Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Överhogdalstapeten - Överhovmästarinna - Överhovpredikant - Överhud - Överhuset - Överhypotek - Överhöghet - Överingenjör - Överintendent - Överintendentsämbetet - Överjodsyra - Överjägmästare - Överjärna - Överjäst - Överkalix - Överklass - Överklorsyra, Perklorsyra - Överkommendant - Överkonstapel - Överkragning - Överkrigsfiskal - Överkrigsrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1561
överhovmästarinna—överkrigsrätt
1562
konstalster, som äro kända
från Sverige, ö. anträffades
1910 i överhogdals kyrka i
Härjedalen och har blivit
föremål för en omfattande
vetenskaplig diskussion, som
sökt förklara de på bilden
synliga figurerna och dessas
närmare sammanhang, ö.
består eg. av fem våder, som
ej alla urspr. hört
tillsammans men vilka samtliga
torde vara att datera till
1100-talet. Den antagligaste
förklaringen till bildmotiven
är, att här åskådliggöras
dels skilda episoder ur
bygdens kyrkliga liv, dels bilder
ur den gamla nordiska
sagovärlden. — Litt.: G. Karlin,
»överhogdalstapeten» (1920);
E. Salvén, »Bonaden från
Skog» (1923); Agnes Bran-
ting och A. Lindblom, »Medeltida vävnader
och broderier i Sverige», 1 (1928). G. Brg.
överhovmästarinna, den förnämsta
hovdamen i en drottnings hovstat.
överhovpredikant, se H o v k 1 e r e s i e t.
överhud. 1. (Anat.) Se Epitelvävnad
och Hud. — 2. (Bot.) SeEpidermis 2
och Hudvävnad.
överhuset, se Parlament,
överhypotek, jur., se Omslags revers,
överhöghet, statsr., se Suzeränitet.
överingenjör, ingenjör i högre
chefsställning; förekommer såväl vid industriella verk
och bruk som inom stats- och
kommunalförvaltningen (t. ex. Järnvägsstyrelsen,
Vattenfallsstyrelsen, Stockholms gas- och
elektricitetsverk). G. H-r.
överintendent. 1. Titel på chefen för
Nationalmuseum och chefen för kungl.
husge-rådskammaren och de kungl.
konstsamlingarna; förr titel på chefen för
överintendentsäm-betet (nuv. Byggnadsstyrelsen). — 2. Titel på
innehavare av en hovcharge, som har rang
näst efter ceremonimästare.
Överintendentsämbetet, se
Byggnadsstyrelsen. .
överjodsyra, kem., se Jodföreningar,
överjägmästare, tjänsteman i
domänverket, vilken utgör en mellaninstans mellan
Domänstyrelsen och revirförvaltarna. Fr. o. m.
1934 utgör antalet ö. 10, av vilka envar
förestår sitt överjägmästardistrikt samt är chef
för skogspersonalen inom detta. S-r.
överjärna, socken i Stockholms läns
Söder-manlandsdel, öknebo härad, kring
järnvägsknuten och municipalsamhället Järna (se
d. o.); 60,43 kvkm, 1,755 inv. (1934). Omfattar
v. delen av jordbruksbygden mellan
Järna-fjärden och sjön Vällingen samt särskilt i
v. bergiga skogs- och kärrområden. 1,646 har
åker, 2.975 har skogsmark. Egendom:
Kallfors. Inre delen av ö. har delvis koloniserats
av finnar. Ingår i ö. och Ytterjärna pastorat
i Strängnäs stift, Södertälje kontrakt.
över jäst, biol., se J ä s t.
överkalix. 1. Tingslag i Norrbottens läns
kustland, omfattar ö. socken (se nedan) samt
tillhör Kalix fögderi och domsaga. Jfr
kartan vid Västerbotten, n. delen.
Överhogdalstapeten.
2. Socken i Norrbottens läns kustland, den
enda i överkalix tingslag, kring Kalix älv
och dess biåar, främst Ängesån (se kartan vid
V ästerbotten); 2,931,oo kvkm, 7,803 inv.
(1934). Mellan de bebyggda älvdalarna vida
skogs- och myrmarker. 1,833 har åker, 181.515
har skogsmark. Genom ö. går
postdiligenslinjen Morjärv—Lansjärv (86 km). Pastorat i
Luleå stift, Norrbottens n. kontrakt.
överklass, se Underklass.
överklorsyra, Perklorsyra, kem., se
K 1 o r f ö r e n i n g a r, sp. 870.
överkommendant. I Sverige är en
generalsperson ö. för Stockholms
garnison. Denne lyder omedelbart under
konungen och har att ordna och övervaka den
allmänna garnisonstjänsten samt
underlydande truppers användning som
garnisonsvakter och för upprätthållande av allmän
ordning m. m. Som ö. är f. n. förordnad
chefen för ö. arméfördeln.
överkonstapel. 1. Före 1875
underofficers-grad vid örlogsflottan i samma tjänstegrad
som överstyrman och överskeppare. — 2. Se
Polis.
Överkragning, byggnk., en kragstens- el.
konsolkonstruktion (jfr Konsol) för
övertäckning av en muröppning (stenskikten få
skjuta över varandra inåt öppningen).
Ordet brukas även i betydelsen utkragning (se
d. o.),, eg. en konstruktion med ur muren
framskjutande bärande del. (E. L-k.)
överkrigsfiskal är allmän åklagare vid
krigsöverdomstol (Krigshovrätten el.
överkrigsrätt) med åliggande därjämte att vid
krigsrätt föra talan i mål emot officer av
regementsofficers el. högre grad samt att
utöva tillsyn över åklagartjänstens
handha-vande vid underlydande krigsrätter, ö. vid
Krigshovrätten utnämnes av konungen; ö.
vid överkrigsrätt förordnas likaledes av
konungen. E-k H-d.
överkrigsrätt, för krigstid avsedd särskild
krigsöverdomstol för armé el. arméavd., som
befinner sig i fält el. inom fästning, för flotta
el. eskader, som är på sjötåg, el. för två el.
flera sådana avd. av krigsmakten gemensamt,
då de äro förenade under en befälhavare. Om
tillsättande av ö. förordnar konungen, i vissa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
