Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Arauco - Arbeiderbladet - Arbeitsgemeinschaft der deutschen Glaubensbewegung (A. D. G.) - *Arbetaren - Arbetaridrottsförbund - Arbetarnas kulturhistoriska sällskap - Arbetarnas ledighet - *Arbetarnes bildningsförbund - *Arbetarombud
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Arauco—Arbetarombud
224
*Arauco införlivades 1927 med prov.
Con-cepciön.
Arbeiderbladet, från 1923 namn på
huvudorganet för norska arbetarpartiet (tidigare
S o c i a 1 - D e m o k r a t e n, se d. o., sp. 23),
i fråga om spridning den näst största bland
Norges dagliga tidningar. W-t K.
Arbeitsgemeinschaft der deutschen
Glau-bensbewegung [aTbåitsgemåinJaft der dåPtfen
glåu’bonsbovögon], förk. A. D. G., se Tyska
trosrörelsen, suppl.
*Arbetaren. Huvudred, är sedan 1928 A.
O. Jensen (f. 1879); ansvarig utgivare är H.
Carlsson.
Arbetaridrottsförbund, idrottsorganisationer
på klasskampens grund, finnas i åtskilliga
länder. Det första »röda» förbundet bildades
i Ryssland 1919 under namnet Röda
sport-internationalen, som sedan fick underavd. i
ett flertal länder. De starkaste ha varit
Finlands (det organisatoriska samarbetet
med internationalen numera avbrutet, det
sportsliga endast sparsamt förekommande),
Tysklands (förbundet upplöst 1933), Norges
(medlemskapet i internationalen upphörde
1930, men tävlingsutbyte förekommer
alltjämt), Tjeckoslovakiens, Frankrikes (från 1
jan. 1935 fristående förbund). I flera länder
finnas förbund med obetydlig anslutning. I
Sverige bildades 1923 Arbetarnas
idrottsförbund, som anslöt sig till Röda
sportinterna-tionalen. För medlemskap fordras att
erkänna organisationen som ett led i
klasskampen. Det sprängdes 1930, då Arbetarnas
idrotts union (närstående Kilbomspartiet)
bildades. S. Ln.
Arbetarnas kulturhistoriska sällskap
bildades 1 juli 1926 med redaktör Sigfrid
Hansson som ordf. Det har till uppgift att söka
från förstörelse rädda allt, som kan vara av
betydelse för kännedomen om den svenska
arbetarrörelsens historia ävensom om de
svenska arbetarnas liv och förhållanden. A.
utger en skriftserie, Skrifter utgivna av
Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, och en
tidskrift, Notiser från Arbetarnas
Kulturhistoriska Sällskap. A. har bl. a. utgivit ett
par arbetarmemoarer: W. Reslows »En
bokbindares minnen» (1929) och S. M. Svanbäcks
»En rallares levnadsminnen» (1931). S.H.
Arbetarnas ledighet. Med hänsyn till den
ökade ledighet, som beretts arbetarna genom
8-timmarsdagens vidsträckta genomförande,
antog Internationella arbetskonferensen 1924
en rekommendation ang. utnyttjandet av a.,
i vilken bl. a. förordas en mångfald
anordningar för att underlätta och främja ett
nyttigt användande av ledigheten. I Italien hade
fascistiska partiet redan förut upprättat
en särskild institution, Opera nazionale per
il dopolavoro, för detta syftes
förverkligande, och denna fick statlig karaktär 1925.
Den sorterar direkt under korporativa
ministeriet, och under dess ledning stå
provinsiella och kommunala organ. De stora
stat
liga företagen, ss. järnvägar, post, telegraf
och telefon, ha sina egna motsv. institutioner.
Rörelsen anses nu omfatta mer än 2 mill.
arb. och har givit starka impulser åt
arbetarnas sport- och reseliv, intellektuella och
konstnärliga utveckling samt åt propagandan
för hjälpverksamhet och socialförsäkring.
Även i Belgien uppmärksammades frågan om
a. tidigt från det allmännas sida, men här
gingo några av provinserna i spetsen. Vid
ministeriet för vetenskap och konst
upprättades emellertid 1930 ett Conseil
supé-rieur med uppgift att samordna de spridda
åtgärderna. Provinsernas kommissioner för
a. uppbära dock fortfarande i huvudsak
rörelsen, och deras verksamhet uppges vara
fördelad på avdelningar för 1) bostäder,
bohag och utsmyckning, 2) trädgårdar och
kolonilotter, 3) uppfödning av mindre djur,
4) undervisning, 5) fysisk fostran, 6)
konstnärlig fostran, 7) intellektuell och
moralisk fostran. I Tyskland har rörelsen, ehuru
den kunnat bygga på äldre anordningar,
väsentligen utvecklats under den
nationalsocialistiska regimen. Dess organisation,
Kraft durch Freude, är infogad i a
r-bets fronten (se d. o., suppl.). Även
i Frankrike, Rumänien, Ryssland och
Amerikas förenta stater har rörelsen för
nyttiggörande av a. givit upphov åt betydelsefulla
anordningar. — I Sverige finns icke någon
organiserad rörelse för ifrågavarande
ändamål, men liknande strävanden företrädas av
t. ex. Arbetarnes bildningsförbund,
Folkbildningsförbundet, folkbibliotek, folkparker och
koloniträdgårdar. A. M.
*Arbetarnes bildningsförbund.
Medlemsantalet i de anslutna organisationerna
uppgick 1934 till 1,646,000, av vilka dock många
tillhöra flera organisationer. Omkr. 800.000
pers, beräknas genom sina organisationer
stödja A. B. F. — Dess representantskap har
f. n. 26 medl., verkst. utskottet 7. A. B. F.
har en särskild studieavd. (studieledare f. n.
G. Hirdman) och en ekonomiavd. 35
distrikts-instruktörer funnos 1934. S. å. verkade
förbundet på 1,350 orter i landet; bibliotekens
antal var 1,170 och låntagarnas 115,000.
Antalet aktiva studiecirkelmedlemmar var s. å.
80,300 i 5,826 studiecirklar. De anslutna
riksorganisationernas bidrag uppgingo till 77,000
kr., de lokala organisationernas till 200,000
kr. 1933—34 uppbar A. B. F. i anslag från
stat, landsting och kommuner resp. 175,000
kr., 44,000 kr. och 177,000 kr. I förhållande
till folkmängden är den svenska
arbetarbild-ningsrörelsen den mest omfattande i världen.
G. Hdn.
*Arbetarombud. Vid 1931 års revision av
lagen om arbetarskydd ändrades och
kompletterades dess bestämmelser i § 31 om a.
avsevärt i syfte att åt denna institution ge
vidgad förekomst och ökad effektivitet. Numera
äro arbetarna på större arbetsställen ej blott,
såsom på mindre sådana, berättigade utan i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
