Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Indien - Näringar - Kommunikationer - Statsfinanser - Bank- och penningväsen - Undervisningsväsen - Försvarsväsen - Sport och idrott - Historia, författning, förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
761
Indien (Kommunikationer—Historia, författning, förvaltning)
762
m. m. 4,7 mill. kr., järnvägsmateriel,
kokapparater, spik, kullager).
Kommunikationer. Järnvägsnätet (69,111
km 1934) utbygges alltjämt; bl. a. har en
viktig förbindelselinje från Raipur i
Centralprovinserna till den nya hamnanläggningen
i Vizagapatam fullbordats. Järnvägarnas
elektrifiering har påbörjats i trakten av
Bombay. Antalet automobiler uppgick 1934 till
122,779. I. har numera utmärkta
lufttrafikförbindelser med Europa, Bortre Indien och
Australien (jfr kartan vid Asien, suppl.).
1935 funnos 28 radiotelegrafstationer.
Rund-radiosändarstationer finnas i Kalkutta och
Bombay. - S. F.
Statsfinanser. Statsinkomsterna uppdelas
sedan 1921 mellan centralregeringen och
provinserna. Enl. budget för 1935—36
uppskattades centralregeringens inkomster till 1,210
mill. rupier (verkliga inkomster 1,254 mill.
1932—33). Sammanlagda anslag nådde 1,209
mill. rupier (verkliga utgifter 1,239 mill. 1932
—33). Provinsernas inkomster 1932—33
redovisades till 843 mill. rupier och utgifterna
till 857 mill. rupier. Statens och provinsernas
sammanlagda skuldsättning inom I. och i
England angavs till 12,357 mill. rupier vid
utgången av mars 1935. — Centralbanken,
Reserve bank of India, innehade vid
årsskiftet 1935/36 i guld 444 mill. rupier (därav 29
mill. i utlandet). Mot detta svarade ett
sedelomlopp av 1,718 mill. rupier. N. Sbg.
Bank- och penningväsen. Rupien
stabiliserades i april 1927 vid guldpariteten 1 rupie
= 1 shilling 6 pence. Samtidigt med England
övergav I. guldmyntfoten 1931. I febr. 1934
grundades en centralbank, Reserve bank of
India, varmed regeringens kontroll av valuta
och växelkurser upphörde. Modernt
bankväsen omfattar blott en bråkdel av I:s
kreditmarknad, som särskilt i det inre av landet
behärskas av infödda bankirer och
penningväxlare. Befolkningens vana vid tesaurering
motarbetar också bankinvesteringar. Goda
framsteg ha dock gjorts av den av tre gamla
provinsbanker 1920 bildade Imperial bank of
India, som starkt utvecklat sitt filialnät i I.
och vars Londonkontor från Bank of England
övertagit uppgiften att vara indiska
regeringens ombud. Andra inslag i bankväsendet
äro utländska banker, som specialiserat sig
på utrikeshandeln, samt indiska aktiebanker,
även under rent indisk ledning. E. H-ss.
Undervisningsväsen. 1933/34 funnos 200,934
primar y schools, 13,930 secondary schools,
6,972 seminarier och fackskolor och 4,872
privatskolor med sammanlagt 11,422,907 manliga
och 1,749,983 kvinnliga elever. 1929 öppnades
det genom Annamalai Chattys donation
grundade Annamalai university i Chidambaram,
varefter antalet univ. är 18. Antalet läs- och
skrivkunniga är trots ständig ökning alltjämt
lågt och uppgick 1931 till 95 °/oo (156 °l00 för
män och 29 °/M för kvinnor). S. F.
För svar sväsen. De reguljära
brit
tiska trupperna rekryteras sedan 1921
delvis även bland de infödda, till någon del
även beträffande officerare. Styrkan utgör
omkr. 57,000 man, inkl, flygtruppsförbanden.
De reguljära indiska
truppernas numerär är omkr. 166,000 man;
gurkha-truppförbanden utgöras av 10 bataljoner.
Den stödjande styrkan uppgår till
omkr. 29,000 man och
territorialar-mén till omkr. 11,000 man. De indiska
furstarnas trupper beräknas utgöra
omkr. 36,000 man. C. A. E.
Marinen. Den under brittiska Marine
de-partment lydande indiska marinen har (1936)
en personal av 135 officerare och 1,332
underofficerare och meniga samt följ, örlogsfartyg:
5 kanonbåtar (eng. sloops, se d. o.) om
sammanlagt 7,045 tons deplacement, byggda 1917
—36, 1 depåfartyg om 1,960 tons deplacement.
byggt 1886, och 4 mindre fartyg.
Flygstridskrafterna utgöra del av
indiska kejsardömets försvarsstyrka och äro i
detta hänseende underställda högste
befälhavaren i Indien. De ha huvudkvarter i Simla,
Delhi och Quetta samt bestå av följ,
flygförband (1936): 1 gruppkvarter i Peshawar
med underlydande 2 bombdivisioner, en i
Ri-salpur och en i Kohat, samt 1 division för
armésamverkan i Peshawar; 2 divisioner för
armésamverkan i Quetta; 1 division för
armésamverkan i Ambala; 1 flygplansdepå i
Ka-rachi; 1 flygplanspark i Lahore; 1
flygplansdepå i Drigh Road; under sommarmånaderna
1 flygplansdepå vid Lower Topa.
Antalet krigsflygplan är 99, skolflygplan 17
och reservflygplan 80. ö-g.
Sport och idrott. Kroppsövningar, urspr. av
militär och delvis även av religiös karaktär,
ha sedan äldsta tider bedrivits i I. Ännu vid
tiden för den engelska erövringen hade varje
större plats en sporthall, där brottning,
fäktning, löpningar och lekar utövades, och även
lek- och idrottsplatser funnos på många häll.
Engelsmännen motarbetade emellertid denna
urgamla kroppskultur, som därför förföll och
nästan helt upphörde. Först på senare år har
en renässans inträtt i samband med det
vaknande nationalmedvetandet. Ledare var A. K.
Vaidya, som började arbeta för folkets fysiska
fostran och 1914 bildade ett landsförbund för
gymnastik och idrott, Hamman vyayam
prasa-ryk mandal, med säte i Amraoti. Förbundet
vann ganska stor anslutning, särskilt i
mellersta I., och har sedan med engelskt stöd
gjort snabba framsteg. Särskilt framstående
äro indierna i landhockey. I denna gren
erövrade de olympiska guldmedaljerna i både
Amsterdam och Los Angeles. Populära grenar
äro även fri idrott och fotboll. I:s
fotbollsförbund bildades redan 1892 och omfattade 1934
225 föreningar. Under säsongen (24 april—
30 sept.) anordnas fem cupturneringar. A-ö.
Historia, författning, förvaltning. Arbetet
på en revision av 1919 års författning fick
1929 ett officiellt brittiskt stöd, när vice-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
