Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Arbetarskyddslagstiftning - Arbetarsmåbruk - Arbetarsmåbrukslånefonden - *Arbetet - Arbetets frihet - *Arbetsbeting - *Arbetsbyrån, Internationella - Arbetsdomstolen - Arbetselev - *Arbetsfred - Arbetsfronten, Den tyska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Arbetarsmåbruk—Arbetsfronten
228
kommande befogenheten att under straffhot
framtvinga lagens efterlevnad i vissa
avseenden har överflyttats på Socialstyrelsen.
Bestämmelserna om förbud mot kvinnors
nattarbete ha, med upphävande av lagen
därom av 1909, upptagits i lagen om
arbetarskydd.
Lagen om arbetstidens
begränsning, vilken tidigare hade
provisorisk karaktär, förnyades för tredje gången
1926 och för fjärde 16 maj 1930, vid det
senare tillfället utan begränsning av dess
giltighetstid. Några avsevärda ändringar
vid-togos ej i samband med dessa förnyelser. Se
även övertidsarbete. Jämväl lagen
om begränsning av arbetstiden i bagerier och
konditorier, vilken vid en tidigare förnyelse
fått sin benämning ändrad till lag om
vissa inskränkningar
beträffande tiden för förläggande av
bageri- och konditoriarbete,
förnyades 1926 och 1930 samt fick vid det
senare tillfället definitiv karaktär.
Socialstyrelsen (se d. o.), vars 2:a
byrå är ägnad åt arbetarskyddsärenden. har
beträffande dylika ärenden tillgång till ett
rådgivande organ i Sociala rådets (se
d. o.) sektion för arbetarskydd och
arbetarfrågor i allm.
En för främjande av a:s praktiska
till-lämpning betydelsefull verksamhet utvecklas
av Föreningen för arbetarskydd
(se d. o.).
Tillsynen å efterlevnaden av lagstiftningen
ang. arbetarnas härbärgerande
vid skogsavverkning, kolning,
flottledsbygg-nad och flottning tillkommer i främsta
rummet en under Socialstyrelsen sorterande
befattningshavare, skogs- och flottled
s-inspektören (se d. o., suppl.), med
assistenter, vilka tillika såsom
specialinspektörer inom yrkesinspektionen (se d. o., även
i suppl.) öva tillsyn å tillämpningen av lagen
om arbetarskydd beträffande nämnda
verksamhetsgrenar.
Litt.: En fortlöpande, internationell
översikt över a:s (i vidsträckt bemärkelse)
utveckling lämnas i Bulletin des Internationalen
Arbeitsamts 1902—19. De därefter utfärdade,
mer betydelsefulla författningarna på
socialpolitikens område återgivas i den av
Internationella arbetsbyrån utgivna Série
Législa-tive, utkommande även på eng. och ty. Svensk
lagstiftning i ämnet återfinnes bl. a. i A.
Molin och M. Marcus, »Författningar rörande
arbetarskydd» (1912), A. Molin, »Svensk
ar-betslagstiftning» (2:a uppl. 1934), med bl. a.
uppgifter om betänkanden och
riksdagspropo-sitioner rörande de olika författningarna, samt
J. Nordin, »Arbetstidslagen och arbetsrådet»
(1927) och »8-timmarslagen» (1933). A. M.
Arbetarsmåbruk, se
Egnahemsrörelsen, suppl.
Arbetarsmåbrukslånefonden, se
Egnahemsrörelsen, suppl.
*Arbetet. A. Engberg efterträddes som
huvudred. 1924 av A. G. F. Vougt (se d. o.).
Arbetets frihet. Under konflikter vid
skogsavverknings- och flottningsarbeten i mell.
Norrland mellan fackligt organiserade
arbetare å ena sidan samt bönder, arrendatorer
o. a. personer bland ortsbefolkningen å den
andra bildades bland de sistnämnda under
de första åren av 1920-talet
sammanslutningar med uppgift att gentemot de
organiserade arbetarna värna den senare gruppens
rätt till arbete. Dessa sammanslutningar
uppgingo i eller efterträddes av föreningar
för arbetets frihet, av vilka det första
länsförbundet, för Jämtland, bildades i början av
1923. Mot slutet av s. å. upprättades
Centralförbundet för arbetets frihet, som i juni 1934
omfattade 10 länsförbund och 241 avd. Det
sammanlagda medlemsantalet uppgick då till
17,697. Förbundets verksamhet, som till en
början var begränsad till skogsavverkning
och flottning, har sedermera utvidgats åt
olika håll, ss. till vägarbete, husbyggnad och
jordbruk. Sedan hösten 1924 utger
Centralförbundet veckotidningen Arbetets Frihet.
A. M.
*Arbetsbeting, se även Fraktavtal.
*Arbetsbyrån, Internationella, se
ytterligare Internationella
arbetsorganisationen, även i suppl.
Arbetsdomstolen, en genom lag av 22 juni
1928 upprättad domstol för mål rörande
kollektivavtal (jfr d. o.). A. består av ordf, och
sex led., samtliga förordnade av K. m:t: ordf,
och två led. bland personer, som icke kunna
anses företräda arbetsgivar- eller
arbetarintressen, samt för två år i sänder två
arbetsgivar- och två arbetarled, efter förslag från
Svenska arbetsgivareföreningen, resp.
Landsorganisationen. Ordf, och en av de opartiska
led., vilken förordnas till v. ordf., skola vara
lagkunniga och i domarvärv erfarna. Den
andre opartiske ledamoten skall äga särskild
insikt och erfarenhet i arbetsförhållanden
och därmed förbundna avtalsfrågor. För
samtliga led. förordnas ersättare, för
arbetsgivar- och arbetarledamöterna till dubbelt
antal. A:s beslut få ej överklagas.
Verksamheten har år efter år ökats. Instämda mål
uppgingo sålunda 1929—33 till resp. 81, 150,
190, 221 och 228. Av sammanlagda antalet
mål voro 163 anhängiggjorda från
arbetsgivarnas och 700 från arbetarnas sida samt 7
gemensamt från båda sidorna. A. M.
Arbetselev, se Arbetstjänst, suppl.
*Arbetsfred. Efter ett flertal
riksdagsskrivelser, bl. a. av 1921, 1924 och 1926 års
riksdagar, om åtgärder till främjande av a.
antogos 1928 av riksdagen lagar om
kollektivavtal (se d. o.) och om
arbetsdomstolen (se d. o., suppl.), varigenom
berörda krav i viss mån tillgodosågos. A. M.
Arbetsfronten, Den tyska (Deutsche
Ar-beitsfront), organisation, upprättad 1933 (efter
det nationalsocialistiska genombrottet i
Tysk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
