överens—överhogdalstapeten 1559 Horn. Ingår i Ytterenhörna och ö. pastorat i Strängnäs stift, Södertälje kontrakt. överens, sjömansuttryck för »i linje med varandra», t. ex. två fyrar äro överens. — överensmärken (fyrar, uddar, stångmärken m. m.) användas vid navigering och för utläggning av flytande sjömärken; jfr Fyr, sp. 50. överensmärken, i vilka ett fartyg skall styra för att gå fritt från grund, kallas långmärken, till skillnad från tvärmärken, vilka ange när fartyget har passerat ett grund. ö-g. överexekutor är, enl. utsökningslagen § 1, för landet K. B., var inom sitt län, för Stockholm överståthållareämbetet, i annan stad med magistrat denna el., där K. m:t det förordnar, viss led. av magistraten samt i stad utan magistrat K. B. el. den K. m:t därtill förordnar. ö. upptar och prövar utsökningsmål, dels i första instans svårare verkställighets-ärenden, de flesta handräckningsärenden samt lagsökningsmål och liknande, dels som hö?re instans gentemot utmätningsman och dels som kontrollerande myndighet gentemot dessa. Jfr Lagsökning och II a n d räck-ni n g 1. T. E. överexponerad, fotogr., se Underexpo-n e r a d. överflödsförordningar, lagar, som avse att inskränka el. upphäva ett för folkets ekonomi, hälsa el. moral som skadligt betraktat bruk av vissa tyger och klädesmoder, varor, njutningsmedel m. m., ävensom överflöd i mat och dryck. I Sverige ha ö. utfärdats vid skilda tider; den första kända ingår i Magnus Erikssons stadga av 17 juli 1345. överfångsglas, se Glas, sp. 736 och bilder på plansch. överfältläkare, från 1 jan. 1915 titel på chefen för Sjukvårdsstyrelsens fältläkarbyrå (förut kallad fältläkare). Titeln ö. betecknade tidigare chefen för Fältläkarkåren (se d. o.) och Sjukvårdsstyrelsen (se d. o.), som frän 1915 kallas generalfältläkare. H. J-dt.* överfältveterinär, se Fält veterinärkåren och Sjukvårdsstyrelsen. överfördjupning, glacialt erosionsfenomen, karakteriserat av att en dal i det inre delvis nederoderats till större djup än vid mynningen. Genom ö. förklaras delvis uppkomsten av de bäcken, som upptagas av fjälltrakternas och Alpernas randsjöar (Torneträsk, Hornavan. Lago Maggiore m. fl.) och flertalet norska fjordar. överförmyndare, se Förmyndare, sp. 231. överförsäkring föreligger, då vid skadeförsäkring försäkringsbeloppet överstiger det försäkrade intressets värde (jfr Försäkring, sp. 266). ö. kan antingen bero på att försäkringsbeloppet från början satts högre än de försäkrade föremålens värde eller att detta sjunkit under försäkringstiden. Inträffar skada vid ö., utgår ersättning likafullt endast med belopp, som erfordras för förlustens täckande, i överensstämmelse med den för all skadeförsäkring grundläggande förutsättningen, att den ej må bereda försäkringshavaren oberättigad vinst. (Jfr lag om försäkringsavtal §§ 37—39.) G. P-e. övergivande. Ena makens egenvilliga ö. av den andre, s. k. förlöpande, har i nor 1560 disk rätt länge gällt som orsak till äktenskapsskillnad. Jfr Skilsmässa, sp. 1101. övergran, socken i Uppsala län, Håbo härad. på Mälarslätten, mellan innersta delen av Ekolsundsviken i v. samt Arnö- och Ullevi-fjärdarna i ö.; 55,46 kvkm, 1.020 inv. (1934). 2.060 har åker, 2,831 har skogsmark. Egendomar: Arnö, Katrinedal (se dessa ord) m. fl. Ingår i ö:s, Yttergrans och Kalmar pastorat i Ärkestiftet, Håbo kontrakt. övergång, mus., se Modulation 1. övergångsberg, -bildningar, -formation, -system, föråldrade beteckningar för (i Sverige) det kambrosiluriska systemet och till en början omfattande även vad man nu kallar algonkiska (prekambriska) bildningar. N. Zn. övergångskon, se Kanon, sp. 258. övergångsstat. Då ord. befattningar indragas vid omorganisation av en statsmyndighet men deras innehavare bibehålla sin avlöning och ej överföras på allmänna indragnings-staten (se d. o.), uppföras de på ö. med fortsatt tjänstgöringsskyldighet, tills de få annan ord. stats- el. kommunal tjänst el. pensioneras. Ldht. ö. infördes vid försvarsväsendet i samband med antagandet av 1925 års försvarsordning. Härvid överfördes, frivilligt el. med tvång, ett visst antal officerare, underofficerare m. fl. från aktiv stat till ö. Tjänstgöringen vid denna omfattar i fredstid: vid flottan 60 dagar per fyraårsperiod för frivilligt och minst samma tid per tvåårsperiod för tvångsvis överförda; vid försvarsväsendet i övrigt för frivilligt överförda under varje tvåårsperiod den tid, som motsvarar en repe-titionsövning vid vederbörligt truppslag, för tvångsvis överförda minst motsvarande tid årligen. Lön efter vederbörlig löneklass utgår till frivilligt överförda med 75 % av lönen för lägsta dyrort och för tvångsvis överförda, vilka icke tagas i anspråk för ständig tjänstgöring, med full lön enligt näst lägsta dyrort. Uppflytt ning till högre löneklass samt (inom kompaniofficers-, underofficers- och motsvarande grader) befordran till högre lönegrad kunna enligt vissa grunder äga rum för tvångsvis överförda; i regemente kan befordran även eljest äga rum. Pensionering sker i huvudsak enl. samma grunder som för personal på aktiv stat. G. S-l. överhala, sjöv. 1. överhala en talja: att hala tillbaka taljans parter, så att blocken kunna avlägsnas från varandra. — 2. Undersöka och besiktiga, t. ex. överhala ett segel. ö-g. överhalning, djup och våldsam rullning hos ett fartyg. överhistorisk, teol., se K ä h 1 e r, sp. 459. Överhogdal, socken i ö. Härjedalen, Svegs tingslag, Jämtlands län, vid Jämtlands-, Medelpads- och Hälsinglandsgränserna; 224,oo kvkm, 480 inv. (1934). Kuperad skogstrakt, bebyggd främst i Iloans dal. 157 har åker, 16,594 har skogsmark. Ingår i Ytterhogdals, ö:s och Ängersjö pastorat i Härnösands stift, Härjedalens kontr. I ö:s kyrka anträffades 1910 den medeltida överhogdalstapeten (se d. o.). Överhogdalstapeten, medeltida bildvävnad, ett av de ur historisk synpunkt märkligaste