Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska strömriktare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1163
Elektriska strömriktare
1164
genom kärlets tippning, varvid en het, lysande
fläck, katodfläcken, uppstår på kvicksilverytan,
äger likriktaren förmåga att mellan katoden
och transformatorns nollpunkt leverera lik-
Bild 2. Spänningskurvor vid likriktare enl. bild 1.
ström. Ström kan näml, framgå (i form av
en ljusbåge) endast från anod till katod och
ej i motsatt riktning. Man kan alltså säga,
att katoden i varje ögonblick är medelst en
ljusbåge kopplad till den av anoderna, som
har den högsta positiva spänningen.
Spän-ningskurvorna för de båda anoderna framgå
av bild 2, i vilken med grov linje visas den
i likströmskretsen uttagna spänningen, som
utgöres av en starkt pulserande likspänning.
Vanl. byggas likriktare för flera faser än
tre, oftast sex. Bild 3 visar två olika sätt
för transformatorkopplingen vid
sexfaslikrik-tare med trefasig matning. Gaffelkopplingen
avser en utjämning av belastningen inom
transformatorns olika faser och innebär en
minskning av transformatorns storlek.
Ström-sugarkopplingen verkar i samma riktning
och utjämnar dessutom belastningen på de
olika anoderna, i det att två och två anoder
tvingas att brinna samtidigt. Bild 4 visar
spänningskurvan i tomgång hos en
gaffel-kopplad sexfasriktare. Vid belastning
deformeras likströmssidans spänningskurva
ytterligare. Likriktarens spänningsfall och för-
Bild 3. Koppling av sexfaslikriktare. a gaffelkoppling,
b strömsugarkoppling.
luster uppträda i huvudsak dels i
transformatorn, dels i ljusbågen. Spänningsfallet i
bågen uppgår vid full belastning i regel till
omkr. 24—28 V, nära tomgång till 18—22 V.
Bild 4. Spänningskurvor hos en sexfaslikriktare i
tomgång.
Driftsäkerheten, som i regel är mycket god,
begränsas i viss mån av risker för b a
k-tändningar, ett slags inre kortslutningar
i form av ljusbågsöverslag till anoder, som
för ögonblicket ha negativ spänning och
alltså borde spärra. En likriktares sekundära
spänning kan regleras dels genom ändring
av transformatorns omsättning, dels genom
gallerstyrning, i det att tidpunkten
för anodernas tändning kan godtyckligt
fördröjas genom påtryckning av på lämpligt sätt
varierande spänning hos styrgaller, som
anbringas under anoderna. Likströmssidans
medelspänning kan på detta sätt sänkas.
Medelst gallerstyrning kan även
effektriktningen omkastas, varigenom likriktaren
övergår till växelriktare (se ovan). Genom
lämplig koppling kan även omriktning (se ovan)
erhållas med samma hjälpmedel. Se även
plansch till Elektricitetsverk, suppl.
Kvicksilverlikriktare användas i stor
utsträckning för matning av likströmsdrivna
spår- och järnvägar. Även för kraft- och
be-lysningsnät inom stadselektricitetsverk ha de
fått användning, särskilt vid i viss mån
automatiska smärre understationer. Effekten vid
glaslikriktare överstiger vanl. ej omkr. 500
kW per kolv, medan järnlikriktare ofta
byggas för effekter upp till 3,000—4,000 kW.
Växelriktare och omriktare ha ännu ej fått
större användning men torde komma att få
stor betydelse vid hopkoppling av kraftnät,
drift av banmotorer utan kommutator o. s. v.
— Av prof. J. Hartmann i Köpenhamn har
konstruerats en säregen likriktare,
kvick-silverstrålelikriktaren, i vilken
en elektrod för uttagning av likström
växelvis anslutes till den ena efter den andra av
flera växelströmsmatade elektroder medelst
en ständigt framflytande kvicksilverstråle,
som genom elektrodynamisk påverkan i ett
magnetfält bibringas en med växelspänningen
synkront svängande rörelse. Prof. Marx i
Braunschweig har konstruerat en särskilt för
höga spänningar avsedd
ljusbågeström-r i k t a i e, i vilken strömmen passerar i
form av en ljusbåge mellan elektroder i en
atmosfär med högt tryck och med speciell
kylning, bl. a. genom en på magnetisk väg
åstadkommen rotation av ljusbågen.
Härigenom erhålles en säker släckning av ljusbågen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
