Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Övden, Oscar Arvid - Öved - Övedskloster - Övedssandsten - Överamiral - Överarm - Överben - Överbibliotekarie - Överblomning - Överblåsning - Över bord - Överbotten - Överbyggnad - Överceremonimästare - Överdirektör - Överenhörna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1557
öved—överenhörna
1558
Bild 1. övedsklosters slott. Fasaden mot trädgården.
Bild 2. Salong på Övedskloster.
gängelserörelsens historia i Sverige» 1882—
1932 (1932).
öved, socken i Malmöhus län, Färs härad,
n. ö. om Vombsjön och Björkaån; 40,81 kvkm,
882 inv. (1934). Utmed Björkaån mager
sandslätt, f. ö. bördigare moränlerslätt. 1,879 har
åker, 984 har skogsmark. Nästan hela
socknen tillhör övedskloster (se d. o.). Ingår i
ö:s och Björka pastorat i Lunds stift, Färs
kontrakt.
övedskloster, fideikommissegendom i
Malmöhus län, i öveds, S. Äsums, Björka, Vombs,
Brandstads och Harlösa socknar; 7,414 har,
därav 3,592 har åker; tax.-värde 5,278,800 kr.
(1932). Huvudgård är säteriet ö., i öveds
socken. Slottet är uppfört 1765—76 av Hans
Ramel (se d. o.) efter ritningar av Hårleman.
Framför dess frontonförsedda huvudbyggnad
ligger en ståtlig, av paviljonger och murar
om vi ven borggård. Slottets huvudvåning
innehåller några av J. E. Rehn praktfullt
inredda rum. Stora konstsamlingar, stor park
och en av kanaler genomskuren trädgård i
fransk stil. — ö. var under medeltiden ett
premonstratenskloster, som vid
reformationen indrogs till danska kronan. Inga spår av
dess byggnader finnas. 1614 kom ö. till Otto
Lindenow, vars son Henrik 1666 sålde det till
svenska riksrådet C. M. Lewenhaupt. Hans
ätt ägde ö. till 1753, då det köptes av den
ovannämnde Ramel, på sin tid Skånes störste
jorddrott, som i högsta grad bidrog till ö:s
utveckling genom planteringar,
väganlägg-ningar och byggnader samt 1766 gjorde ö.
med Svansjö och Åsum till fideikommiss i sin
släkt, som alltjämt innehar det. H. W-n.
Övedssandsten, en vid övedskloster, Klinta
och Ramsåsa i Skåne förekommande
sandsten, som tillhör yngsta delen av Sveriges
översilur. ö. är ljusröd med varm och
vacker färgton, låter sig lätt bearbeta och har
tidigare brutits för stenindustriella ändamål.
I Stockholm äro t. ex. Centralposthuset och
Skånes enskilda banks f. d. hus vid
Freds-gatan beklädda med ö. K. A. G. (N. Zn.)
överamiral, grad mellan generalamiral och
amiral, som tidtals förekom i sv. flottan 1719
—1820. Den förste innehavaren var Claes
Sparre (se d. o.). Till ö. utnämndes därefter
E. D. Taube (1743), C. A. Ehrensvärd (1784),
J. Puke (1809), J. G. Lagerbjelke (s. å.) och
O. R. Cederström (1820). ö-g.
överarm, anat., se Arm.
överben, smärre bensvulster på skenbenen
hos hästar, uppstå som följd av begränsad
inflammation i benhinnan. Orsaken är vanl.
yttre våld, slag och stötar, och ö. förekomma
därför mest dels på insidan av skenbenen
såsom följd av strykning, dels på framsidan,
särskilt hos hästar, som användas till
hinderhoppning, på grund av slag mot hindret, ö.
äro ytterst vanliga och medföra i regel ingen
olägenhet, sedan de äro fullt utbildade och
inflammationsprocesserna avslutade, ö. kunna
även bero på sjukligheter i själva
benvävnaden (rachitiska förhållanden), särskilt hos
unghästar. E. T. N.
Överbibliotekarie, 1877—1909 titel på chefen
för Kungl. biblioteket, titel på chefen för
univ.-bibl. i Uppsala och Lund sedan 1910,
för Göteborgs stadsbibliotek sedan 1915 och
för Riksdagsbiblioteket sedan 1921.
överblomning, bot., se Postfloration.
överblåsning, mus., den huvudsaki. på
trä-blåsinstrumenten förekommande
oktavblås-ningen (första övertonen) och, för de högsta
tonerna, kvintblåsningen (andra övertonen).
Klarinetten har ö. i duodeciman (andra
övertonen) direkt (d. v. s. är »kvinterande»). T. N.
över bord, utanför fartyget (t. ex. gå över
bord, falla i sjön från fartyget).
Överbotten, se Nederbotten.
överbyggnad, kam., se
Byggnadsskyldighet.
överceremonimästare, sedan 1802 titel på
en högre svensk hovfunktionär.
överdirektör, titel på cheferna för
Fångvårdsstyrelsen, Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, Statistiska centralbyrån,
Kontrollstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning,
Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt och
Statens provningsanstalt, på avdelningschefen
för Marinförvaltningens ingenjörsavd.
(marinöverdirektör), på souscheferna i
Järnvägsstyrelsen och Domänstyrelsen samt på chefen för
Vattenfallsstyrelsens kraftverksbyrå. ö. är
titel på cheferna för en del centrala
ämbetsverk i Finland. Även cheferna för vissa större
industriföretag bruka kallas ö. Ldht.
överenhörna, socken i Södermanlands län,
Selebo härad, omfattande nordspetsen av den
småkuperade Enhörnahalvön mellan
Grips-holms- och S. Björkfjärdarna av Mälaren:
25,76 kvkm, 431 inv. (1934). I Prästfjärden
den långsträckta Ridön. 716 har åker, 1,414
har skogsmark. Egendomar: Ekensberg och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
