Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Arbetarombud - Arbetarregister - *Arbetarrörelsens arkiv - *Arbetarsemester - *Arbetarskydd - *Arbetarskyddslagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Arbetarregister—Arbetarskyddslagstiftning
226
viss mån förpliktade att utse a., vilka äga att
företräda arbetarna i frågor rörande arbetets
säkerhet eller sundhet. Arbetsgivare och
-ledare böra i dylika frågor söka samråd med a.,
och dessa ha att göra sig noga underrättade om
sundhet och säkerhet på arbetsstället, att verka
för förbättringar i sådant avseende samt att
söka vinna arbetarnas medverkan därtill. När
a. genom klagomål eller eljest få kännedom
om missförhållande, böra de till vinnande
av rättelse hänvända sig till arbetsgivaren
eller vederbörande arbetsledare och, om
åsyftat resultat ej ernås, till vederbörande
yr-kesinspektör eller bergmästare. Arbetsgivare
eller -ledare, som fått mottaga sådan
hänvändelse, åligger att inom skälig tid ge a.
besked i frågan. Vid inspektion på
arbetsställe, där a. finnes, bör
inspektionsförrätta-ren i regel träda i förbindelse med a. —
Förevarande institution kan anses såsom ett
anspråkslöst uttryck för den på senare tid
framträdande tendensen att bereda
arbetarna ett visst medinflytande på företagens
ledning och som vid mer radikalt förverkligande
givit upphov åt driftråd (se d. o.) o. dyl. —
Enl. berättelsen för yrkesinspektionens
verksamhet 1933 funnos, såvitt
yrkesinspektö-rerna hade sig bekant, a. vid 1,530
arbetsställen. A. M.
Arbetarregister, se Fackförening,
sp. 12.
*Arbetarrörelsens arkiv. Jfr S. Hansson i
Tiden 1927.
*Arbetarsemester. På senare tid har a.
kommit till alltmer vidgad tillämpning i
Sverige. Enl. kollektivavtalen, som 1919
beredde semester åt omkr. 133,400 arbetare,
kunna numera, oavsett arbetare inom sjöfart
och jordbruk, omkr. 455,000 arbetare eller
nära 79 % av samtliga avtalsberörda
arbetare anses tillförsäkrade sådan semester, som
dock i övervägande antalet fall är kortare
än en vecka. I lagen om arbetarskydd
upptogs vid dess revision 1931 en bestämmelse
(§ 5 m) av följ, lydelse: »Åt arbetare, som
utan avsevärt uppehåll användes till arbete
året runt och varit anställd hos
arbetsgivaren eller företaget någon längre tid, bör, i
allmänhet under den varmare årstiden,
beredas semesterledighet under minst fyra
söc-kendagar, vilken ledighet i regel bör vara
sammanhängande och förlagd i omedelbar
anslutning till sön- eller helgdag». För
arbetare i statlig eller kommunal tjänst gälla
ganska skiftande men vanl. mer förmånliga
bestämmelser. — Även utrikes har a. vunnit
terräng och genom lagstiftning påbjudits bl.
a. i Finland, Polen, Österrike, Tjeckoslovakien,
Rumänien, Italien och Spanien. Frågan om
a. är upptagen till behandling inom
Internationella arbetsorganisationen (se
Arbetarskyddslagstiftning, suppl.) och
skall företagas till en »första diskussion» på
Internationella arbetskonferensens
sammanträde 1935. A. M.
♦Arbetarskydd. Se även A r b e t a
r-skyddslagstiftning, Föreningen
för arbetarskydd och S a f e t y
first (även i suppl.).
♦Arbetarskyddslagstiftning.
Arbetstidens begränsning har under senare
tid varit föremål för ytterligare
lagstiftningsåtgärder. Sålunda har lagstadgad
8-timmarsdag införts bl. a. i Estland, Italien
och Rumänien. Genom en mångfald
författningar har arbetstiden i olika länder blivit
närmare reglerad. Vidare har de senaste
årens allmänna och svårartade arbetslöshet
(se d. o., suppl.) givit upphov till krav på
längre gående inskränkningar av arbetstiden
såsom medel till arbetstillgångens fördelning
på flera händer. Dessa krav, som vanl. syfta
till begränsning av arbetstiden för vecka till
40 tim., »40-timmarsveckan», men i en del
fall även till kortare tider, ha väl ej ännu
resulterat i någon avsevärd egentlig
lagstiftning, men de ha inom mer begränsade
områden, särskilt i Amerikas förenta stater och
Tyskland, i åtskilliga fall förverkligats
genom offentligt ingripande. Sedan ett par år
står också frågan om arbetslöshetens
motverkande genom arbetstidsförkortning på
Internationella arbetskonferensens dagordning.
Internationella föreningen
för lagstadgat arbetarskydd,
som väsentligen förlorat
existensberättigande genom upprättandet av Internationella
arbetsorganisationen, sammanslogs 1925 med
Internationella föreningen för
arbetslöshetens bekämpande och Internationella
permanenta kommittén för socialförsäkring till
Internationella föreningen för
socialt framåtskridande (se d. o.,
suppl.; L’association pour le progrès social).
Om Internationella
arbetsorganisationen se d. o., även i suppl.
Beträffande den svenska a. är i
främsta rummet att märka, att lagen om
arbetarskydd genom en lag av 12 juni
1931 underkastats avsevärd revision.
Härigenom ha bl. a. åvägabragts ändringar eller
tillägg i fråga om raster, nattarbete och
veckovila, semester, minimiålder för
användande till arbete och undantag därifrån,
skyldighet för minderåriga arbetare att vara
försedda med intygsbok, sådana arbetares
användande till nattarbete,
barnsängsledig-het, tillsynens fördelning på olika
inspek-tionsorgan samt arbetarombud; för närmare
uppgifter se Söndagsvila och
Yrkesinspektion samt i suppl. Arbeta
r-o m b u d, Arbetarsemester,
Barnarbete, Barnsängs ledighe t,
Nattarbete och Raster. Konungen har
bemyndigats att under vissa förutsättningar
komplettera lagens tillämpning genom
förbud mot överlåtelse av vissa föremål
ävensom genom förordnande i särskilda fall om
utsträckt tillämplighet av bestämmelser mot
olycksfall. Den förut länsstyrelserna till-
XXI. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
