Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Elektrisk belysning - *Elektrisk brandfara - *Elektrisk fartygsdrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1167
Elektrisk brandfara—Elektrisk fartygsdrift
1168
strien (granskning av polerade metallytor
o. dyl., där man funnit, att felaktigheter
framträda bättre i monokromatiskt ljus än
i polykromatiskt). Kvicksilverlampan begag-
Bild 2. Kvicksilverlampor. Den större har
ljusströmmen 2,100 Lm och förbrukar 540 W, den mindre
ljusströmmen 10.000 Lm och förbrukar 275 W. —
Bild 3. Natriumlampa av glödkatodtyp.
nas för belysning av gator och parker,
allmänbelysning av gårdar, montagehallar o. dyl.
På senare tid har man i laboratorier
framställt kvicksilverlampor med ett inre
gastryck av omkr. 100 at, varvid man funnit
dels att energiomsättningen ökats, dels att
ljuset utom de typiska kvicksilverlinjerna
ger även ett kontinuerligt spektrum,
varigenom ljusfärgen förbättras. I. F-r.
♦Elektrisk brandfara. Viktiga åtgärder ha
under de senaste åren vidtagits mot e. Främst
må nämnas förbättrad kvalitet hos
installa-tionsmateriel och förbrukningsapparater (se
Elektrisk materielkontroll, suppl.),
vidare rationella föreskrifter för elektriska
anläggningar och installationer samt ökad
kompetens hos och kontroll över de elektriska
in
stallatörerna. Elektriska bruksföremål, som vid
felaktig användning kunna förorsaka brand,
ss. strykjärn, förses ofta med automatiskt
arbetande termoströmbrytare (t. ex.
temperaturregulator med bimetallisk kontakt el. dyl.). Ett
viktigt led i kampen mot e. är även
upplysningsarbetet bland allmänheten. F. D-n.
*EIektrisk fartygsdrift. Medan den
elektriska belysningen ganska snart efter sitt
framträdande vann insteg även på fartyg och
elektrisk kraftöverföring för drift av
hjälpmaskiner ombord även snart kom till stånd,
dröjde det ganska länge, innan elektrisk drift
av propellern infördes. Småningom har o ock
elektrotekniken uppträtt som medtävlare, då
det gäller att ombord på rationellaste sätt
överföra kraft.
Den elektriska propellerdriften kan efter
arten av de använda primära kraftkällorna
indelas i följ, grupper: ren ackumulatordrift,
blandad drift, turboelektrisk drift,
diesel-elektrisk drift och elektrisk tillsatsdrift.
Den rena ackumulatordriften
har sedan 1890-talet funnit tillämpning
hu-vudsakl. på mindre fartyg för korta resor
på floder eller insjöar, ss. färjor och små
transportbåtar, samt på lyxbetonade
lustbåtar. Batterierna, som i allm. måste uppladdas,
då fartyget ligger vid kaj, ha en i
förhållande till sitt energiinnehåll stor vikt och
högt pris samt en starkt begränsad livslängd.
För större fartyg med hög fart och därmed
följ, stor maskinkraft kunna ackumulatorer
ej ifrågakomma. De första
undervattensbåtarna (se d. o.) drevos uteslutande med
ackumulatorer, och dylika fartyg byggas ännu för
vissa begränsade uppgifter. Fördelarna med
ackumulatorbåtar äro den tysta gången,
frånvaron av besvärande rök eller avgaser, den
enkla manövreringen och den stora
driftsäkerheten inom den begränsade aktionsradien.
Blandad drift, innebärande en
kombination av primärt kraftmaskineri och
ackumulatorbatteri som kraftkälla, har vunnit sin
viktigaste tillämpning på undervattensbåtar.
Användningen av batteri var här betingad
därav, att primärmotorn, vare sig denna
utgjordes av ångmaskin eller förbränningsmotor, ej
kunde drivas i undervattensläge.
Ackumulatorerna äro ännu den enda
lämpliga kraftkällan för undervattensgång.
Batteriets laddning sker i övervattensläge med
hjälp av primärmotorn och den av denna
drivna generatorn. På de första
undervattensbåtarna, som drevos av fotogenmotorer, vilka
voro svåra att starta och vilkas
rotationsrikt-ning ej kunde omkastas, användes elektrisk
drift även i övervattensläge, d. v. s.
oljemo-torn arbetade ständigt åt samma håll och med
konstant hastighet, och dess generator
lämnade den för propellerelektromotorns drift
erforderliga elektriska energien.
Hastighetsreg-lering och omkastning av propellerns
rörelseriktning skedde uteslutande på elektrisk väg.
De första dieselmotorerna voro ej heller om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
