1561 överhovmästarinna—överkrigsrätt 1562 konstalster, som äro kända från Sverige, ö. anträffades 1910 i överhogdals kyrka i Härjedalen och har blivit föremål för en omfattande vetenskaplig diskussion, som sökt förklara de på bilden synliga figurerna och dessas närmare sammanhang, ö. består eg. av fem våder, som ej alla urspr. hört tillsammans men vilka samtliga torde vara att datera till 1100-talet. Den antagligaste förklaringen till bildmotiven är, att här åskådliggöras dels skilda episoder ur bygdens kyrkliga liv, dels bilder ur den gamla nordiska sagovärlden. — Litt.: G. Karlin, »överhogdalstapeten» (1920); E. Salvén, »Bonaden från Skog» (1923); Agnes Bran- ting och A. Lindblom, »Medeltida vävnader och broderier i Sverige», 1 (1928). G. Brg. överhovmästarinna, den förnämsta hovdamen i en drottnings hovstat. överhovpredikant, se H o v k 1 e r e s i e t. överhud. 1. (Anat.) Se Epitelvävnad och Hud. — 2. (Bot.) SeEpidermis 2 och Hudvävnad. överhuset, se Parlament, överhypotek, jur., se Omslags revers, överhöghet, statsr., se Suzeränitet. överingenjör, ingenjör i högre chefsställning; förekommer såväl vid industriella verk och bruk som inom stats- och kommunalförvaltningen (t. ex. Järnvägsstyrelsen, Vattenfallsstyrelsen, Stockholms gas- och elektricitetsverk). G. H-r. överintendent. 1. Titel på chefen för Nationalmuseum och chefen för kungl. husge-rådskammaren och de kungl. konstsamlingarna; förr titel på chefen för överintendentsäm-betet (nuv. Byggnadsstyrelsen). — 2. Titel på innehavare av en hovcharge, som har rang näst efter ceremonimästare. Överintendentsämbetet, se Byggnadsstyrelsen. . överjodsyra, kem., se Jodföreningar, överjägmästare, tjänsteman i domänverket, vilken utgör en mellaninstans mellan Domänstyrelsen och revirförvaltarna. Fr. o. m. 1934 utgör antalet ö. 10, av vilka envar förestår sitt överjägmästardistrikt samt är chef för skogspersonalen inom detta. S-r. överjärna, socken i Stockholms läns Söder-manlandsdel, öknebo härad, kring järnvägsknuten och municipalsamhället Järna (se d. o.); 60,43 kvkm, 1,755 inv. (1934). Omfattar v. delen av jordbruksbygden mellan Järna-fjärden och sjön Vällingen samt särskilt i v. bergiga skogs- och kärrområden. 1,646 har åker, 2.975 har skogsmark. Egendom: Kallfors. Inre delen av ö. har delvis koloniserats av finnar. Ingår i ö. och Ytterjärna pastorat i Strängnäs stift, Södertälje kontrakt. över jäst, biol., se J ä s t. överkalix. 1. Tingslag i Norrbottens läns kustland, omfattar ö. socken (se nedan) samt tillhör Kalix fögderi och domsaga. Jfr kartan vid Västerbotten, n. delen. Överhogdalstapeten. 2. Socken i Norrbottens läns kustland, den enda i överkalix tingslag, kring Kalix älv och dess biåar, främst Ängesån (se kartan vid V ästerbotten); 2,931,oo kvkm, 7,803 inv. (1934). Mellan de bebyggda älvdalarna vida skogs- och myrmarker. 1,833 har åker, 181.515 har skogsmark. Genom ö. går postdiligenslinjen Morjärv—Lansjärv (86 km). Pastorat i Luleå stift, Norrbottens n. kontrakt. överklass, se Underklass. överklorsyra, Perklorsyra, kem., se K 1 o r f ö r e n i n g a r, sp. 870. överkommendant. I Sverige är en generalsperson ö. för Stockholms garnison. Denne lyder omedelbart under konungen och har att ordna och övervaka den allmänna garnisonstjänsten samt underlydande truppers användning som garnisonsvakter och för upprätthållande av allmän ordning m. m. Som ö. är f. n. förordnad chefen för ö. arméfördeln. överkonstapel. 1. Före 1875 underofficers-grad vid örlogsflottan i samma tjänstegrad som överstyrman och överskeppare. — 2. Se Polis. Överkragning, byggnk., en kragstens- el. konsolkonstruktion (jfr Konsol) för övertäckning av en muröppning (stenskikten få skjuta över varandra inåt öppningen). Ordet brukas även i betydelsen utkragning (se d. o.),, eg. en konstruktion med ur muren framskjutande bärande del. (E. L-k.) överkrigsfiskal är allmän åklagare vid krigsöverdomstol (Krigshovrätten el. överkrigsrätt) med åliggande därjämte att vid krigsrätt föra talan i mål emot officer av regementsofficers el. högre grad samt att utöva tillsyn över åklagartjänstens handha-vande vid underlydande krigsrätter, ö. vid Krigshovrätten utnämnes av konungen; ö. vid överkrigsrätt förordnas likaledes av konungen. E-k H-d. överkrigsrätt, för krigstid avsedd särskild krigsöverdomstol för armé el. arméavd., som befinner sig i fält el. inom fästning, för flotta el. eskader, som är på sjötåg, el. för två el. flera sådana avd. av krigsmakten gemensamt, då de äro förenade under en befälhavare. Om tillsättande av ö. förordnar konungen, i vissa