Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Elektriska mätinstrument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1155
Elektriska mätinstrument
1156
strömstyrka som spänning. I praktiken
erhåller dock amperemetern i regel mycket lågt
motstånd (ett ringa antal varv för relativt
hög strömstyrka), medan voltmetern har högt
motstånd (högt antal varv för låg
strömstyrka). Amperemeterns mätområde kan
ytterligare ökas genom parallellkoppling med en
s h u n t för viss delning av den uppmätta
strömmen (vid mätning av likström, ofta även
växelström) eller genom anslutning till en
strömtransformator (se Elektrisk
transformator, suppl.) för viss reduktion av
strömmen (vid växelström). Voltmeterns
mät-område kan ökas genom seriekoppling med ett
förkopplingsmotstånd för viss
delning av den uppmätta spänningen (vid
lik-och växelström) eller genom anslutning till en
spänningstransformator för viss reduktion av
spänningen (vid växelström). En spole i ett
instrument av den strömgenomflutna typen
kan även innefatta ett flertal från varandra
isolerade lindningar, vilka kunna anslutas
till olika strömkretsar för mätning av
summan av eller skillnaden mellan dessas
strömmar etc. Sålunda uppstå
summaampere-metrar, dif ferentialvoltmetrar m. fl.
Med hänsyn till den inre arbetsprincipen
gäller följ, indelning:
a. Vridmagnetinstrument med
fast spole och rörlig permanent magnet
(ampere- och voltmetrar för likström); förekomma
mest som känsliga laboratorieinstrument med
spegelavläsning. På samma princip grunda
sig ohmmetrar för likström, utförda som
korsspoleinstrument med två fasta spolsystem
och utan riktkraft (se d. o., suppl.).
b. Vridspoleinstrument med fast
permanent magnet och rörlig spole
(ampere-och voltmetrar för likström). De ha låg
effektförbrukning, stor okänslighet för yttre fält
och användas allmänt som tavel- och
laboratorieinstrument.
c. Elektromagnetiska
instrument med fast spole och rörlig mjuk
järnkärna (ampere- och voltmetrar för likström
eller växelström); brukas allmänt som
tavel-instrument för växelström.
d. Elektrodynamiska instrument med
en fast och en rörlig spole (ampere-,
volt-och wattmetrar för likström eller växelström);
användas huvudsaki. som wattmetrar, varvid
i regel den fasta spolen är »strömspole», den
rörliga »spänningsspole». Shuntar och
strömtransformatorer för strömkretsen samt
förkopplingsmotstånd och
spänningstransforma-torer för spänningskretsen användas på
samma sätt som vid ampere- och voltmetrar.
Ut-slagsmomentet blir bestämt av aktiva
effekten mellan ström och spänning; med 90°
fas-vridning i spänningskretsen eller genom viss
inkoppling i ett trefassystem kan man vid
växelström även mäta reaktiv effekt.
På elektrodynamisk princip grunda sig även
vissa frekvensmetrar (med frekvensberoende
element, ss. kapaciteter och induktanser, i de
olika kretsarna) ävensom effektfaktormetrar
och ohmmetrar för växelström. Samtliga de
sistnämnda instrumenten utföras vanl. utan
riktkraft.
e. Elektrostatiska instrument,
grundade på statisk attraktion mellan fasta
och rörliga kroppar (voltmetrar för lik- och
växelström); användas dels som elektrometrar
för laboratorier, dels som normala
voltmet-rar i sådana fall, då den av instrumenten
upptagna strömmen måste vara den minsta
möjliga.
f. Varmtrådsinstrument med en
strömgenomfluten tråd, vars förlängning
genom uppvärmning överföres till en visare
(ampere- och voltmetrar för lik- och
växelström). De äro fullt oberoende av yttre fält
men ha däremot ganska stor
effektförbrukning och användas numera sällan.
g. Ferrarisinstrument med fasta
spolar och rörlig skiva eller trumma av
metall, i vilken virvelströmmar induceras
(ampere-, volt- och wattmetrar för växelström);
föga brukliga.
h. Tung-resonansinstrument med
mekaniskt avstämda tungor, påverkade av fast
spole; användas som frekvensmetrar. Genom
omkoppling mellan polariserad och
opolariserad magnet kan man erhålla två mätområden
med en oktavs skillnad.
För mätning av växelström med avläsning
på vridspole- eller vridmagnetinstrument
användas ofta små torrlikriktare (se
Elektriska ström riktar e, suppl.) samt
termoelement (se d. o., sp. 142), s. k. termokors.
Samtliga indikerande instrument kunna
utföras registrerande genom kombination
med ett skrivorgan och en rörlig
pappersremsa. Skrivorganet innebär i regel en
mekanisk belastning hos mätsystemet, varför
dettas känslighet och noggrannhet nedsättas.
Denna olägenhet undvikes vid en typ av
registrerande instrument, byggda på
kompen-sationsförfarande, där en elektrisk motor
påverkar en arm, spole el. dyl. och samtidigt
manövrerar skrivorganet. Motorns rörelse
bestämmes på sådant sätt medelst kontakter
etc., att balans alltid inställes mellan
mätsystemets utslagskraft eller -läge och en av
motorns ställning bestämd storhet. Enl. denna
princip utföras t. ex. vissa registrerande
frekvensmetrar. Ett indikerande instrument kan
även utföras ballistiskt, med relativt
stor mekanisk massa hos det rörliga
systemet; på denna väg mätas
elektricitetsmäng-der genom bestämning av utslagets storlek.
Bland instrument, som kräva inställning
vid avläsningen, märkas främst m ä t b r y
g-g o r för motståndsmätning (se bd 6, sp. 606),
ss. Wheatstones brygga för stora och
medelstora motstånd och Thomsons brygga för små
motstånd. Enl. bryggprincip kan uppmätning
även göras av kapaciteter, induktanser,
frekvenser, omsättnings- och vinkelfel hos
ström-och spänningstransformatorer o. s. v. F. D-n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
