten från
1000-talets mitt (Bjärby, Runstens socken) står:
»han är begravd i kyrkan», vilket visar, att
kyrka fanns där vid den tiden. Säkerligen
funnos då kyrkor även på andra platser på
ön, men man vet ej om dessa kyrkor voro
av trä el. av sten som de nuv., vilka i allm.
äro 1100- och 1200-talsanläggningar.
Bevarade takbjälkar i ett par av de äldsta kyrkorna
(Resmo, Viekleby) visa på en utvecklad
timmerbyggnadskonst, och de vid fem av öns
kyrkor (Sandby, Hulterstad, Mörbylånga,
Resmo och Köping) påträffade rikt
ornamente-rade runstenarna, tillhörande
Eskilstunamo-numentets (se Södermanland, sp. 1209)
stilart, äro i dekorationen besläktade med
stavkyrkornas sniderier.
En grupp av åtm. 16 stenkyrkor har ägt
torn över koret, en reducerad
centraltorn-typ med motsvarigheter dels på andra sidan
Kalmarsund och i Östergötland, dels i en med
Sigtunakyrkorna samhörande grupp i
Svealand och Norrland. Både dessa
östtornskyr-kor och övriga kyrkor av vanlig romansk
typ med absid men utan torn ha sannolikt stått
färdiga redan under 1100-talets förra hälft.
Under 1200-talet tillbyggas de flesta
kyrkorna med ett västtorn. Tornen torde i regel
ej ha varit byggda för kyrkklockor, i det att
minst 20 kyrkor haft klockstapel av
medeltida typ el. klockhuv på taket el. väggen.
Västtornens i flera fall krenelerade murkrön
och inredda mellanvåningar tyda på
försvars-anordningar, och den samtidiga el. senare
åtgärden att påbygga långhusen (i något fall
även koret) med en skottgluggsförsedd
övervåning (Källa är enda bevarade exempel)
visar, att kyrkorna under medeltiden fingo
övertaga fornborgarnas roll.
Under 1200-talet utbyttes flerstädes
trätaken mot stenvalv, portaler och fönster med
detaljer, utförda av gotländska stenhuggare
Resmo, och under gotisk tid utfördes här och
i några andra kyrkor målad dekorering. Bland
medeltida inventarier märkas dopfuntar från
1100- och 1200-talet av gotländsk och öländsk
tillverkning (i 13 kyrkor).
Under 1700-talets senare hälft och
1800-talet ombyggdes radikalt de flesta av öns
kyrkor; blott ett tiotal har nu mera betydande
medeltida byggnadsdelar kvar (t. ex. Resmo,
Viekleby, Gärdslösa, Ekby, Föra och Källa).
En grupp rikt ornerade dopfuntar av polerad
kalksten tillkom under 1600-talets mitt och
senare hälft. För kännedomen om öns
kyrko-byggnadskonst äro de viktigaste litterära
källorna de mestadels opublicerade
samlingarna av Rhezelius (1634), Frigelius (mitten
av 1700-talet) och N. I. Löfgren (1800-talets
början). A. B-w.
Etnografi. I hög grad präglas ö:s folkliga
kultur av öns egenartade naturförhållanden.
I andra hand göra sig också närheten till
Tyskland och de lätta förbindelserna söderut
tydligt märkbara. Till sin grundkaraktär sam-
Bild 12. Källa kyrka i nutiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
