Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öresundstullen el. Sundstullen - Öresvinet - Öre älv, Öreälven - Örgryte - Örgården - Örja - Örjan - Örjan Karlsson - Örjasæter, Tore - Örje - Örjord - Örkelljunga - Örken - Ökrened - Örlen - Örlog - Örlogsfartyg, Örlogsman, Krigsfartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1471
öresvinet—örlogsfartyg
1472
lade sig även Sverige, som trots tullfriheten
hade åtskillig olägenhet av ö., bl. a. emedan
Sveriges nyförvärvade provinser ej voro
inbegripna i tullfriheten. Tvistigheter ang. ö.
blevo den närmaste anledningen till
svenskdanska kriget 1643—45. Genom
Brömsebro-freden 1645 bekräftades Sveriges tullfrihet,
och den utsträcktes till alla Sveriges biländer.
Holländarna lyckades samtidigt få en ny
tulltaxa fastställd, innebärande vissa
tullsänkningar; tillämpningen av denna taxa
(Kri-stianopeltaxan) utsträcktes småningom till
övriga nationer. Sveriges tullfrihet
bekräftades emellertid i fredsfördragen i Roskilde
(1658), Köpenhamn (1660) och Lund (1679); i
freden i Fredriksborg 1720 måste Sverige
avstå från tullfriheten. 1700-talet blev en
period av relativ stabilitet i sundstullens
historia. I och med samfärdselns stigande
intensitet på 1800-talet vaknade emellertid åter
oppositionen mot ö., och krav på dess
avskaffande framställdes inom handels- och
sjöfartskretsar i Sverige, England o. s. v. Avgörande
blev, att Förenta staterna 1855 förklarade,
att de efter utlöpandet 1856 av sin dåv.
handelstraktat med Danmark ej längre ämnade
underkasta sig tullen. Det stod klart för
danska regeringen, att ö. ej i längden kunde
upprätthållas mot modern folkrättslig uppfattning
och de sjöfartsidkande nationernas intressen.
Den utfärdade nu inbjudan till en konferens
i Köpenhamn för förhandlingar om tullens
avlösning mot en penningsumma, och 14 mars
1857 undertecknades där en traktat mellan
Danmark, Sverige-Norge, Belgien, Frankrike,
Nederländerna, Preussen och sex andra tyska
stater, Ryssland, Storbritannien och Österrike.
Härigenom upphävdes ö. från 1 april 1857 mot
att Danmark erhöll ett belopp av 30,476,325
rdr danskt rmt, som av de övriga makterna
betalades i proportion till deras genom
sundet gående handelsomsättning; Sverige hade
att erlägga 1,590,503 rdr danskt rmt. — Litt.:
J. A. Fridericia i dansk Hist. Tidsskr., 4 : 5,
1875 och »Danmarks ydre politiske historie
1629—1645» (2 bd, 1876—81); M. Rubin,
»Sund-toldens aflösning» (i dansk Hist. Tidsskr., 7:6,
1905—06); amerik. monogr. av C. E. Hill
(1926). Under red. av Nina Bang ha utgivits
»Tabeller over skibsfart og varetransport
gen-nem Öresund», 1497—1660 (I 1906; II 1922—
33, delvis jämte K. Korst) och 1661—1783
(I 1930); jfr Astrid Friis i dansk Hist.
Tidsskr., 9: 4, 1925. T. G-l.
Öresvinet, zool., se Valar, sp. 1303.
öre älv, öreälven, vattendrag i s.
Lappland och n. Ångermanland (se kartor vid dessa
ord), h. o. h. i Västerbottens län, från
Sten-sele socken till Bottenhavet; längd 190 km,
flodområde 3.030 kvkm, disponibel
medelvat-teneffekt 71,000 hkr, utbyggd effekt 400 hkr
(1933). Genomflyter i s. Lappland sjön
örträsket (169 m ö. h.) och har en mycket djup
dalgång. Flottledernas längd var 1931 582
km, tillsläppt flottgods s. å. 182,971 kbm. S.
J:s 1919 fullbordade järnvägsbro över ö.
avbildas vid Bro (bild 27).
Örgryte, församl. i Göteborg (se d. o., med
kartor), inkorporerad 1922; 31,242 inv. (1934).
