Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dern, George Henry - De Roberto, Federico - *Déroulède, P. Fr. - Derris - Desaktivera - De Sanctis, Gaetano - *Desca, E. - *Descamps, É. E. F. - *Descendenslära - Designation - Designera - *Desinfektion - *Desmarées, G. - Desmotropi - Despiau, Charles - *Desprez, J. L. - Dessau, Benny - Dessau, Hermann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
981
De Roberto—Dessau
982
bör det demokratiska partiet, var 1915—23
medlem av Utahs senat och 1925—32
guvernör där. I mars 1933 blev han
försvarsminister. Å. Th.
De Roberto [-råbä’rtå], Federico,
italiensk författare (1866—1927). Bland D:s av
socialt patos genomandade naturalistiska
arbeten märkas främst romanerna »L’illusione»
(1891) och »I Vicerè» (1894). I synnerhet den
senare, en berättelse om tre släktled av en
patricisk Cataniafamilj och samtidigt en
skildring av Siciliens utveckling under den
stormiga perioden 1828—70, är ett strålande
verk. Betydligt svagare äro »Spasimo» (1897)
och krigsnovellerna »La eocotte» (1920). —
Litt.: L. Russo, »I narratori» (1923). G. B-h.
*Déroulède, P. Fr. monogr. av J. & J.
Tha-raud (1933).
De’rris, tropiskt växtsläkte, tillhörande
fam. Leguminosae; även namn på den
produkt, som erhålles av de pulveriserade
rötterna till hithörande arter (främst D. elliptica
från Ostindien). Därav framställas
insektsbekämpningsmedel, derris pulver, som
bl. a. visat sig vara mycket effektiva mot
myror; den verksamma beståndsdelen är
härvid alkaloiden r o t e n o n. D. brukas av
infödingarna även som fiskbedövningsmedel.
Se Statens Växtskyddsanstalts Flygblad, n:r
8 och 12, 1934. I-m.
Desaktivera, borttaga den kemiska
aktiviteten hos ett ämne (jfr V attenledning,
sp. 144).
De Sa’nctis, G a e t a n o, italiensk
historiker (f. 1870). Var 1900—29 prof, i antikens
historia vid univ. i Turin och är sedan 1929
prof, i Rom. D., som hävdar antikstudiet i
vidaste omfattning (historia, filologi,
epigra-fik, arkeologi), har bildat skola. Han har
deltagit i bl. a. de italienska
undersökningarna på Kreta. D:s huvudarbete, »Storia dei
Romani» (4 bd, 1907—23), är banbrytande.
Han har även utgivit arbeten i grekisk
epi-grafik och redigerar (jämte A. Rostagni)
Ri-vista di Filologia e dTstruzione Classica. D.
är president för Pontificia accademia romana
d’archeologia. B. H-d.
*Desca, E., dog 1918.
*Descamps, É. E. F., dog 1933.
*Descendenslära, se även Artbildning,
suppl.
Desde’ri, E 11 o r e, italiensk kompositör och
skriftställare (f. 1892), dir. för
konserva-toriet i Alessandria. D. har komponerat
flera körverk, ss. »Job» och mässan »Dona
pacem» (båda utförda även i Tyskland). Bland
hans övriga kompositioner märkas
kammarmusik, pianostycken och sånger. D. har
författat »La musica contemporanea.
Carat-teri—tendenze—orientamento» (1930). H. G-t.
*Desiderius. Jfr E. Delaruelle i Revue
His-torique, bd 170, 1932.
Designatiön, detaljerad förteckning,
specifikation.
Designera [-sinjè’ra] (fr. designer,
bestämma), utse, i förväg nämna (någon till något).
*Desinfektion. D. av husdjursstallar är av
synnerligen stor betydelse för att förebygga
och bekämpa smittosamma sjukdomar bland
husdjuren. Lokal d. i ladugården, som
omfattar en el. flera båsplatser, bör ske, så ofta
anledning därtill finnes, t. ex. där kor med
livmoder- el. juverinflammation stått. —
Allmän d. av hela ladugården bör göras minst
en gång årl., helst sommartid, då djuren gå
på bete. Viktigaste åtgärden vid d. är den
mekaniska rengöringen av golv, båspallar,
väggar, tak och inredning, vilken bäst utföres
med hjälp av 2-procentig, het sodalut. Sedan
ladugården är väl rengjord, besprutas den
med lämplig desinfekterande lösning av t. ex.
kloramin. Sublimat får icke användas i
ladugårdar, då nötkreaturen äro överkänsliga för
kvicksilver. Lysol o. a. starkt luktande
preparat böra undvikas, emedan mjölken lätt
tar lukt av dem. För att ladugården skall
bli så ljus som möjligt, bör slutligen följa
bestrykning av tak, väggar och inredning med
kalkmjölk (1 d. nysläckt kalk i 15 dir vatten).
Stundom föredrager man dock att ha
väggarnas nedre delar (ung. i manshöjd) jämte
träinredningen bestrukna med karbolineum el.
annat lämpligt impregneringsmedel. N. L.
*Desmarées, G., dog 1776 (ej 1775). Litt.:
C. Ilernmarck, »G. D. Studien über die
Ro-kokomalerei in Schweden und Deutschland»
(1933; akad. avh.). — D:s porträtt av N.
Tessin d. y. avbildas på pl. vid d. o. E. L-k.
Desmotropl, se Tautomeri.
Despiau [däspiå’], Charles, fransk
bildhuggare (f. 1874), en av samtidens främsta.
Hans om italiensk-fransk renässansskulptur
påminnande porträttbyster (se Fransk
konst, bild 57; Nationalmuseum i
Stockholm äger ett huvud av brons, »Mademoiselle
L. A.») äro omsorgsfullt genomarbetade
beträffande såväl modellkarakteristiken som
materialet, och de berömmas för träffande
porträttlikhet. D., som även är framstående
tecknare, har bl. a. illustrerat É. Verhaerens
»Les heures claires». E. L-k.
»Desprez, J. L. Litt.: N. G. Wollin, »Gravures
originales de Desprez ou exécutées d’aprös ses
dessins» (1933) och »D. en Italie» (1935).
De’ssau, Benny, dansk industriman (f.
1868), av judisk släkt. Blev 1891 prokurist
i Tuborgs fabriker och 1894 dir. där samt
vid fabrikernas övergång till De forenede
bryggerier 1899 dir. för dessa. D. har ej blott
överlägset lett ett av Danmarks största
industriföretag utan även i övrigt flitigt
tagits i anspråk på olika områden, bl. a. i fråga
om danska utställningar i utlandet. P. E-t.
De’ssau, H e r m a n n, tysk klassisk filolog
(1856—1931), prof, vid Berlins univ. D:s
viktigaste vetenskapliga arbeten äro bd XIV av
»Corpus inscriptionum latinarum» (1887),
»In-scriptiones latinae selectae» (3 bd, 1892—
1916) och »Geschichte der römischen Kaiser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
