Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Elektrisk fartygsdrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1169
Elektrisk fartygsdrift
1170
Vertikal längdgenomskärning och horisontal skärning genom hålskeppet av statsisbrytaren »Ymer». Fartygets
dimensioner äro: längd i vattenlinjen 75 m, bredd i vattenlinjen 18,6 m och djupgående 6,4 m. De sex
dieselmotorerna med generatorer äro placerade tre och tre i två maskinrum; varvtalet är 325 per min. I
vartdera rummet är styrbords dieselgenerator kopplad till styrbords aktra propellermotor och babords
diesel-generator till babords aktra propellermotor. De mellersta generatorerna driva den förliga propellermotorn.
Mellan dieselmotorrummen ligger hjälpmaskinrummet, som (utom ett flertal pumpar o. a. hjälpmaskiner för
smörjning och kylning av dieselmotorerna samt för fartygets drift i övrigt) innehåller två
hjälpdieselgenera-torer om 390 hkr för alstring av magnetiseringsström till propellergeneratorer och propellermotorer och ström
till de större motorerna samt dessutom en hjälpgenerator om 75 hkr för belysning och för drift av de
hjälpmaskiner, som äro i gång vid fartygets stillaliggande. I hjälpmaskinrummet finnas vidare instrument- och
kopplingstavlor samt manöverkontrollrar för hastighetsreglering och omkastning. De aktra
propellermotorerna äro shuntmotorer för max. 140 varv per min.; den förliga motorn är en seriemotor för max. 155 varv
per min. och användes endast vid isbrytning. Varje generator har en högsta spänning om 440 V; med två
seriekopplade generatorer blir högsta motorspänningen 880 V. På fartygets förliga brygga finns på tre
ställen en manöverapparat för varje propellermotor och på aktra bryggan en sats dylika apparater. De fyra
sammanhörande manöverapparaterna för varje motor äro medelst axlar och precisionskuggväxlar
sammankopplade med varandra och med den i hjälpmaskinrummet placerade manöverkontrollern. Denna kan även
omställas för hand av maskinisten. Kontrollrarna ha 32 lägen för olika hastigheter såväl fram som back.
De drivas med konstant hastighet av särskilda manövermotorer, som erhålla strömimpuls från
manöverapparaterna. Tiden, för manöver från fullt fram till fullt back är omkr. 20 sek. Det elektriska maskineriet
medger en ökning av propellerns vridande moment intill 275 % av normalvärdet vid låg propellerhastighet utan
överbelastning av dieselmotorerna.
kastbara, men sedan driftsäkra sådana börjat
byggas (omkr. 1912), har man övergått till
att i övervattensläge driva propellern direkt
med dieselmotorn och att endast i
undervat-tensläge använda elektrisk drift. Ilärvid
kopplas dieselmotor, elektromotor och
propeller på samma axelsystem, och genom lösbara
kopplingar dels mellan dieselmotor och
elektromotor, dels mellan elektromotor och
propeller kan man ernå alla erforderliga
kombinationer. Vid direkt dieseldrift äro båda
kopplingarna tillslagna, och elektromotorns
ankare löper med som mekanisk förbindelse
mellan dieselmotor och propeller. Vid
undervat-tensgång är kopplingen mellan dieselmotor
och elektromotor frånslagen, vid
batteriladdning däremot kopplingen mellan elektromotor
och propeller frånslagen. I detta fall arbetar
elektromotorn som generator. (Jfr
Undervattensbåt, sp. 1061.)
Turboelektrisk drift.
Angturbi-nen, som är en »snabblöpare», ägnar sig ej
för direkt drift av propellern, som måste
arbeta med relativt lågt varvtal, om
verkningsgraden skall bli god. På de första
turbindriv-na fartygen, där man ännu sammankopplade
turbin och propelleraxel direkt med varandra,
måste man därför göra en kompromiss, som
påtvingade turbinen en med hänsyn till
verkningsgraden för låg och propellern en för hög
hastighet. Anläggningen blev därigenom
bränsleekonomiskt ej fullt lyckad. En
förbättring däri kunde ernås genom elektrisk
kraftöverföring mellan turbin och propeller, varvid
båda kunde konstrueras för ett ekonomiskt
lämpligt varvtal. Det första fartyget av detta
slag var det tyska undervattensdepå- och
lyftfartyget »Vulkan», färdigt 1908, med två
tur-bingeneratorer om 450 hkr vid 2,500 varv/min.
och två propellermotorer om 560 axelhkr vid
200 varv/min. Det elektriska systemet var
likström. Nästan samtidigt började man i
Amerika bygga de första turboelektriska
fartygen, några flodsprutor (per fartyg 500 axel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
