Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska strömriktare - Elektriska svetsnings a.-b. - *Elektriska säkerhetsapparater - Elektriska tariffer - *Elektrisk automobil - Elektrisk behandling - *Elektrisk belysning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1165
Elektriska svetsnings a.-b.—Elektrisk belysning
1166
vid varje nollpassage av strömmen. För
åter-tändning inom nästa halvperiod erfordras en
förurladdning från en urladdningskrets.
Genom att låta en dylik äga rum endast under
vissa halvperioder kan man uppnå
likriktar-verkan och även, med speciella anordningar,
växelriktarverkan. F. D-n.
Elektriska svetsnings a.-b., firma i
Göteborg för elektrisk svetsning (bågsvetsning)
samt tillv. av svetselektroder och
svetsnings-maskiner. E. utför vid egen mek. verkstad
svetsade nykonstruktioner och reparationer
samt äger specialfartyg för
fartygsreparatio-ner. Bolaget, som grundades 1904, har bl. a.
exploaterat O. Kjellbergs patent på
svetselektroder (se Svetsning, suppl.) och har
dotterbolag i England, Belgien, Tyskland,
Spanien och Danmark. Aktiekap. 1,050,000 kr.
♦Elektriska säkerhetsapparater, generell
beteckning för den utrustning, som avser
automatisk bortkoppling av en elektrisk
ledning, maskin eller anläggningsdel vid
inträffande fel. Vid större effektbelopp sker
urkopplingen vanl. med en automatisk
elektrisk strömbrytare (se Elektrisk
strömbrytare, suppl.) under kommando av ett
eller flera reläer (se Elektriska reläer,
suppl.). För säkerhetsapparater i inskränkt
bemärkelse, smältsäkringar, gälla vissa
föreskrifter, enl. vilka varje ledningsarea
motsvaras av en viss högsta stämpling hos den
skyddande säkringen. Vid mycket kortvarig
strömbelastning tål en säkring väsentligt
högre ström än vid långvarig. Den
påstämplade strömstyrkan ligger i regel något tiotal
procent under den högsta ström, som
säkringen tål kontinuerligt. För en del
ändamål användas s. k. tröga proppar, vilka ha
stor värmekapacitet och stor kortvarig
över-belastningsförmåga. Vid högspänning
anordnas vanl. säkringarnas smälttrådar inuti
långa rör av porslin eller glas. I vissa fall
avslites den vid brytningen uppkommande
ljusbågen med en spiralfjäder i en kylande
vätska, t. ex. koltetraklorid.
En speciell typ av smältsäkringar
innehåller en lättsmält metall, som vid sin smältning
frigör ett mekaniskt rörligt brytorgan,
vilket efter metallens stelnande åter är
funktionsdugligt; denna typ användes vid
automatisk urkoppling vid viss temp. hos oljan
i elektriska apparater.
Somliga kombinationer av
säkerhetsapparater o. a. organ användas såsom
motorskydd (se d. o., suppl.) för automatiskt
skydd av elektriska motorer. F. D-n.
Elektriska tariffer, se Elektricitet
s-tariff, även i suppl.
♦Elektrisk automobil, se även E 1 e k t r
o-b i 1, suppl.
Elektrisk behandling, se Elektroterapi.
♦Elektrisk belysning. De för normala
be-lysningsändamål avsedda glödlampstyperna
ha kompletterats med
dubbelspirallam-p o r, i vilka lystråden spiraliserats två
gånger. Dubbelspiraliseringen avser att
nedbringa värmeförlusterna genom lampans
gasfyllning; ljusutbytet i gasfyllda lampor blir
på så sätt större. I samband med införandet
Bild 1. Spiraliserade lystrådar i stark förstoring.
Enkelspiral (upptill) och dubbelspiral.
av dubbelspirallampor har ett nytt
beteck-ningssätt börjat tillämpas, i det att
lamporna betecknas ej blott med spänning och
effektförbrukning (i W) såsom tidigare utan även
med den av lampan avgivna ljuseffekten,
uttryckt i dekalumen (dLm). Denna enhet
motsvarar 10 internationella lumen (ILm). 1
ILm anges vanl. motsvara l,n Hefnerlumen
(IILm). Genom att sålunda lampans
ljusutbyte anges i de påstämplade data, kan dess
ljusekonomi lätt kontrolleras.
Dekalumenbe-tecknade lampor finnas i storlekarna 15, 25,
40, 65, 100, 125 och 150 dLm; storlekarna
fr. o. m. 40 dLm ha dubbelspiraliserad
lys-tråd. Den ökning av ljusutbytet, som
dubbelspiraliseringen medför, är beroende av
spänningen och lampstorleken. För en lampa om
40 dLm och 220 V utgör ökningen 22 % av
ljusutbytet i jämförelse med äldre
konstruktioner.
Under senare år har ett intensivt arbete
nedlagts på att utveckla för allmänna belys
-ningsändamål avsedda lampor, vilka grunda
sig på elektrisk urladdning i gaser och
metallångor. Efter denna princip byggas
natriumlampor och högt ry cksk v i c
k-silverlampor. Genom att man
använder glödkatod i lamporna, har det s. k.
ka-todspänningsfallet kunnat elimineras, så att
lamporna numera kunna brännas vid vanlig
belysningsspänning (220 V).
Natriumlampornas ljusutbyte utgör, alltefter lampstorleken,
45—55 ILm per W, vilket är 3—4 ggr mera,
än vad en glödlampa för motsv. elektrisk
effekt lämnar. Kvicksilverlampans ljusutbyte
utgör 35—45 ILm per W.
Urladdningslam-porna lämna till skillnad från glödlampor ett
diskontinuerligt spektrum. Ljuset från
natriumlampan är monokromatiskt gult
(våglängden 5,870 ÅE). Kvicksilverlampans ljus
innehåller gult, grönt och blått. Lampornas
extrema ljusfärg begränsar deras användning till
områden, där inga större krav ställas på
exakt urskiljande av omgivningens färger,
t. ex. i ljusreklamer, vid belysning av vägar
och broar, för kontrolländamål inom indu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
