Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekonomiska konferenser - *Ekonomisk besiktning - Ekonomisk examen - *Ekonomisk förening - Ekonomisk historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1119
Ekonomisk besiktning—Ekonomisk historia
1120
som förelädes N. F:s organisationskommitté i
jan. 1933, var vagt och föga vägledande i
fråga om handelspolitiken. Något klarare var
ståndpunkten i de monetära frågorna, men
den var byggd på förutsättningen, att U. S. A.
icke skulle överge guldmyntfoten.
Guldländerna hade förut motsatt sig ett snart
sammankallande av världskonferensen, emedan
de ansågo tiden ännu ej mogen.
Deprecieringen av dollarn ansågs dock innebära ett
så allvarligt hot mot deras valutor, att de
gingo med på sammanträde redan i juni 1933.
Roosevelt hade också lovat deltaga åtm. i en
de facto-stabilisering av dollarn. U. S. A:s
regering tog också initiativet till ett
»tull-stillestånd» under konferensperioden, till
vilket 14 stater anslöto sig med vissa
reservationer. Emellertid bade allmänheten i U. S. A.
under tiden fått motvilja mot en
stabilisering. Amerikanskt stöd åt den särskilt av
Frankrike omhuldade stabiliseringstanken
kunde i verkligheten icke väntas. Tyskland
utfärdade några dagar före konferensen
trans-fermoratorium för alla enskilda och offentliga
långfristiga skulder, avtalade före juli 1931.
Trots allt hyste många vid konferensens
början vissa förväntningar om goda resultat.
Londonkonferensens deltagare voro i motsats
till vad förhållandet var i Genève 1927
ombud för sina regeringar och hade att företräda
deras ståndpunkter. Konferensen fick sålunda
politisk karaktär. 64 stater voro företrädda.
Ordf, var Ramsay MacDonald. Redan den
allmänna debatten förrådde vitt skiftande,
delvis oförenliga uppfattningar från de ledande
staternas representanter, framför allt i
handelspolitiskt avseende. Två kommissioner
tillsattes (monetära och finansiella frågor,
ekonomiska frågor), vardera med
underkommis-sioner och underkommittéer. Under arbetets
gång ökades missförstånden och
motsättningarna. Dollarn steg och föll våldsamt, och
givetvis var redan detta ett absolut hinder för
varje positivt resultat av konferensen. Skarpa
meningsskiljaktigheter framträdde f. ö. i
nästan varje punkt. De praktiska resultaten
blevo nästan inga. Konferensen ajournerades
på obestämd tid. — Litt.: A. J. Toynbee,
»Sur-vey of international affairs» för resp, år
(innehåller även utförliga litt.-förteckn.); »Den
ekonomiska världskonferensen, dess tillkomst,
arbete och beslut» (1927); A. örne,
»Genève-konferensens innebörd» (Skr. utg. av Sv.
Bankföreningen, n:r 42, 1927). A. ö-e.
*Ekonomisk besiktning, se även B o s t ä
1-1 e n, suppl.
Ekonomisk examen, examen från
handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg, avsedd
för blivande affärsmän.
*Ekonomisk förening. Ett särskilt slags e.
är numera bostadsrättsförening (se
d. o., suppl.). Se även Jordbrukets f ö
r-eningsrörelse, suppl., och
Lantmannakooperation.
Ekonomisk historia betecknar såväl den
ekonomiska sidan av samhällsutvecklingen
som också utforskningen av detta område
(jfr Historia). Dess betydelse ligger i att
täckningen av människors behov och den
organisation, som därigenom uppstår, under alla
tider ha varit en huvuddel av samhällslivet.
I motsats till många andra huvudgrenar av
den historiska forskningen är den ekonomiska
emellertid samtidigt nära förbunden med en
annan vetenskap, näml, med den på teoretisk
grund byggda forskningsgren, som i Sverige
vanl. kallas nationalekonomi (se d. o.). En
viktig sida av ekonomisk historieforskning
har därför också ägnats åt själva de
ekonomiska idéernas historia, ofta kallad
nationalekonomiens historia. Ekonomisk
historieforskning har haft att kämpa med stora
svårigheter just på grund av sitt nödvändiga
samband med två stora och till hela sin
prägel mycket olikartade vetenskapsområden.
Dess utgångspunkt har i allm. varit en kritik
av den klassiska ekonomiska teorien, vilken
kritik gav upphov till den s. k. historiska
skolan inom nationalekonomien (se d. o., sp.
745 f.); denna skolas inriktning ledde till
omfångsrika historiska studier, där dock blicken
för det ekonomiskt betydelsefulla ofta
saknades. Den ekonomiska historieforskningens
andra utgångspunkt har varit den av Karl
M a r x (se d. o.) framställda s. k.
materialistiska historieuppfattningen, enl. vilken allt
historiskt skeende har sin grund i
produktionsförhållandena. Inom den stora litteratur,
som i positiv eller negativ riktning påverkats
av detta föreställningssätt, må särskilt
nämnas de två tyska forskarna Max Weber
och Werner Sombart (se dessa ord).
Webers allmänt vetenskapliga kritik, liksom
hans behandling av sambandet mellan
religiösa och ekonomiska företeelser, har därvid
verkat banbrytande, och Sombart har genom
sitt stora arbete »Der möderne Kapitalismus»
(3 dir i 6 bd, 1916—27) lämnat ett av den
ekonomiska historieforskningens mest
omtalade och omstridda verk. Litteraturen är för
flertalet länder mycket rik, fastän
sammanfattande arbeten ofta ännu saknas; för
Sverige är den dock ännu obetydlig i förhållande
till ämnets omfattning och vikt. Här lämnas
ett urval av de viktigaste större översikterna.
Totalutvecklingen: M. Weber,
»Wirtschafts-geschichte» (1923); M. M. Knight, H. E.
Bar-nes och F. Flugel, »Economic history of
Europé» (2 bd, 1926—29); E. Heckscher, »Den
ekonomiska historiens aspekter» (i Hist.
Tidskr. 1930). Senantiken: M. Rostovtsev,
»Social and economic history of the Roman
empire» (1926). Allmänna översikter för
senare perioder: J. Kulischer, »Allgemeine
Wirtschaftsgeschichte des Mittelalters und
der Neuzeit» (2 bd, 1928-—29); H. Pirenne,
»Le mouvement économique et social au
moyen age» (1933); E. Heckscher,
»Merkanti-lismen» (2 bd. 1931) och »Industrialismen»
(s. å.). England: E. Lipson, »Economic history
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
