Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Bostad - *Bostadsband - *Bostadsfrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649
Bostadsband—Bostadsfrågan
650
tens bruk och speciella krav (betingade av
bl. a. klimatiska förhållanden och det
topografiska läget). En av svenska staten
tillsatt kommitté, bostadsutredningen för
landsbygden, har i ett betänkande 1933 framhållit,
att lantarbetarnas och jämställdas
bostadsförhållanden med det snaraste behöva regleras.
En annan kommitté, bostadssociala
utredningen, har 1935 avgivit ett betänkande
ang. trångboddheten i städer och
stadslik-nande samhällen, som skall följas av bl. a.
en utredning om bostadssaneringen i dess
sammanhang med sociala och ekonomiska
samt stadsplane- och byggnadstekniska
frågor. Särskilt sistnämnda, ännu ej tryckta
utredning visar hur annorlunda
bostadsbyggandets problem numera behandlas.
Uppfattningen om frågans sociala betydelse har
vidgats (jfr Bostadsfrågan, suppl., sp 653
—654). — Om husbyggnadsteknik se d. o.,
även i suppl.
Litt.: R. Eberstadt, »Handbuch des
Wohnungswesens und der Wohnungsfrage»
(1909; 4:e uppl. 1920); G. Albrecht, A. Gut
m. fl., »Handwörterbuch des
Wohnungswesens» (1930; med litt.-anv.); O. Almqvist, S.
Westholm m. fl., »Praktiska och hygieniska
bostäder» (1921); G. Langen, »Stadtplan und
Wohnungsplan vom hygienischen
Stand-punkte» (1927; innehåller även litt.-förteckn.
1915—23); Nordisk byggnadsdags förhandi. i
Stockholm 1927 och i Helsingfors 1932; »Die
Wohnung für das Existenzminimum», utg. av
Internationale Kongresse für neues Bauen
und städtisches Hochbauamt in Frankfurt a.
M. (1930); publikationer från internationella
bostadskongressen i Berlin 1931; U. Åhrén, S.
Markelius, G. Sundbärg m. fl., »Katalog över
bostadsavdelningen Stockholmsutställningen
1930» (1930); G. Näsström, »Svensk
funktio-nalism» (s. å.); G. Asplund, E. Sundahl m. fl.,
»acceptera» (1931); G. Johansson,
»Funktio-nalismen i verkligheten» (s. å.); K. Bergström.
S. Westholm, J. A. Höjer m. fl., »Moderna
bostadsproblem» (1933); G. Myrdal och U.
Åhrén, »Bostadsfrågan såsom socialt
plan-läggningsprogram» (s. å.; även Statens
Offentliga Utredningar 1933: 14); betänkande
av bostadsutredningen för landsbygden 1933,
utredning av statens egnahemsstyrelse 1934
och betänkande av bostadssociala utredningen
1935 (Statens Offentliga Utredningar 1933: 37,
1934: 6 och 1935: 2); »Bostadskommittéernas
i Göteborg 1930—1932 betänkande» (1932);
»Bostadsförhållandena i Stockholm samt
Stockholms stads bostadspolitik, utredning»
etc. (Stadskollegiets [i Stockholm] Utlåtanden
och Memorial, bihang, 1934: 68, 1935: 10 A—
D); S. Wallander m. fl., »Bostaden och vår
ekonomi» (1934); G. Paulsson, »Hur bo?»
(s. å.); »Egnahemsboken», utg. av
Samfundets för hembygdsvård byggnadsbyrå (1935).
Bland nyare sv. litt. ang. bostadsskick i
äldre tider märkas: C. Werner,
»Korsvirkes-arkitekturen i Sverige» (1924); Gerda Boe-
thius, »Studier i den nordiska
timmerbyggnadskonsten» (1927); G. Selling, »Säterier och
gamla gårdar i Stockholmstrakten» (1928);
»Västgötagårdar» och »Skogaholm» (båda
1932; utg. av Nordiska museet och Skansen);
II. H. von Schwerin, »Skånska herrgårdar»
(s. å.); J. Nihlén och Gerda Boethius,
»Gotländska gårdar och byar under äldre
järnåldern» (1933); S. Erixon, »Sveden» (1934; se
vidare Erixon, S., suppl.); E. Lundberg,
»Herremannens bostad. I. Före 1700-talets
mitt» (1935); uppsatser av olika förf, i bl. a.
Fataburen, Rig, Samfundet Sankt Eriks
Årsbok, Ymer samt i »Svenska slott och
herresäten», utg. av A. Roosval (1908—34), och
»Svenska kulturbilder», utg. av S. Erixon och
S. Wallin (1929-32; Ny följd 1934 ff.). E. L-k.
*Bostadsband. Skyldighet att under viss
tid vistas på viss ort åligger jämväl i regel
villkorligt frigiven och kan i samband med
utskrivning från allmän alkoholistanstalt
åläggas den utskrivne. För ett stort antal av
statens och kommunernas tjänstemän gäller,
att de skola vara bosatta på viss ort eller
inom visst område. A. M.
*Bostadsfrågan. Under tiden före de
senare årens starka byggnadsverksamhet
kännetecknades städernas
bostadsförhållanden i allm. av bostadsbrist. När
inflyttningen till städerna minskades under
depressionen 1930—34, uppstod emellertid på vissa
håll ett betydande bostadsöverskott. I
genomsnitt för samtliga orter torde dock
lägen-hetsreserven under hyresåret 1933/34
knappast ha överstigit omkr. 2 % av hela
bostadsbeståndet och 3 % av antalet hyreslägenheter.
Hyresnivån, som under hela 1920-talet
fortsatt att stiga, oberoende av de allmänna
levnadskostnadernas fallande eller
stillastående tendens, började i samband därmed att
vackla.
1928/29 visade, jämfört med 1912/15, en
hyresstegring av 109 %, vilken dock i viss
mån föranleddes av bostadsbeståndets
kvalitativa förbättring. 1933/34 konstaterades
däremot i jämförelse med 1928/29 en
genomsnittlig sänkning av 3 %. Hyresstegringen från
1912/15 utgjorde sålunda 1933/34 103 %,
medan de allmänna levnadskostnaderna (inkl,
hyreskostnaden) stigit med 53—55 %.
Vid bostadsräkningen 1933/34
konstaterades bl. a., att omkr. av lägenheterna i
stadssamhällen saknade vatten- och (eller)
avloppsledning samt att drygt 1/3 av dem
saknade såväl tambur som hall. Vid en
bostadsundersökning i Göteborg 1931 befanns, att
endast omkr. 20 % av smålägenheterna (10 % av
arbetarbostäderna) hade egna klosetter.
Genom den livliga ny- och
ombyggnadsverksamheten har dock städernas bostadsbestånd i hög
grad moderniserats. 1933 hade nära 30 % av
lägenheterna i stadssamhällena centralvärme
och omkr. 15 % bad- eller duschrum.
Trångboddheten gör sig emellertid
fortfarande starkt gällande i städerna, låt vara att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
