Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Elektrisk fartygsdrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1171
Elektrisk fartygsdrift
1172
hkr). I båda dessa fall torde det ombord
förefintliga behovet av större elektriska
kraftbelopp för andra ändamål än framdrivningen
(lyftmaskineri, resp, brandpumpar) ha varit
avgörande för valet av maskineri. För U. S.A:s
marin byggdes 1913 ett kolningsskepp,
»Ju-piter» (5.500 axelhkr), med så gott resultat,
att marinen beslöt att bygga turboelektriska
slagskepp. 1914 byggdes det svenska
fraktfartyget »Mjölner» med
Ljungströmturbin-maskineri (950 axelhkr). I dessa fall var det
elektriska systemet trefas växelström. Sedan
mekaniskt utväxlade fartygsturbiner
konstruerats, har en stark tävlan uppstått mellan
detta system och det turboelektriska, en
konkurrens, som väl oftast utfallit till den rena
turbindriftens fördel men där den
turboelektriska driften dock kunnat i många fall göra
sig gällande.
Det elektriska överföringssystemet medför
bl. a. följ, fördelar: Utrymmena ombord
utnyttjas bättre, enär primärmaskineriets plats
kan väljas oberoende av propellrarnas och
propellermotorerna kunna placeras långt
ak-terut, varvid de långa axeltunnlarna
bortfalla. Turbinerna kunna byggas för så höga
varvtal, som ur ångteknisk synpunkt är
önskvärt, och löpa med konstant hastighet;
särskild backturbin erfordras ej, eftersom
rörelsens omkastning sker på elektrisk väg.
Back-manöver kan ske med fulla maskineffekten,
vilket ej är fallet, om särskilda backturbiner
måste användas, och kan ske snabbare. Vid
Världens största turboelektriska fartyg.
Namn Byggt i [-Depla-cement,-] {+Depla- cement,+} ton Propellermotorer
antal total effekt, axelhkr
Handelsfartyg »Viceroy of India» Storbritannien 25,000 2 17,000
»Monarch of Bermuda». » 28,500 U 17,480
»Queen of Bermuda» ... » *4 19,000
»Strathaird» » } 28,000 2 28,000
»Strathnaver» »
»California» ü. S. A. | 25,000 2 17,000
»Virginia»
»Pennsylvania» »
»Oriente» » y 16,000 2 16,000
»Mono Castle»
»President Hoover» »President Coolidge» ... } 34,000 2 26,500
»Normandie» Frankrike 79,000 4 160,000
»Scharnhorst» »Gneisenau» Tyskland } 24,250 2 26,000
»Potsdam» > 23,630 2 26,000
Krigsfartyg2
»New Mexico»3 U. S. A. 33,600 4 32,000
»Tennessee»3 30,900 4 33^000
»Maryland»3 » 36,670 4 28/000
»California»3 30,900 4 28,000
»Colorado»3 » | 36,670 4 33,000
»West Virginia»3
»Saratoga»4 » J 35,800 4 180,000
»Lexington»4 »
1 Motorerna drivas av 2 turbingeneratorer. 2 Turboelektriska
krigsfartyg ha byggts endast i U. S. A. 3 Slagskepp. 4
Hangarfartyg.
backmanövrer uppstå mindre skakning och
buller. Högre ångtryck och överhettning
kunna användas. På fartyg med flera propellrar
kunna turbingeneratorerna elektriskt kopplas
till vilken propellermotor som helst,
varigenom såväl generatorer som motorer kunna
utgöra en viss reserv för varandra vid haveri.
Vid gång med lägre än högsta fart kunna
båda propellermotorerna drivas av e n
turbin-generator. Denna arbetar då med bättre
bränsleekonomi, än om båda äro i gång, och
man sparar personal och minskar slitaget på
maskineriet. Hjälpmaskineriet kan förenklas
t. ex. genom koppling till huvudturbinerna av
hjälpgeneratorer för användning under gång,
varvid endast en mindre hjälpgenerator
erfordras för strömbehovet vid stillaliggande.
På specialfartyg med mycket stort tillfälligt
strömbehov kan huvudmaskineriet användas i
st. f. särskilt hjälpmaskineri.
Manövern kan på elektrisk väg utföras med
större snabbhet än direkt med turbinerna.
Särskilt värdefullt är, att manövern kan
verkställas direkt från bryggan genom där
an-bragta elektriska manöverapparater, som
verka på det invid huvudmaskineriet uppställda
kopplingsstället. Manövern kommer
härigenom att utföras med större precision och
snabbhet, och ödesdigra misstag kunna
förebyggas. Reservmanöverställen kunna lättare
anordnas och snabbare tagas i drift vid
elektrisk manöver. Medelst de elektriska
mätinstrumenten kunna de för varje använt
propellervarvtal erforderliga
belastningarna på såväl primär- som
propellermotorer samt den däremot
svarande bränsleförbrukningen
bestämmas och kontrolleras.
Den elektriska driften har dock
vissa olägenheter i jämförelse med
turbindriften, nämligen i allm. högre
anläggningskostnader och högre vikt
samt vid högsta fart något lägre
verkningsgrad och större
driftkostnad.
Vid turboelektrisk drift utföres
det elektriska maskineriet
uteslutande för växelström (trefas-, någon
gång tvåfassystem). Omkastning av
rörelseriktning sker härvid genom
omkoppling av två faser i
propellermotorernas statorer. Reglering av
propellerhastigheten sker dels
genom reglering av generatorernas
periodtal, alltså ångturbinernas
varvtal, dels i viss grad genom
omkoppling av poltalet på
propellermotorerna (polomkoppling).
Propellermotorerna göras oftast synkrona
med en särskild asynkron
rotorlind-ning för start och reversering i
omagnetiserat tillstånd. Infasning i
synkronism sker genom rotorns
magnetisering, då motorns periodtal
överensstämmer med generatorns.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