Örgården, se ö r b e r g a.
örja, socken i Malmöhus län, Rönnebergs
härad, närmast ö. om Landskrona ; 9,73 kvkm,
877 inv. (1934). Slättbygd. 847 har åker;
skog saknas. Ingår i Vadensjö och ö.
pastorat i Lunds stift, Rönnebergs kontrakt.
Örjan, se Göran.
Örjan Karlsson, se Vinstorpaätten.
Örjasæter, T o r e, norsk
landsmålsförfat-tare (f. 1886). Har utgivit ett flertal
diktsamlingar samt skådespel, av vilka »Anne på
Torp» (1930) uppförts 1933. ö:s lyrik präglas
av friskhet och omedelbarhet i kärleksdikter
och naturstämningar från Gudbrandsdalen och
tillhör med sin säkra form, ej utan
inflytande från Fröding, det förnämsta inom norsk
landsmålsdiktning. I hans större dikter
skildras konflikten mellan det jordbundna hos
människans drifter och plikter och hennes
högre bildningssträvan. Ett urval ger
»Eldringen» (1924). J. L-t.
Örje, gränsort mot Sverige i östfold fylke,
Norge, vid örjeelvs utlopp ur Rödenessjön.
Vårdanstalt för manliga alkoholister,
upprättad 1910 av Den norske lægeforening,
sedermera övertagen av staten. Ax. S.
ö. är ett viktigt pass, befäst sedan
1600-talet och ofta omstritt. I början av 1900-talet
byggde norrmännen permanenta befästningar
där, den s. k. ö r j e g r u p p e n, vilka
raserats enl. konventionen 1905. L. af P.
örjord, stenig och grusig matjord (på
isälvs-grus och urbergsmorän). Jfr ö r.
Örkelljunga, socken i Kristianstads län, N.
Åsbo härad, på och kring östligaste delen av
Hallandsås; 156,19 kvkm, 4,742 inv. (1934).
Sjörik skogsbygd med vidsträckta mossmarker.
3,180 har åker, 8,590 har skogsmark.
Egendom: Lärkesholm (se d. o.). I Hjelmsjö
konfektionsfabrik. Kyrkbyn är stations- och
municipalsamhälle; 118 har, 1,051 inv. (1934),
tax.-värde å fastighet 2,556,500 kr. (1932), tax.
inkomst 798,270 kr. Ingår i ö. och Rya
pastorat i Lunds stift, N. Åsbo kontrakt.
Örken, insjö i Ramkvilla socken,
Jönköpings län samt Sjösås, Hornaryds och Drevs
socknar, Kronobergs län; 26 kvkm, 188 m
ö. h. Avrinner mot v. till Helgasjön i
Mör-rumsåns flodområde.
Örkened, Skånes nordostligaste socken, i
Kristianstads län, ö. Göinge härad, mellan
Immeln, Smålands- och Blekingegränserna;
238,86 kvkm, 4,582 inv. (1934). Skogsbygd
med spridd bebyggelse, många mossar och
söderut småsjöar. 2,189 har åker, 14,947 har
skogsmark. Kyrkbyn är municipalsamhälle
under namnet Lönsboda (se d. o.). Vid
Gyls-boda granitbrott. Spånkorgsindustri. Pastorat
i Lunds stift, ö. Göinge kontrakt.
Örlen, insjö i Ransbergs socken, Skaraborgs
län, avrinner över sjön Viken till Vättern;
15 kvkm, 94 m ö. h., 27 m djup.
örlog (gammalt germanskt ord, urspr. =
edsbrott, inlånat från nederl. oorlog, isl.
or-Igg), krig, krigstjänst, särskilt till sjöss.
Örlogsfartyg, örlogsman,
Krigsfar-t y g. ö. indelas i stridsfartyg och
trängfartyg (se d. o.). Stridsfartygen
utgöras av artilleri-, torped-, min- och
hangarfartyg. — Örlogsfartygsbeståndet anges i
rullor och marinkalendrar, av vilka senare
den engelska Janes »All the world’s fighting
ships» och den tyska »Taschenbuch der
Kriegsflotten» äro mest kända. Sv. flottans
fartyg äro upptagna i svenska marinens rulla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
