Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska reläer - *Elektriska spårvägar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1159
Elektriska spårvägar
1160
Inom teletekniken användas numera i mycket
stor utsträckning reläer i form av
elektronrör (se d. o., suppl.) och vidare optiska
reläer i form av fotoceller (se d. o., suppl.).
En mångskiftande användning ha e. fått
inom starkströmstekniken såsom
skyddsorgan i och för urkoppling av ledningar,
maskiner o. dyl. vid inträffande fel. Reläerna
påverka härvid automatiska strömbrytare för
urkoppling av en felaktig anläggningsdel,
varvid man strävar efter att automatiskt
begränsa driftstörningen till den minsta
möjliga (selektiv urkoppling).
Starkströmsrelä-erna kunna med hänsyn till sin inre
arbets-princip indelas i följ, grupper: 1)
elektromagnetiska reläer (se ovan); 2)
elektrodynamiska reläer med ett
fast och ett rörligt spolsystem; reläet är
känsligt för den effektiva produkten av
strömmarna i de båda spolsystemen och kan
användas för såväl likström som växelström;
3) Ferrarisreläer, i vilka en skiva (el.
trumma) av metall påverkas av strömmarna
i fasta spolar, vanl. med järnkärna; kraften
förmedlas av de virvelströmmar (se d. o.), som
induceras i skivan; användbara endast vid
växelström; 4) termiska reläer,
baserade på kroppars utvidgning vid värme. De
äro användbara vid såväl likström som
växelström ävensom för direkt påverkan från en
värmekälla, t. ex. oljan i en transformator.
De elektromagnetiska reläerna utföras ofta
som balansreläer med två varandra
mekaniskt motverkande system. Vanl.
betecknas då det ena systemet, vars kraft
överväger under normalt tillstånd, som
hållsystem, medan det andra,
arbetssystemet, är anordnat att överväga vid
störning och därvid föranleda utlösning etc. Med
differentialrelä betecknar man
däremot ett relä med flera varandra elektriskt
motverkande lindningar i samma spolsystem.
Med hänsyn till den elektriska storhet, av
vilken reläerna påverkas, kan följ, indelning
göras: A. Strömreläer, påverkade av
strömmen i den ledning, till vilken reläet är
kopplat. Strömmen tillföres vanl. över en
strömtransformator. Konstrueras oftast enl.
den elektromagnetiska el. Ferraristypen. —
B. Spä nningsreläe r, påverkade av
spänningen i den ledning, till vilken reläet
är kopplat. Spänningen tillföres vanl. över
en spänningstransformator. De äro oftast av
den elektromagnetiska el. Ferraristypen. —
C. Effektreläer, påverkade av effekten
hos den ifrågavarande ledningen. Utföras
vanl. av den elektrodynamiska typen, varvid
det ena spolsystemet matas från strömmen,
det andra från spänningen. Dessa reläer äro
sålunda bl. a. känsliga för riktningen hos
ledningens (aktiva el. reaktiva) effekt. —
D. Kvotreläer reagera för kvoten
mellan spänning och ström. I sin mest
renodlade form utföras dessa reläer i form av
ohm-metrar (se Elektriska
mätinstru
ment, suppl.) med fritt upphängt system
utan riktkraft. Många andra typer
förekomma, anordnade såsom känsliga för
impedansen, motståndet eller reaktansen eller vissa
kombinationer av dessa storheter.
Med hänsyn till det slag av fel, vid vilket
ett relä skall föranleda urkoppling, skiljer
man mellan å ena sidan
kortslutnings-skydd för fel mellan en lednings faser el.
ledningsbranscher och å andra sidan j o r
d-f e Is sky dd för fel mellan ledning och jord.
Kortslutningsskydden kunna indelas i: a)
överströmsskydd, känsligt för viss
procentuell överström i ledningen, oberoende
av effektriktningen. Härtill användas i regel
vanliga strömreläer. b) Riktat
överströmsskydd, likt det föreg. men
känsligt för effektriktningen, varför ett effektrelä
ingår i skyddet, c) Bakströmsskydd,
ett på effektrelä baserat skydd, som utlöser
vid felaktig effektriktning, även om ej
överström uppstått, d) Differentialskydd,
vilket reagerar för en sådan olikhet mellan
strömmen i en lednings el. maskinlindnings
båda ändar, som härrör från ett inre fel.
e) Distansskydd, baserat på kvotreläer
och känsligt för avståndet till ett inträffat
fel, oberoende av strömmens och effektens
värde.
Jordfelsskyddet kan antingen göras
känsligt för summaström på alla ledningsfaserna,
med el. utan riktelement, eller beroende av
systemets nollpunktsspänning.
Samtliga relätyper kunna förses med
tidsfördröjning, som möjliggör selektiv
urkoppling. Med hänsyn härtill skiljer man mellan
konstanttid- och inverttidreläer,
d. v. s. reläer med en tidsfördröjning, som är
oberoende av den påverkande strömmen eller
motsv. storhet, resp, en tidsfördröjning, som
är desto mindre, ju större nämnda
storhet är. F. D-n.
*Elektriska spårvägar. De med
automo-bilismens genombrott ökade fordringarna på
snabba gatukommunikationer ha föranlett ett
visst nydaningsarbete inom
spårvagnstekni-ken. Härtill ha även bidragit de under och
efter världskriget starkt ökade
personalkostnaderna, som mångenstädes starkt beskurit
spårvägsföretagens ekonomi, samtidigt som
trafiken lidit av bussars och privatbilars
konkurrens.
De utvecklingslinjer, som karakterisera den
moderna spårvagnen, äro minskning av
vikten genom användning av högvärdigt stål och
lättmetaller samt ökning av motoreffekten,
vilka båda åtgärder möjliggöra snabbare
kör-ning. Genom bättre avfjädring, vid nyaste
konstruktioner även med hjälp av gummi i
underrede och hjul, samt elegantare
inredning har man sökt göra fordonen mera
tilldragande för allmänheten. Vagnarnas storlek
har i allm. ökats, och man frångår även i
Europa efter hand det mindre lättmanövrerade
släpvagnssystemet; i Amerika har detta aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
