Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Danmark - Bankväsen - Undervisningsväsen - Tidningspress - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
941
Danmark (Undervisningsväsen —Försvarsväsen)
942
av centralbanken till
ett av staten ägt
institut. Planen har hittills
ej förverkligats, i det
att vissa partier inom
riksdagen ställt som
villkor, att statens
aktier i
Landmandsban-ken dessförinnan skulle
säljas. E. H-ss.
Undervisningsväsen.
1933 funnos 34
stats-skolor (11,017 elever),
3,891 kommunalskolor
(448,555 elever) och 603
privatskolor (45,441
elever). I skollagen av
1903 gjordes 1925 vissa
ändringar, som åsyfta
en sammanjämkning av
de olika
gymnasielin-jerna och en minskning
av det höga
studentantalet. — Den kyrkliga
uppsikten över
folkskolan borttogs (utom i
fråga om
religionsundervisningen) 1933 i
Köpenhamn och 1935 i övriga
distrikt. Ett nytt univ.
har tillkommit i Aarhus
(se A a r h u s
universitet, suppl.).
Tidningspress. 1932
utkommo 268
tidningar. Dagbladet upphörde
1930 och Nationaltidende
1931. Av tidningarna i de 1920 införlivade
slesvigska landsdelarna kunna nämnas
Heim-dal (snarast vänster) och Jysk Tidende
(konservativ). P. E-t.
Försvarsväsen. 23 mars 1932 stadfästes
lagarna om »hærens ordning» och »söværnets
ordning». Den nya försvarsordningen
genomfördes efter en livlig diskussion såväl på det
politiska området som mellan
representanter för de olika försvarsgrenarna. Lägets
utveckling i Europa medförde, att tanken på
en isolerad dansk avrustning, vilken vunnit
anklang efter den första socialdemokratiska
regeringens förslag i denna riktning 1924,
sköts i bakgrunden; det socialdemokratiska
partiet röstade 1932 f. ggn för en positiv
försvarsordning. I fråga om avvägningen
mellan försvarsgrenarna innebar beslutet, att
tyngdpunkten förlädes till lantförsvaret.
Under försvarsministern Nda hären och flottan,
vardera med sitt ministerium;
flygstridskrafterna äro uppdelade på hären och flottan.
För armén innebar försvarsordningen
kvantitativt en nedskärning, i det att antalet
divisioner minskades från 3 till 2. Kvalitativt
innebar den däremot en förbättring, i främsta
rummet genom införande av en enhetlig
ledning, utökning av befälskadern och samtliga
truppslags utrustning enl. moderna principer.
Före 1922 var tyngdpunkten i lantförsvaret
förlagd till Själland men försköts genom den
s. å. antagna försvarsordningen till Jylland,
enär läget i Tyskland syntes kräva stärkt
försvar av landgränsen. Efter genomförande
av 1932 års härordning är en division
förlagd till vartdera Jylland och Själland. —
Under försvarsministern utövas högsta
ledningen av chefen for gener alkommandoen,
under vilken lyda chefen för generalstaben,
truppslagsinspektörerna, de högre
förvaltningsmyndigheterna (i vissa avseenden) samt de
båda divisionscheferna och befälhavare för
de truppförband, vilka icke tillhöra viss
division. — Befälsgraderna äro i huvudsak
desamma som under 1922 års härordning. —
Infanteriet (värnpliktskontingent 3,720 man)
omfattar 8 regiten om 3 linjebataljoner och 1
tungt komp. Varje linjebataljon (omkr. 1,540
man) består av 4 gevärs- och 1 kulsprutekomp.
Gevärskomp. har 16 (8 mm) kulsprutegevär
och kulsprutekomp. 16 (8 mm) kulsprutor. I
ett tungt komp, ingå 6 (81 mm)
granatkastare samt (försöksvis) infanterikanoner.
Förutom linjebataljonerna uppsättas vid
mobilisering 7 s. k. förstärkningsbataljoner (en vid
varje inf.-reg:te utom vid livgardet) samt
DANMARK
TRUPPFÖRBANDENS DISLOKATION
SKola 1:4000000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
