Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Arabien - Arabiska mynt - *Arabistan - *Arabkir - *Arad - *Arago - *Araïsch (Larache) - Araki, Sadao - Arán, Valle de (Val d’Aran) - *Aranyos - *Aranäs - Arapkir - *Ararat - Aras - *Araslöv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Arabiska mynt—Araslöv
222
kännedomen om A. väsentligt vidgats genom
flera betydelsefulla upptäcktsresor. El-Hasa
utforskades 1923—24 av engelsmannen R. E.
Cheeseman, i Oman ha expeditioner företagits
av engelsmännen Lees (i bergstrakterna) och
B. Thomas (de s. v. kusttrakterna). Viktiga
upptäcktsresor ha gjorts i Hadramaut av
holländaren D. van der Meulen och tysken
H. von Wissmann 1931 samt tysken II.
Helf-ritz 1933. Jemen har besökts av tyska
expeditioner: C. Rathjens och II. von Wissmann
1927—28 samt II. Helfritz 1933. I det inre
ha viktiga resultat uppnåtts av engelsmännen
B. Thomas 1930—31 och H. St. J. B. Philby
1932, som genomkorsat Ruba el-Chali. S. F.
Nyare litt.: E. Mittwoch, »Aus dem
Jemen. H. Burchardts letzte Reise durch
Süd-arabien» (1926); R. E. Cheeseman, »In
un-known Arabia» (s. å.); T. E. Lawrence,
»Revolt in the desert» (1927; sv. övers, s. å.);
H. St. J. B. Philby, »Arabia of the wahhabis»
(1928) och »The empty quarter» (1933); C. E.
Rutter, »Holy cities of Arabia» (2 bd, 1928);
W. B. Seabrook, »Adventures in Arabia» (s.
å.; sv. övers, s. å.); A. Kammerer, »La mer
Rouge, 1’Abyssinie et 1’Arabie depuis
1’anti-quité», I: 1—2 (1929); A. Musil, »In the
ara-bian desert» (1931); B. Thomas, »Alarms and
excursions in Arabia» (s. å.) och »Arabia felix»
(1932); D. van der Meulen och H. von
Wissmann, »Hadramaut» (s. å.).
Arabiska mynt, se K u f i s k a mynt.
*Arabistan. Huvudstad är nu Ahwaz.
A.-B. KARTOGRAFISKA INSTITUTET
*Arabkir skrives nu officiellt Arapkir
och hade 1927 endast 6.782 inv.
*Arad hade vid 1930 års folkräkning 77.255
inv. Industrien har betydligt utvecklats och
omfattar nu bl. a. även möbeltillv.,
textilfabriker och kvarnar. A. är även ett
centrum för den rumänska vinhandeln.
*Arago, F. (f. 1862), har numera lämnat det
politiska livet, utslagen vid kammarvalen 1924.
*Araisch. Det officiella sp. namnet är L
a-r a c h e. A. har nu järnväg till El-Ksar
el-Kebir (Alcäzarquivir) vid linjen Tanger—
Fez; 32,010 inv. (1933), därav 10,325 spanjorer.
Araki, S a d a o,
japansk statsman (f.
1877), av gammal
sa-muraifamilj. Deltog
som officer i
ryskjapanska kriget, blev
general 1929, var
krigsminister dec.1931
—33. A., som tillhör det
chauvinistiska
militärpartiets ledare, är
en av dem, som
bestämt och
genomdrivit Japans senaste
expansionspolitik i Manchuriet. B. Kgn.
Arån, Valle de [&>a’ljä öä ara’n], fr.
Val d’Aran, dalgång i Centralpyrenéerna,
genomflytes av Garonne. Tillhör Spanien,
ehuru belägen på Pyrenéernas nordsida.
*Aranyos. Det rumänska namnet är Aries.
*Aranäs. Lämningarna av
en medeltida borg frilädes och
konserverades 1916—23
under ledning av antikvarien B.
Schnittger. Tidpunkten för
borgens uppförande kan ej
fastställas med säkerhet, trol.
får man räkna med 1200-talet.
Efter Tyrgils Knutssons fall,
då A. troligen brändes ned.
har borgen ej spelat någon
större roll. Bland de
talrika fynd, vilka gjordes vid
utgrävningarna, märkes en
mycket väl bevarad hjälm
från omkr. 1300 (se H j ä 1 m,
bild 2). — Litt.: B.
Schnittger och Hanna Rydh. »A.»
(1927). H. An.
Arapkir, se A r a b k i r,
suppl.
*Ararat. Internationella
världskartan uppger 1930
Stora A:s höjd till 5,143 m och
Lilla A:s höjd till 3.893 m.
Ara’s, 1934 antaget
familjenamn för Tevfik bej (se
d. o.j.
*Araslöv. Från ätten
Ul-feld övergick A. till ätten
Bonde och därifrån till ätten
Ridderschantz (jfr d. o.).
ARABIEN
Skala 1:30 000 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
