Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Elektrodiagnostik - *Elektrokardiogram - Elektrokemiska a.-b. - *Elektrolux - Elektrolysör - Elektrolytiska a.-b. Trollhättan - *Elektrolytisk dissociation, Elektrolytisk dissociationsteori - Elektrolytkoppar - *Elektromagnetisk induktion - *Elektromagnetism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1197
Elektrokardiogram—Elektromagnetism
1198
täckta bioelektriciteten torde kunna komma
att utnyttjas ytterligare i e. i framtiden. Tillg.
♦Elektrokardiogram liar under det senaste
årtiondet utvecklats till en av de viktigaste
diagnostiska undersökningarna på
hjärtsjukdomarnas område. Klassifikationen av
arytmi-erna, respiratorisk arytmi, extrasystoli,
flimmer, fladder, block m. fl., av tachy- och
bra-dykardierna, av överledningsrubbningar
mellan förmak och kammare, diagnostiken av
latenta myokardförändringar, avgränsning av
sjukt och friskt hjärta ha genom e. berikats
till största gagn för klinik och terapi.
Sträng-galvanometern begagnas (omväxlande med
andra system) fortfarande som huvudapparat.
Einthoven fick 1924 Nobelpriset för dess
införande i elektrokardiogramdiagnostiken. Tillg.
Elektrokemiska a.-b., Bohus, gr. 1895, äger
fabrik i Bohus för tillv. av kaustikt natron
och kali samt salter, huvudsaki. för den
gal-vaniska industrien. Aktiekap. 1,234,000 kr.;
omkr. 200 arb.
♦Elektrolux har 1935 aktiekap. 60 mill.
kr., omkr. 300 kontor samt
fabriksanläggningar i Sverige, England, Frankrike,
Tyskland och U. S. A. Ett dotterbolag till E. är
a.-b. Arctic, gr. 1923, som vid mek. verkstad
i Motala tillverkar kylapparater enl.
Platen-Munters’ system.
Elektrolysor, apparat, i vilken elektrolys
äger rum.
Elektrolytiska a.-b. Trollhättan, gr. 1915,
med huvudkontor i Månsbo, Avesta, äger i
Trollhättan elektrokemisk fabrik för tillv. av
kaliumklorat. Dotterbolag till Svenska
tänd-sticks-a.-b.
♦Elektrolytisk dissociatlon, Elektrolytisk
dissoeiationsteori. Den klassiska
dissociations-teorien har i fråga om de starka
elektroly-terna kompletterats av P. Debye (jämte S. R.
Milner, E. Hückel, J. N. Brönsted, N.
Bjer-rum, H. Falkenhagen m. fl.) genom
hänsynstagandet till de »interioniska» krafter av
elektrostatisk natur, som verka mellan
elekt-rolytens ioner, varvid elektrolyten antages
vara fullständigt dissocierad. En ion kommer
på grund av Coulombska attraktionskrafter
att omges av ett »moln» av motsatt laddade
ioner, vilket medför den nedsättning av ionens
»aktivitet», som av den äldre teorien
tolkades som följd av en endast partiell
dissocia-tion men vars experimentellt funna värden
emellertid ej stodo i överensstämmelse med
teoriens fordringar. Debyes teori tillåter en
beräkning för olika fall av elektrolyter av
detta ionmolns radie och relaxationstid, d. v. s.
tiden för dess bildning eller nedbrytning,
vidare i samband därmed av ionernas
aktivitetskoefficienter, elektrolytens osmotiska
egenskaper, ledningsförmåga, diffusion m. m.,
allt i bättre överensstämmelse med
erfarenheten. G. S-ck.
Elektrolytkoppar, koppar (se d. o., sp. 1191),
raffinerad på elektrolytisk väg.
♦Elektromagnetisk induktion (jfr
Elekt
ricitet, sp. 563 ff.). Vid variation i tiden
hos det magnetiska
induktionsflö-d e t i en magnetisk krets (se
Elektromagnetism, suppl.) uppstår ett
elektriskt virvelfält (se Elektriska
fält, suppl.). Linjeintegralen av den
elektriska fältstyrkan utgör en inducerad
elektromotorisk kraft (emk),
vilken uppträder i varje elektrisk strömkrets,
som är sammanlänkad med den magnetiska
kretsen. Värdet, e, på denna emk erhålles ur
formeln:
d
e = — N-r- • 10’8,
d t
där N är strömkretsens lindningsvarvtal, ø
induktionsflödet och e erhålles i V.
Om det magnetiska fältet ej varierar i
tiden utan i stället en förskjutning i rummet
äger rum mellan fält och ledare, varvid
för-utsättes, att rörelsen äger rum vinkelrätt mot
såväl fält som ledare, erhålles uttrycket:
e = N Bv • 10’8,
där v är hastigheten i cm/sek. och e erhålles
i V per cm ledarlängd.
Dessa båda uttryck, vilka eg. äro uttryck
för ett och samma fenomen, ligga jämte
lagarna för den magnetiska kretsen (se E 1 e k
t-romagnetism, suppl.) till grund för
praktiska beräkningar av elektriska generatorer,
transformatorer, spolar m. m. F. D-n.
♦Elektromagnetism. Ett magnetiskt fält är
ett område, inom vilket magnetiska krafter
råda. Den magnetiska fältstyrkan kan
uppfattas som ett spänningstillstånd hos etern.
Den kännetecknas i varje punkt av en viss
storlek och en viss riktning och har
följaktligen karaktären av en vektor (se d. o.).
Den magnetiska fältstyrkan ger sig till känna
genom mekanisk (ponderomotorisk) kraft på
dels en i fältet införd magnetpol, vilken
strävar att föras i eller mot vektorns
riktning, beroende på om den är en nord- eller
sydpol, dels en i fältet införd
strömgenom-fluten ledare, vilken strävar att föras i
sidled, vinkelrätt mot såväl ledaren som
fältvektorn.
Källan till ett magnetiskt fält ligger i
dels samtliga magnetpoler, som finnas
på ytan av kroppar av magnetiskt material
(järn, nickel etc.), dels samtliga
elektriska strömmar, varvid med elektrisk
ström menas såväl verklig ledningsström (=
transport av sanna laddningar) som
förskjut-ningsström av eter- och materiepolarisation i
ett elektriskt fält (se Elektriska fält,
suppl.). Magnetpolerna, vilka utgöra den vid
gränsskikt fritt verksamma magnetiska
ma-teriepolarisationen, fullt analog med den
elektrostatiska materiepolarisation, som
beskrivits under Elektriska fält (suppl.),
kunna härröra från antingen naturlig
eller remanent magnetism eller också vara
framkallade av det från elektriska strömmar
härrörande magnetfältet. På samma sätt som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
