Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Japan - Försvarsväsen - Sport och idrott - Förbindelser med Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
837
Japan (Sport och idrott—Förbindelser med Sverige)
838
kav.-reg:ten, 15 fältart.-reg:ten, 8 tunga
art.-reg:ten, 1 ridande art.-division, 4
bergsart.-reg:ten och 1 självständig division, 3
kust-art.-reg:ten samt 8 självständiga divisioner,
1 luftvärnsart.-reg:te samt 1 självständigt
batteri. Huvuddelen av trupperna är förlagd
till s. delen av Egentliga J., 2 divisioner till
Korea. I Manchoutikuo stå 3 divisioner och
2 kav.-brigader m. m., på Formosa och
Pes-cadoresöarna 1 förstärkt brigad.
Fredsstyrkan utgör omkr. 19,000 officerare och 300,000
man övrig personal. En kraftig utveckling av
flygvapnet och långt genomförd motorisering
av armén synas förestå under de närmaste
åren. — Värnpliktstid och tjänstgöringstid
äro oförändrade. Ungdomsutbildning är
obligatorisk. — Vid mobilisering torde i första
hand fredsförbandens antal fördubblas. Omkr.
2 mill. man beräknas stå till förfogande för
fältarméns uppsättande och underhåll. C. A. E.
Det fasta försvaret. I J. finnas
numera tre större befästa områden, näml.
Kuan-tunghalvön med Port Arthur och Dairen,
Ko-reasundet med
Tsushima—Shimonoseki—Sase-bo—Nagasaki—Fusan—Masan samt Formosa
och Fu-kiensundet med
Pescadoresöarna—Ki-lung—Takau—Mako, mindre befästningar i
Tsugaru- och Bungosunden. O. E. S.
Marinen. I marinministeriet
ingå byråer för stridstjänst, personal,
förråd, konstruktioner, utbildning,
ingenjörsverksamhet, sjukvård, finanser och lagar. Det
finns också ett amiralsråd med 5 led.
samt en m a r i n s t a b. J :s kust är indelad
i 3 marindistrikt, vart och ett med en
örlogshamn i resp. Yokosuka, Sasebo och
Kure. Dessutom finnas strategiska
örlogsba-ser i Maizuru, Ominato och Chinkai (Korea).
Personalen uppgår (1936) till omkr.
140,000 man, däri inräknat
marinflygstrids-krafternas (se nedan). — örlogsflottans f a
r-tygsbestånd utgöres (1936) av: 9
slagskepp, 4 hangarfartyg jämte 1 under
byggnad, 13 större kryssare, 23 mindre kryssare
jämte 2 under byggnad, 100 jagare jämte 2
under byggnad, 3 torpedbåtar jämte 8 under
byggnad, 59 u-båtar jämte 8 under byggnad,
ett antal min-, depå-, verkstads- och
träng-fartyg. Krigsfartygens totala deplacement
uppgår till 771,000 ton jämte 59,000 ton
under byggnad. Marinbudgeten, inräknat
ma-rinflygstridskrafterna, är (1935/36) 530 mill.
yen.
Flygstridskrafterna äro
tilldelade armén och marinen. Arméns
flygstridskrafter utgöras av 8 reg den, bestående
sammanlagt av 11 spanings-, 11 strids- och 4
bombeskadrar samt 2 ballongkomp, med
sammanlagt omkr. 1,400 flygplan (under
anskaffning intill 1938 inräknade). Marinens
flyg-stridskrafter utgöras av dels lö1^
flygplans-kårer och 1 luftskeppskår med sammanlagt
472 krigsflygplan, dels flygplan för de 4
hangarfartygen och för de större
örlogsfar-tygen till ett antal av 330. ö-g.
Sport och idrott. J. har gammal sportslig
tradition. Från urminnes tid ha
kroppsövningar utövats i landet, särskilt brottning,
jiu-jitsu, bågskjutning och fäktning. Den
moderna västerländska sporten infördes i J. på
1870-talet. Under de två senaste årtiondena
ha J:s idrottsmän på allvar uppmärksammats
i den internationella konkurrensen. Längst
ha de hunnit i simning, där J. blev bästa
nation vid olympiska spelen 1932 och 1936
med resp. 5 och 2 guldmedaljer. Även i
fri idrott, där J. debuterade vid olympiska
spelen i Stockholm 1912, ha japanerna
vunnit framgångar, särskilt i hopp, där tre
olympiska guldmedaljer hemförts, samt i
långdi-stanslöpning (Son maratonsegrare 1936). En
av J:s populäraste idrottsgrenar är den från
U. S. A. införda base-ball, som undanträngt
brottningen som nationalsport; särskilt
matcherna mellan univ. tilldra sig enormt
intresse. Rugby och fotboll (association)
förekomma allmänt och spridas snabbt. I tennis
har J. vunnit sina första internationella
framgångar och bl. a. gjort uppmärksammade
insatser i tävlingen om Davis cup. Boxningen,
introducerad kring sekelskiftet, har snabbt
blivit en storsport, och även hästsport, där
en olympisk seger vanns 1932, rodd,
land-hockey och golf inta bemärkta platser på J:s
idrottsprogram. J. har särskilt i sina n. delar
förträffliga möjligheter för utövande av
vintersport, och såväl skid- som skridskoåkning
utövas allmänt. — 1940 års olympiska spel
skola förläggas till Tokyo.
Skolidrotten står särskilt högt i J., och
idrotten är obligatorisk vid högre och lägre
skolor. De flesta av J :s bästa idrottsmän äro
också studerande. Staten ger idrotten ett
synnerligen starkt stöd; all sport står under
ledning av undervisningsministeriet, som har
en särskild byrå för fysisk fostran. På senare
år har J. fått ett stort antal förträffliga
idrottsanläggningar; så gott som varje
kommun har en idrottsplats, i allm. ägd av
kommunen. 1935 funnos 15 större
stadionanläggningar, rymmande 30,000—60,000 åskådare.
Den i J. ovanligt starka korporationsidrotten,
som har stor förtjänst av den idrottsliga
frammarschen, äger även åtskilliga stora
idrottsplatser. I spetsen för den frivilliga
idrottsrörelsen står Zen Nippon rikujo kyogi
renmei (J:s idrottsförbund, gr. 1925) med ett
40-tal specialförbund och omkr. 6 mill. medl.
(1935). Svensk gymnastik infördes i J. i
början på 1890-talet och vann ganska stor
spridning både i skolorna och vid den militära
utbildningen. Numera ha japanerna skapat ett
eget gymnastiksystem, som dock delvis
bygger på det svenska och använder svenska
redskap. A-ö.
Förbindelser med Sverige. Regelbunden
förbindelse upprätthålles av a.-b. Svenska
ostasiatiska kompaniet. J. exporterade 1934 till
Sverige för 7,9 mill. kr. (1935: 9.6 mill.), därav
textilvaror 4,75 mill. kr. (underkläder 1,37 mill..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
