Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Byblos - *Bücher, K. - Bücken, Ernst - Bye, Aase - Bygdegård - *Bygdén, A. L. - Bygdén, Artur Olof Bernhard - Bygdenät - Bygdetransformator - *Bygdeå - Byggnadsakustik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
747
Biicher—Byggnadsakustik
748
Bygdegärden i Kisa, Östergötland.
en lång inskrift i en hittills okänd bildskrift.
— Litt.: P. Montet, »B. et 1’Égypte» (1928—
29; text och atlas). M. Pn N-n.
*Biicher, K., dog 1930. Han var från 1916
chef för det av honom grundade Institut für
Zeitungskunde vid univ. i Leipzig. Hans
»Ge-sammelte Aufsätze zur Zeitungskunde»
ut-gåvos 1925.
Biicken, Ernst, tysk musikhistoriker (f.
1884). Blev 1925 prof, vid Kölnuniv:s
musikvetenskapliga institut. B. har redigerat
»Handbuch der Musikwissenschaft», av vars
13 bd han författat »Die Musik des Rokokos
und der Klassik» (1927), »Die Musik des 19.
Jahrhunderts bis zur Möderne» (1929) och
»Geist und Form im musikalischen
Kunst-werk» (s. å.). I det av honom likaledes utg.
samlingsverket »Die grossen Meister der
Musik» har han skrivit biogr. över R. Wagner
(1933) och Beethoven (1934). Tills, m. andra
förf, har han även utgivit »Handbuch der
Musikerziehung» (1931). H. G-t.
Bye, A a se, norsk skådespelerska (f.
1904). Hon debuterade 1924 på National
theatret och har sedan dess varit anställd där.
Hon förenar med en behaglig sångröst och
ett friskt humör komisk fantasi och humor.
Bland hennes roller märkas Lampito i
»Ly-sistrate», Pernille i »Den stundeslöse», lady
Teazle i »Skandalskolan», Sköna Helena,
Adèle i »Läderlappen» och Liza i
»Pygma-lion». B. har gästspelat i Stockholm (1934) och
Köpenhamn. Hon är i sitt andra äktenskap
g. m. skeppsmäklaren J. Dedichen. G. K-g.
Bygdegård, vanl. av en kulturell
organisation uppförd byggnad, som tjänar som
samlingsplats för bygdens befolkning och särskilt
dess ungdom. Under senare år ha b. kommit
till stånd i olika delar av landet. Till
Jordbrukare-ungdomens förbund äro anslutna
omkr. 60 föreningar med egna b. I viss mån
fortsätta de traditionerna från de gamla
bystugornas tid, ehuru uppgiften här vidgats
att omfatta ett större område, vanl. en hel
socken. G. Brg.
*Bygdén, A. L., dog 1929 22/n. Hans arbete
»Hernösands stifts herdaminne» avslutades
med bd 4 (1928). Nekrolog i Nord. Tidskr. för
Bok- och Biblioteksväsen 1929.
Bygdén, Artur Olof Bernhard,
kemist (f. 1881 24/3), son till A. L. B. Blev fil.
dr i Uppsala 1917, var 1913—22 assistent vid
Centralanstalten för försöksväsendet på
jordbruksområdet (Experimentalfältet) och är
sedan 1922 kemist vid Sveriges geol.
undersökning. B:s kemiska forskningsverksamhet har
särskilt varit inriktad på siliciumorganiska
föreningar; hans huvudresultat på detta
område äro sammanfattade i avh. »Silicium als
Vertreter des Kohlenstoffs organischer
Ver-bindungen» (1916). B. har även publicerat
mineral-, bergarts- och fodermedelsanalyser
samt undersökningar rörande landhöjningen
i Norrland (i Ymer 1911) och 1600-talets
svenska kartografi (ibid. 1919). Han har vidare
utgivit »Källorna till Piteå sockens äldsta
historia» (1921). N. Zn.
Bygdenät, den del av ett elektriskt
kraftnät för distribution till landsbygd och mindre
samhällen, som utgör en gren av det stamnät,
på vilket kraftverken direkt arbeta.
Spänningen är vanl. 10—20 kV. Jfr
Elektriskt kraftverk, suppl. F. D-n.
Bygdetransformator, transformator för
ut-tagning av elektrisk effekt från bygdenät (se
d. o., ovan). På den svenska landsbygden
uttaga vanl. de elektriska
distributionsför-eningarna sin kraft vid b. F. D-n.
*Bygdeå. I B. bildades 28 okt. 1927
muni-cipalsamhället Robertsfors (se d. o.). 1930
avskildes B:s n. v. del till ett
kyrkobokförings-distrikt, överklinten, med 2,061 inv. (1935).
Hela B. hade 1935 7,730 inv. och Robertsfors
kapellförsaml. 2,868 inv.
Byggnadsakustik, den del av
byggnadskonsten, som berör dels ljudisoleringen i
byggnader, dels rumsakustiken, d. v. s.
sambandet mellan rummets form och
inredning samt det sätt, varpå ljudet överföres
till åhöraren.
Ljudisolering. Åtgärderna för ljudisolering
bero i hög grad av det störande ljudets orsak
och överföringssätt. Ljud, som överföres från
ljudkällan genom luften, kallas 1 u f 11 j u d,
Bild 1. Schema för mätning av luftljudsisolation.
G generator, F förstärkare, H högtalare, S roterande
ljudskärm, M mikrofon, MF mikrofonförstärkare, D
dämpningsbatteri, mA. milli amperemeter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
