Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Frankrike - Försvarsväsen - Sport och idrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
Frankrike (Sport och idrott)
258
dessas förfogande finnes fast
luftvärnsartil-leri, särskilt omkring Paris, i industricentra
samt i gräns- och kustfästningarna. Det
passiva luftförsvaret (civila luftskyddet)
organiseras i hela riket. Enskildheterna
variera dock efter orternas läge och betydelse
samt bestämmas av inrikesministern. Inom
departementen förberedes och genomföres
luftskyddet av prefekterna med biträde av
mä-rerna, de militära myndigheterna utöva
endast en rådgivande och kontrollerande
verksamhet. Privata industrier kunna åläggas att
själva sörja för sitt passiva skydd. Staten
bekostar skyddet för statliga verk och
kommunikationerna, anordnandet av skyddsrum,
materiel för gasspaning och sjukvård m. m.
samt lämnar även i vissa fall bidrag till
departementen och kommunerna.
Departementen bekosta skyddet för de departementala
verken, kommunerna den lokala
säkerhetstjänsten, ss. luftbevakning och alarmering,
belysningssläckning, förstärkning av
brandkårer, röjningstjänst och sanering samt
skyddet av de kommunala verken.
Luftskyddsper-sonalen utgöres i krig av civilpersoner,
uttagna dels bland frivilliga, dels bland dem,
som icke äro avsedda att göra tjänst med
vapen. I fred kunna övningar avhållas, vilka i
vissa fall äro obligatoriska. För Paris’ skydd
har beräknats ett kommunalt anslag på över
50 mill. frcs, varav 20 mill. redan
beviljats. R. Å.
E. Landets ekonomiska försvar
s-beredskap kan betecknas såsom mycket
hög. Förslag föreligger (1936) till en lag,
vilken ställer statens, folkets och näringarnas
medel i försvarets tjänst; delar av lagen ha redan
genomförts författningsvägen. Hithörande
frågor handläggas i stor utsträckning inom
»riks-försvarsrådet» och dess arbetsorgan.
Rustningsindustrien är den leveranskraftigaste i
Europa och förser i fredstid ett stort antal
länder, vilka politiskt och finansiellt äro
knutna till F. Bland företagen intar firman
Schneider-Creuzot den främsta platsen. C. A. E.
Sport och idrott. F. har sedan gammalt
spelat en stor roll i Europas idrottsliv. Redan
på 1000-talet uppstodo i F. tornerspel, som
sedan spredos över Europa, och såväl på detta
område som i fäktning voro fransmännen
länge tongivande. Längre fram började mera
folkliga idrotter övas: p a u m e, ett slags
tennis, spelad i de s. k. bollhusen, golf, k r i
c-k e t och hockey äro gamla franska spel,
som redan på 1500-talet åtnjöto stor
popularitet för att utvecklas vidare i England, sedan
de praktiskt taget försvunnit i F. Under
1600-och 1700-talen fortsatte F. att diktera
fäktningens lagar, ridsporten stod också högt, men
i övrigt var särskilt 1700-talet en förvekligad
tid. Med 1800-talet började en renässans i
samband med det vaknande intresset för
gymnastiken, men först efter 1870—71 års krig
tog arbetet på folkets fysiska fostran verklig
fart.
Tyska Turnén har djupa rötter i F.,
särskilt i de frivilliga föreningarna, men svensk
gymnastik vann dock åren före sekelskiftet
insteg på många håll. 1900 infördes den
officiellt vid armén och i skolorna, men reformen
stannade i stort sett på papperet. Efter
världskriget användes främst G. Héberts
franska system (det s. k. naturalistiska), som
bygger på både Lings gymnastik och tyska
Turnén. Svensk gymnastik är dock icke helt
utträngd, och många svenska
gymnastikdirektörer äro alltjämt verksamma i landet.
Efter världskriget har intresset för fysisk
fostran i alla former i hög grad ökats, och
under statens ledning har ett väldigt arbete
nedlagts på att ge idrotten en metodisk och fast
organisation. Härvid inriktar man sig ej
minst på de grenar, som äro av betydelse för
den militära utbildningen. Den fysiska
fostran sorterar under ministeriet för hälsovård.
I skolorna École supérieure d’éducation
phy-sique i Joinville-le-Pont och École normale
supérieure d’éducation physique i Paris
utbildas gymnastik- och idrottslärare. I spetsen
för den frivilliga idrottsrörelsen står Comité
national des sports, som under sig har ett
40-tal specialförbund. Störst äro förbunden
för fotboll med (1935) omkr. 4,500 föreningar,
skytte 3,900, fri idrott 2,400, gymnastik 1,600
samt cykel, basket-ball och rugby med
vardera omkr. 1,000 föreningar. Av förbunden ha
några över 400,000 medl.
I den internationella idrotten intar F. en
bemärkt ställning. De franska fäktarna
äro världens främsta och ha hemfört många
segrar i olympiska spel, bl. a. genom R.
Ducret och E. Gaudin, tennissporten
står högt, och sex år i rad (1927—32)
erövrades Davis cup. Främsta spelare äro J. Borotra,
R. Lacoste, J. Brugnon och II. Cochet samt
Suzanne Lenglen, mästarinna i Wimbledon
1919—25. Även boxningen är en fransk
specialitet: vid olympiska spel har F. gjort
betydande insatser, och inom den
professionella sporten märkas särskilt världsmästarna
Georges Carpentier och Marcel Thil.
I fri idrott haF:s stora namn varit
löparna Jean Bouin, Josef Guillemot och Jules
Ladoumègue samt El Ouafi, som vann
maratonloppet vid olympiska spelen 1928; i s i
m-n i n g ha J. Taris och J. Cartonnet nått
längst. Goda franska sportgrenar äro vidare
ty n gd 1 y f t n i n g, där flera olympiska
guldmedaljer erövrats, och cykelsport,
en av F:s nationalidrotter. Där ordnas årl.
en mängd stora landsvägslopp, av vilka Tour
de France är det förnämsta. F:s fotboll
s-sport har tidigare ej stått så högt, men
efter professionalismens införande (1932) har
standarden stigit. Ett 20-tal större serier
spelas, dessutom en cupturnering om Coupe de
France. Av omkr. 140 landsmatcher har F.
vunnit endast något över 40; mot Sverige har
endast en match spelats (1935 i Paris), vilken
vanns av F. med 2—0. — Den franska h ä s t-
XXII. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
