Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Jugoslavien - Näringar - Kommunikationer - Mynt- och bankväsen - Statsfinanser - Försvarsväsen - Sport och idrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
881
Jugoslavien (Kommunikationer—Sport och idrott)
882
den betydande cementfabrikationen i
Dalma-tien. Vattenkraften har hittills ej börjat
utnyttjas i större utsträckning.
Exporten värderades 1935 till 4,030,4 mill.
dinarer och importen till 3,099,8 mill. dinarer.
De förnämsta handelsartiklarna (värde i mill.
dinarer) voro s. å.:
Export
Trävaror ... 703,3
Majs ....... 313,1
Svin ....... 264,5
Färskt kött .... 252,2
Ägg ........ 107,6
Cement ....... 77,1
Nötkreatur .. 57,5
Vete ........ 39,8
Import
Bomull och.
bomulls-fabrikat ......... 765,2
Järn och järnfabrikat 350,5
Ull och yllefabrikat. 345,o
Födoämnen ......... 196,i
Maskiner ........... 186,5
Silke och sidenfabri-
kat ................ 173,5
Kol ................ 126,8
Mineraloljor ........ 76,3
De viktigaste handelsländerna voro s. å.
(värde i mill. dinarer):
Export Import
Tyskland .................... 751,5 598,1
Österrike ................... 577,2 441,2
Tjeckoslovakien ............. 540,o 516,8
Italien ..................... 672,3 370,8
Storbritannien .............. 212,3 373,4
Ungern ...................... 200,7 107,5
U. S.A. (1934) ............... 157 229,o
Frankrike .................... 62,8 160,9
Grekland .................... 146,9 66,o
Om Sveriges handel med J. se nedan,
Förbindelser med Sverige.
Kommunikationer. Järnvägsnätet är
alltjämt under utbyggande; bl. a. har linjen
Kra-gujevac—Kosovska Mitrovica färdigbyggts,
som ingår i en ny förbindelseled mellan
Belgrad och Skoplje. Landsvägsnätet har under
senare år utvecklats betydligt och omfattade
1934 41,026 km; s. å. funnos 10,945
automo-biler. Handelsflottan omfattade 1935 167
maskindrivna fartyg om 347,018 ton. De största
rederierna äro Jugoslavenski Lloyd (i Zagreb),
Dubrovacka parobrodska plovidba (i Ragusa)
och Jadranska plovidba (i Susak). 1934
funnos 4 radiotelegrafstationer (den starkaste i
Rakovica vid Belgrad). Rundradiosändare
finnas i Belgrad, Zagreb och Ljubljana. S. F.
Mynt- och bankväsen. Myntenheten, 1 dinar
= 100 para, stabiliserades 1925 i relationen
100 dinarer = 9,13 schweiz. frcs, vilket
lagfästes 1931 genom övergång till guldmyntfot,
sedan ett lån om 1,025 mill. frcs upptagits i
Paris och väsentligen använts till betalningen
av statskrediter hos nationalbanken. Trots
sträng valutakontroll kunde dock kursen ej
hållas. Nationalbanken har monopol på
sedelutgivningen. »Infrusna» jordbrukskrediter
beräknas utgöra hälften av landsortsbankernas
utlåning, och liksom lantbruket ha även
bankerna skyddats genom moratoriebestämmelser
(för äldre depositioner) samt genom
statsåt-gärder för sanering. Av 610 banker åtnjöto
193 i slutet av 1935 moratorium, och 35
be-funno sig i sanering eller likvidation. De
mycket höga räntesatserna för utlåningen
maximerades i jan. 1935 till 10 %. E. H-ss.
Statsfinanser. Budgeten för april 1936—
mars 1937 upptar statsinkomsterna till 10,307
mill. dinarer, därav direkta skatter 2,299
mill., indirekta skatter 2,567 mill.,
statsföretagen 3,363 mill., statsmonopolen 1,956 mill.
etc. Statsutgifterna skola likaledes uppgå till
10,307 mill. dinarer, därav för
undervisningsväsendet 833 mill., finansförvaltningen 798
mill., försvaret 2,309 mill.,
kommunikationsväsendet 2,178 mill., pensioner 997 mill. etc.
Motsv. verkliga inkomster och utgifter
stannade 1933—34 vid 9,622 mill. dinarer, resp.
9,651 mill. Statsskulden angavs i juli 1932
till 38,784 mill. dinarer, därav 32,763 mill.
utländska lån. — Nationalbanken innehade
vid utgången av maj 1936 1,522 mill. dinarer
i guld, varemot svarade ett sedelomlopp av
4,844 mill. N. Sbg.
För svar sväsen. Konungen är
överbefälhavare över rikets försvarskrafter; i krig kan han
uppdra befälet åt en marskalk eller general.
Försvarsministeriet är gemensamt för de tre
försvarsgrenarna. Generalstaben är
försvarsministerns organ för krigsförberedelsearbetet.
Truppslagsinspektörerna äro underställda
ge-neralstabschefen, de högre
förvaltningsmyndigheterna ingå i försvarsministeriet. —
Värnpliktstiden vid armén omfattar även
20-åringar (i fred) och 17-åringar (i krig, för
hjälptjänst). Tjänstgöringstiden är 18 mån.
Antalet truppförband vid huvudtruppslagen
är följ.: 58 inf.-reg:ten, 8 kav.-reg:ten, 42
art.-reg:ten och 5 självständiga divisioner.
Flygtmppförbanden äro
sammanförda till två flygbrigader, omfattande omkr.
800 flygplan. Fredsstyrkan (armén och
flyget) växlar mellan 100,000 och 180,000 man,
beroende på om en eller två årsklasser äro
inkallade. Antalet officerare är omkr. 7,000.
C. A. E.
Det fasta försvaret. De äldre
befästningarna vid Cattarobukten underhållas
och ha kraftig bestyckning. Sibenik förses
med befästningar, avsedda att skydda den
under utbyggnad varande krigshamnen. Längs
gränsen mot Italien, särskilt på Karstplatån,
utbyggas starka befästningsverk. O. E. S.
ö r log sf lo tt an utgöres (1936) av 2
kryssare, 8 torpedbåtar och 4 u-båtar med
sammanlagt 9,500 tons deplacement; härtill
komma 29 minfartyg, monitorer m. m.
Marinens personal uppgår till omkr. 7,000 man. ö-g.
Sport och idrott. J:s folk kommo först
genom sokolrörelsen (se d. o.) i kontakt med de
moderna idéerna för fysisk fostran. 1919
grundades det alltjämt mycket livaktiga J:s
sokol-förbund. Tyska Turnén i dess av dr M. Tyrs
utbildade form utövas i sokolföreningarna;
svensk gymnastik har dock vunnit anslutning
i de kroatiska föreningarna tack vare dr F.
Bucar (se d. o., suppl.), som även verkat för
införande av svensk gymnastik i skolorna. J :s
gymnaster ha vunnit internationellt rykte och
hemfört de enda olympiska poäng, som landet
hittills erövrat.
På senare år har den moderna sporten
erövrat Balkan, och J. har gått i spetsen tack vare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
