Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Flotation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
Flotation
138
teoretiskt. Tillsatser, som ha sådana
egenskaper, kallas för kapilläraktiva ämnen. Till
dessa höra tvål, såpa etc.
Tidigare utgjordes samlarna av oljor, men
numera brukas oftast svavelhaltiga kolväten,
ss. olika xantogenat av kalium och natrium.
För oxidmineral äro fettsyror och deras salter
lämpligast.
De tillsatser, som användas för att ge
mineralkornens ytor andra flotationsegenskaper
än de naturliga, benämnas modifierande
reagense r. Man skiljer här mellan
tryckande reagenser, vilka göra ett normalt
floterande mineral ofloterbart, och
aktiverande reagenser, vilka höja den naturliga
floterbarheten eller återuppliva denna, sedan
den nedsatts eller förstörts med ett
tryckande reagens. Med hjälp av dessa modifierande
reagenser är det möjligt att genom s. k.
selektiv f. ur en blandning av olika mineral
först uppta ett och sedan ett annat.
Skumbildare, som utgöras av oljor,
vanl. s. k. pine oil, eller tvålarter, såpor
o. dyl., användas för att genom nedsättning
av ytspänningen hos vattnet möjliggöra
bildandet av ett stabilt skum, bestående av små
blåsor. Grenom dessa blåsor erhålles en enorm
förstoring av den fria vätskeytan.
Möjligheten för ett stort antal korn att fästa vid fri
vattenyta har därigenom skapats. Det är
denna detalj i den här ovan beskrivna
skum-flotationsprocessen, som medfört en sådan
ökning av den floterade mängden fasta
partiklar per volymenhet av flotationsapparaterna,
att den praktiskt och ekonomiskt utträngt
alla andra separationsmetoder, som grunda
sig på mineralens flotationsegenskaper. En
skumbildare kan även ha samlande
egenskaper, t. ex. tjäroljor, i vilket fall hela
processen således kan genomföras genom tillsats av
endast ett ämne.
Då ytegenskaperna hos ett och samma
mineral från olika lokaler kunna växla
betydligt, är det nödvändigt att genom
försöks-anrikning utröna vilka reagenser och huru
stora mängder av dessa, som fordras för f. av
ett visst mineral.
Vid anrikning medelst skumflotation
ned-krossas godset oftast till en kornstorlek av
0,1 mm eller mindre, om så fordras för
ren-krossning (se Anrikning, suppl.). Då det
är viktigt, att ej mycket slam uppstår vid
målningen, som vanl. sker i kulkvarn,
avsorteras under malningsprocessen det
färdig-malda godset kontinuerligt i
sorteringsappa-rater. Det grövre godset, som vid sorteringen
sjunker till bottnen, föres medelst en
skrap-anordning till kulkvarnens inmatningsända
för ytterligare målning (målning i sluten
krets). Härigenom har kvarnarnas kapacitet
ökats väsentligt, och onödig målning,
»död-malning», undvikes nästan fullständigt. Det
färdiga godset måste före själva
separationen oftast avvattnas, så att mängden fast
gods utgör ung. 20—30 % av pulpen.
Bild 3. Malmkorn med samlarmolekyler, flytande på
vatten, i vars yta likartat byggda molekyler finnas.
Av reagenserna tillsättas oftast de
modifierande redan i kulkvarnen. Så är nästan
alltid förhållandet med kalk och soda samt
vissa dispersionsmedel. Samlarreagenserna
däremot behöva vanl. ej tillsättas förrän i
själva flotationsapparaterna eller i särskilda
blandningsapparater, som äro inkopplade
närmast före dessa. Den tid, som reagenserna
fordra för att verka på bästa sätt, är mycket
växlande. Samlarna verka omedelbart, under
det att många av de modifierande
reagenserna behöva betydligt längre verkningstid.
Apparaterna för själva separationen
indelas med avseende på konstruktion i
mekaniska, pneumatiska occh hydrauliska
flota-tionsapparater. De mekaniska apparaterna,
varpå bild 4 är ex., kännetecknas av att
pulpen i zonen för luftblåsornas bildande
utsät-tes för kraftig omröring, vanl. genom
roterande propellrar. Vid de pneumatiska appa-
Bild 4. Mekanisk flotationsapparat, system Minerals
separation. Pulpen (1) uppsuges medelst
skovelhjulet (2) och blandas i rummet (3) med skumbildaren.
Skummet inkommer genom öppningen (4) i
spetslådan (5), där det ofyndiga sjunker till bottnen,
medan malm- eller kolkorn medfölja skummet till
bräddavloppet (6).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
