Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Frankrike - Sport och idrott - Författning, förvaltning och rättskipning - Förbindelser med Sverige - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
Frankrike (Författning, förvaltning och rättskipning—Historia)
260
sporten står högt. Vid olympiska spel ha
franska ryttare vunnit vackra framgångar,
och kapplöpningssporten, med anor från
1300-talet, omfattas med stort intresse. De
främsta tävlingsbanorna i och vid Paris äro
Long-champ med årligt Grand prix, Auteuil,
Enghien-les-Bains, Maisons-Laffitte,
Saint-Cloud och Vincennes (travbana) samt i andra
delar av F. Chantilly, Nizza, Marseille och
Deauville.
Stödd på en stark industri, omfattas m
o-torsporten med stort intresse i F., och
vid sidan av italienarna ha fransmännen
utbildat kontinentens bästa motorförare. Många av
Europas största Grandprixlopp köras i F.;
utanför Paris ligger den berömda autodromen
Montlhéry, där flera motorrekord satts än på
någon annan bana i världen. A-ö.
Författning, förvaltning och rättskipning.
Efter oroligheterna i början av 1934 blev
frågan om en reform av F:s författning aktuell.
Förslag framlades också, både från ett
parla-mentsutskott och från regeringen. De gingo
huvudsaki. ut på att kammaren ej skulle få
fatta beslut om nya utgifter utan att samtidigt
anvisa motsv. inkomster, vilka dock ej finge
utgöras av lånemedel; de ständiga utskottens
organisation och arbetssätt skulle ombildas;
deputeradekammaren skulle få upplösas utan
senatens hörande; ett konseljpresidentsämbete
utan åtföljande chefskap för departement
skulle upprättas; statstjänstemännen skulle
tillförsäkras tryggare anställnings- och
be-fordringsvillkor; inom domstolarna skulle
fullständig åtskillnad göras mellan domare och
åklagare och kraven på rekryteringen av deras
personal skärpas, varjämte en
domstolsinspek-tion skulle inrättas. Reformen åsyftade
tydligen att stärka regeringsmakten och att
minska senatorers och deputerades inflytande inom
förvaltningen. Hela frågan föll dock med
undantag av att konseljpresidenten fick ett
personligt kansli för att underlätta hans arbete
som regeringschef. G. H-n.
Förbindelser med Sverige. Järnvägsresan
från Trälleborg till Paris över Sassnitz—
Berlin eller Hamburg—Köln tar 30 tim., med
Nordexpressen 25 tim., båtresan med
Svenska Lloyds linje Göteborg—London—Calais(—
Paris) omkr. 48 tim., Nya ångfartygs a.-b.
Göthas linje Göteborg—Antwerpen (—Paris)
omkr. 53 tim. Flyglinjer finnas från Malmö
till Paris (omkr. 6—7 tim.); flygförbindelse
från Stockholm inrättades sommaren 1936. —
F:s handel med Sverige är av stor omfattning
och F:s handelsbalans gentemot Sverige
passiv; se ovan, sp. 246. För främjandet av
handelsutbytet finnes i Paris en svensk
handelskammare (gr. 1915), som utger en
svenskfransk månadstidskrift, samt i Stockholm en
fransk handelskammare (gr. 1918), som utger
en fransk månadstidskrift och en svensk
kvartalstidskrift. Samordnad med den senare
är den av de franska järnvägsbolagen
upprättade Franska turistbyrån i Stockholm (gr.
1930) . I Paris verkar ett 50-tal svenska
firmor, av vilka flera äro ombud för större
svenska industrier. Om svenskarna i Paris se
d. o., sp. 671, och Studenthem. Vid
Sor-bonne finnes ett svenskt lektorat (gr. 1921),
avlönat av franska staten. I Bibliothèque
Sainte-Geneviève (se d. o., suppl.) finnes en
skandinavisk avd. (gr. 1868). För främjandet
av de kulturella förbindelserna mellan de
båda länderna har på franskt initiativ
Car-tesiusfonden (gr. 1930) tillkommit huvudsaki.
för övers, av svensk vetenskaplig litteratur
till franska. Medel ha insamlats på privat
väg, men både franskt och svenskt
statsanslag ha lämnats. Bland svenska institutioner
i Paris må nämnas Institutet för
skandinaviska studier vid Sorbonne och
Tessininstitu-tet för främjande av de konstnärliga
förbindelserna. Även Alliance frangaise (se d. o.,
även i suppl.) och Amitié franco-suédoise (se
d. o.) verka för förbindelserna mellan F. och
Sverige. Sverige har i Paris en legation och
i Rouen ett avlönat konsulat. F. har i
Stockholm en legation och i Göteborg ett avlönat
konsulat. P. M.
Historia (från 1926). Poincarés »stora
ministär», som bildats i juli 1926 med närmaste
uppgift att avvärja en hotande
statsbankrutt, hade redan hösten s. å. lyckats
stabilisera den franska valutan vid 1/5 av
förkrigs-värdet, men först 1928 återinfördes en fast
guldmyntfot på denna basis, som sedan
blivit beståndande. 1927 utskrevos 9 milliarder
frcs nya skatter. Samtidigt med det
finansiella saneringsverket, varåt
konseljpresidenten, tillika finansminister, helt ägnade sin
uppmärksamhet, fullföljdes av
utrikesministern Briand energiskt den av Herriot inledda
försoningspolitiken emot Tyskland. Ett i
samband med Tysklands inträde i N. F.
1926 arrangerat möte i Thoiry mellan Briand
och den tyske utrikesministern Stresemann
befäste och utbyggde Locarnoavtalet genom
särskilda tysk-franska överenskommelser. I
jan. 1927 indrogs som följd härav den
militära kontrollkommissionen i Berlin, och en
fransk-tysk handelstraktat — den första efter
kriget — avslöts i aug. s. å. Däremot nekade
Poincaré ännu att utrymma Rhenlandet och
revidera Dawesplanen, som Tyskland begärt
och Briand halvt utlovat, sedan den s. k.
Briand-Kelloggpakten undertecknats i Paris
(aug. 1928). Vid aprilvalen 1928 vann
Poincaré en betydande majoritet för sin
nationella samlingspolitik, men i nov. s. å.
av-gingo de fyra radikala ministrarna, sedan en
partikongress i Ångers förklarat deras värv
fyllt (»Angerskuppen»). Poincaré ombildade
nu sin ministär med uteslutande moderata
element och överlämnade
finansministerportföljen till senatorn Chéron. Sedan
krigsskul-derna till England och Amerika reglerats,
avgick han själv av hälsoskäl i juli 1929, och
Briand fick med utrikesportföljen förena även
konseljpresidiet, vilket gav honom fria
hän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
