Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Överordnad - Överosmiumsyra - Överpostmästare - Överproduktion - Överrhenska kretsen - Överriggat - Överränta - Överrätt - Översachsiska kretsen - Översats - Överseglare - Överselö - Översiktskort - Översilning - Översilningsfält, Översilningsmark - Översilur - Översinnlig - Översittande - Överskeppare - Överskjutning - Överskärning - Överslag - Överspänning - Överspänningsskydd - Över stag - Över stat - Överste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
överosmiumsyra—överste
1565
har högre tjänstegrad än annan, vilken är
underordnad i förhållande till ö.
överosmiumsyra, kem., äldre namn på
osmi-umtetroxid (se Osmium).
överpostmästare, se Postverket, sp. 25.
överproduktion uppkommer, när mera
produceras, än som fordras för att tillfredsställa
behovet på marknaden el. i samhället, ö. av
någon el. några varor är ej ovanlig inom
näringslivet, där den gör sig bemärkt i
avsättningens stockning och beror av marknadens
oöverskådlighet och
avsättningsmöjligheternas överskattande m. m. (jfr Handelskris).
I annan och mera generell mening är s. k.
allmän ö. väl icke tänkbar, i betraktande av de
mänskliga behovens mångfald och elasticitet.
Med hänvisning till massornas bristande
köpkraft antas kriserna i det ekonomiska livet
emellertid kunna förklaras av allmän ö. enl.
socialistisk uppfattning om det bestående
samhällssystemet. E. F. K. S-n.
överrhenska kretsen, en av de tio
kretsarna i det forna Tyska riket, omfattande
bl. a. hertigdömet Lothringen, stiften Worms,
Speyer, Basel och Fulda, furstendömena
Sim-mern, Pfalz-Zweibrücken, Hessen-Kassel,
Hes-sen-Darmstadt, riksstäderna Worms, Speyer
och Frankfurt a. M. Kretsdagarna höllos först
i Worms, sedan i Frankfurt a. M. B. E-r.
överriggat, sjöv., se övertacklat.
överränta, ränta, som vid underlåtenhet att
vid förfall infria en skuld erlägges för den
överskjutande tiden och vanl. beräknas efter
högre procent (»straffränta»). Se U p
p-skovsränta. O. Å.
överrätt, i allm. namn på hovrätt såsom
överordnad instans i förhållande till underrätt.
Högsta domstolen torde däremot ej räknas
som ö. Uttrycket ö. i rättegångsbalken kap.
25 § 9 stycket 2 synes ha en vidare
omfattning och innefatta bl. a. även
Kammarrätten. Ä. H.
översaehsiska kretsen, en av de tio
kretsarna i det forna Tyska riket, omfattande
bl. a. kurfurstendömena Sachsen och
Branden-burg, hertig- och furstendömena Pommern,
Anhalt, Thüringen och Reuss. Kretsdagarna
höllos först i Leipzig, sedan i Frankfurt an
der Oder och i Jüterbog. B. E-r.
översats, log., se Slutledning.
överseglare, sjökort över stort havsområde,
överselö, socken i Södermanlands län,
Selebo härad, omfattar v. delen av Selaön samt
Tynnelsö m. fl. öar i Mälaren; 53,58 kvkm,
1,169 inv. (1934). Småkullig slättbygd, som
genomlöpes av Enköpingsåsen. 2,397 har åker,
2,085 har skogsmark. Egendomar: Tynnelsö ö,
Tynnelsö gård, Algö m. fl. Ingår i ö. och
Ytterselö pastorat i Strängnäs Stift,
Dom-prosteriet.
översiktskort, se Sjökort.
översilning, en metod för konstbevattning
(se d. o.) av ängsmark. Från ett tillflöde,
beläget ovanför den sluttande mark, som
skall bevattnas, ledes vattnet till fältets
olika delar genom större
fördelnings-rännor. Från dessa utgå nästan vågrätt
löpande, mindre vattningsrännor (omkr.
15 cm djupa), över vilkas kanter vattnet
silar ut över marken. Allteftersom vattnet
rinner fram över den bevuxna marken,
förlorar det alltmer av sitt innehåll av syrgas
1566
och lösta näringsämnen och blir därigenom
odugligt för bevattningen. Det upptages då
i avledningsrännor, som löpa i
samma riktning som vattningsrännorna och leda
till en avloppsränna. Detta system
benämnes h ängbyggnad. — Vid s. k.
ryggbyggnad upplägges markens yta i svagt
välvda tegar, på vilkas rygg
vattningsrännorna löpa, under det att ö. sker åt bägge
sidorna. I sänkorna mellan ryggarna gå
avledningsrännor. G. Rbg.
översilningsfält, översilningsmark,
genom översilning (se d. o.) bevattnat område,
översilningsprincipen har kommit till
användning vid en del större utländska
städer, där stora ö-, bestående av sandjord,
översilats med kloakvatten, vilket därigenom
renats; föroreningarna tjäna som gödsling av
på dessa fält bedriven växtodling (jfr B i
o-logisk rening av avloppsvatten),
översilur, geol., se S i 1 u r s y s t e m e t, sp.
866. Se även Skåne, sp. 1237.
översinnlig, filos., se Transcendent.
översittande, bot., dets. som epigyn (se d. o.),
överskeppare, se överkonstapel 1.
överskjutning, genom glidning i horisontal
riktning försiggången förflyttning av någon
del av jordskorpan över andra delar av
denna. överskjutna bergmassor kallas ofta
täcken eller skollor. ö. ha ofta ägt rum i stor
skala vid bergskedjebildning (se d. o.).
Alpernas (se d. o., sp. 629—632) geologi behärskas
i de stora dragen av ö. Även Sveriges
geologiska byggnad är i hög grad betingad av
överskjutning (se Kale do nisk a
bergskedjan). K. A. G.
överskärning, text., se Appretering.
sp. 1183.
överslag, uppträdande av en elektrisk
ljusbåge (se d. o.) mellan två isolerade
ledningar. Sker ö. genom annat
isolationsmate-rial än luft, benämnes det vanl. genomslag.
överspänning, tillfälligt uppträdande,
onormalt hög spänning i ett elektriskt
ledningssystem. ö. härrör i allm. från
oregelbundenheter i de elektriska fenomenen inom till
ledningen anslutna generatorer, transformatorer
el. motorer samt kan till en viss grad
nedbringas genom konstruktiva åtgärder.
Rörande skydd mot ö. se Elektrisk a
r-betsöverföring, sp. 612. Bg.
överspänningsskydd mot överspänning (se
d. o.) har till uppgift att oskadliggöra de i
överspänningarna magasinerade
elektricitets-mängderna. Se vidare Elektrisk
ar-betsöverföring, sp. 612. Jfr E 1 e k t r
o-lytåskledare.
över stag, sjöv., se S t a g 1.
Över stat sägas inom försvarsväsendet de
personer vara, som av olika anledningar
inneha en befattning, med vilken sådan avlöning
ej är förenad, som eljest utgår vid innehav
av motsv. befattning på stat. Ldht.
överste, benämning för högsta
regements-officersgraden. Benämningen, stundom i
förbindelsen häröverste och även
generalöverste (se d. o.), är lika gammal som
stående trupper, d. v. s. från slutet av
medeltiden. Då under 1500- och 1600-talet en
berömd krigsman erhöll i uppdrag att värva
ett reg:te, ställdes han som ö. i spetsen för
detsamma. Han utnämnde dess officerare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
