Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Amerikas förenta stater - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Amerikas förenta stater (Historia)
154
det ekonomiska området. Vid kongressvalen
s. å. erhöllo demokraterna majoritet såväl i
representanternas hus som i senaten, och
denna majoritet förstärktes ytterligare vid
valen 1934. Partiställningen är f. n. i
representanternas hus: 320 demokrater, 102
republikaner, 15 från övriga partier; i senaten:
69 demokrater, 25 republikaner, 2 från övriga
partier.
Roosevelts förnämsta medhjälpare i
kabinettet äro utrikesminister Hull,
finansminister Morgenthau, inrikesminister Ickes (även
public work administratör) och socialminister
miss Perkins (första kvinnliga
kabinettsmed-lem i A.). Därjämte har Roosevelt anlitat en
rad utanför administrationen stående män,
den s. k. hjärntrusten, vid utarbetandet av
sitt program.
Om A:s deltagande i
skadeståndsförhand-lingarna se Skadeståndsfrågan. A:s
isolering gentemot Europa under
Harding-regimen modifierades mer och mer under det
efterföljande årtiondet. Sålunda ha A.
aktivt deltagit i nedrustningsarbetet (se R u s
t-ningsbegränsning, även i suppl.) och i
de internationella ekonomiska konferenser (se
Ekonomiska konferenser, suppl.),
som hållits under N. F:s auspicier. 1928
upptog Kellogg Briands tanke på en pakt mot
kriget (se K e 11 o g g p a k t e n). I N. F:s
arbete ha A. alltmer deltagit, dock utan
att sitta i rådet eller förbundsförsamlingen
(utom vid ett tillfälle hösten 1931, då en
amerikansk delegerad deltog i rådsmötena
ang. den japansk-kinesiska konflikten). A.
hade en inofficiell representant i
Lyttonkom-missionen och deltogo i N. F:s
19-mannakom-mitté för den manchuriska frågan. Samarbete
med N. F. har även etablerats i
Chacokon-flikten mellan Paraguay och Bolivia samt i
Leticiakonflikten mellan Peru och Colombia.
Ett allt intimare samarbete med
Internationella arbetsbyrån ledde 1934 till A:s
anslutning till densamma. Däremot har ett förslag
om anslutning till Fasta mellanfolkliga
domstolen ännu icke förverkligats (ratifikation
avvisad av senaten jan. 1935). Om A:s
amerikanska utrikespolitik se
Monroedoktri-nen och Panamerikanism, även i suppl.
Under världskriget lämnade A. sina
allierade väldiga krediter, för vilka betalning
krävts, ehuru gäldenärerna begärt
nedskrivning eller annullering. Enl. en av Harding
godkänd princip, att skuldbördan skulle
reduceras i förhållande till de berörda ländernas
förmåga att betala, träffades avtal 1923 med
Storbritannien, 1925 med Italien och 1926
(ratificerat 1929) med Frankrike.
Betalningarna fullgjordes punktligt t. o. m. juni 1931,
då Hoovermoratoriet (se
Skadeståndsfrågan, sp. 1026) genomfördes. Efter
moratoriets utgång vägrade fem av de låntagande
länderna, däribland Frankrike, att betala,
medan sex, däribland Storbritannien,
fullgjorde sina betalningar efter att först ha
krävt revision av avtalen på den grund, att
skuldbetalningarna anses oförenliga med nuv.
ekonomiska förhållanden och hindra en
ekonomisk förbättring. Oaktat kongressen
uttalat sig mot en reduktion av skulderna, var
A:s regering dock med på att Storbritannien
i juni 1933 erlade en delbetalning som en
deklaration, att man ej inställde
betalningarna utan endast fordrade revision. Detta har
sedermera upprepats och vunnit efterföljd
av andra stater (utom Finland, som ensamt
erlagt full betalning). Inga nya avtal ha
ännu träffats.
Vad förhållandet till Ryssland beträffar,
upprättades 1924 Amtorg trading Corporation
i New York som handelsagent för
Sovjetunionen och gavs 1927 utrikesdep:s
tillstånd till långfristiga krediter för
finansiering av amerikansk export till Ryssland.
1933 beviljade Reconstruction finance
Corporation ett lån på 4 mill. doll. till amerikanska
exportörer för att finansiera Sovjetrysslands
bomullsinköp. I nov. s. å. träffades avtal om
att upptaga de diplomatiska förbindelserna,
varvid frågan om de ryska skulderna sköts
på framtiden.
Tullpolitik. 1930 antog kongressen trots
starkt demokratiskt motstånd den s. k.
Haw-ley-Smootbillen, som innebar avsevärda
tullhöjningar för flertalet varor. Ett förslag 1932
att få till stånd en internationell tullkonferens
för reduktion av tullarna, att upptaga
förhandlingar om reciproka handelsavtal och att
inskränka presidentens befogenheter i fråga
om bestämning av tullsatserna föll på
Hoo-vers veto. Kongressen beslöt i stället höjda
tullsatser på ett flertal varor. På grund av
prisfallet hade tullskyddet utan några
tullhöjningar ökats från 1930 till 1932 med i
genomsnitt 26 %. Roosevelt har iakttagit
stor försiktighet i tullfrågorna. Vid den
pan-amerikanska konferensen 1933 antogs dock
på utrikesminister Hulls förslag en resolution
om bl. a. tariffreduktioner genom reciproka
avtal och mestgynnad-nations-klausulens
upprätthållande med reservation för A. att ej
behöva vidtaga någon tullrevision, så länge
undantagslagstiftningen för den ekonomiska
återhämtningen var gällande. 1934 ha A.
inlett förhandlingar om nya handelsavtal med
ett flertal stater. I maj 1935 avslöts
handelsavtal med Sverige.
Den ekonomiska utvecklingen
under Coolidge och Ho o ver fram
till hösten 1929 kännetecknas av en stark
industriell expansion. Särskilt utmärkande
är detta för vissa relativt nya industrier,
ss. automobil-, radio-, grammofon- och
filmindustrierna. över huvud kommo
distributionsapparaten och serviceindustrierna att
spela en dominerande roll inom näringslivet
och att draga till sig arbetskraft i stor
omfattning. Detta gav A:s näringsliv en viss
brist på balans, som blev av betydelse för
krisens utveckling. A., som före kriget hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
