Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Kina - Litteraturanvisningar - Kina-inlandmissionen - Kinakommittén - Kinaser - *Kinberg, O. V. - Kind - Kinder, Christian - *Kindergarten - Kindermann, Heinz - Kinell, Erik Gustav - *Kinematograf - *Kinematografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
981
Kina-inlandmissionen—Kinematografi
982
Litteraturanvisningar. The China Year
Book, utg. av H. G. W. Woodhead (årk); R. H.
Tawney, »Land and labour in China» (1932):
J. G. Andersson, »Den gula jordens barn»
(s. å.); T. C. Yao, »Le gouvernement
central et les gouvernements locaux en Chine»
(1933); G. B. Cressey, »China’s geographic
foundations» (1934); N. Kullgren, »Kinesiskt»
(s. å.); A. S. Elwell-Sutton, »The chinese
people» (s. å.); K. Latourette, »The chinese»
(2 bd, s. å.); Lin-Tung-Hai, »The labour
move-ment and labour legislation in China» (1933);
L. A. Lyall, »China» (1934); J. B.
Cond-liffe, »China to-day: economic» (1935); J.
Marques-Rivière, »La Chine dans le monde»
(s. å.); T’ang Leang-Li, »Reconstruction in
China» (s. å.); E. Thomas, »China, yesterday
and to-day» (s. å.).
Förhistoria: R. Torii och K. Torii, »Études
archéologiques et ethnologiques. Populations
primitives de la Mongolie Orientale» (i
Journal of the College of Science, Imperial
Uni-versity of Tokyo, vol. 36: 4, 1914); R. Torii,
»Études archéologiques et ethnologiques.
Populations préhistoriques de la Manchourie
mé-ridionale» (ibid., vol. 36: 8,1915); M. Boule, H.
Breuil, E. Licent och P. Teilhard, »Le
paléo-lithique de la Chine» (i Archives de ITnstitut
de Paléontologie Humaine, Mémoire 4, 1928);
J. G. Andersson i Ymer 1923 och 1924 samt
andra studier av honom (se Andersson,
J. G., suppl.). J. G. A-n.
Kina-inlandmissionen, se T a y 1 o r, J. H.
Kinakommittén, se L a g r e 1 i u s, A. Efter
prof. K. F. G. Anderssons död 1928 invaldes
prof. B. Karlgren i K.
Kinäser, ämnen i djur- el. växtceller, som
äro nödvändiga för vissa enzymers verkan.
Så är t. ex. det äggvitespjälkande
enzymet t r y p s i n, som förekommer i pankreas
(bukspottkörteln), i och för sig overksamt
men blir verksamt i närvaro av e n t e r
o-k i n a s, som kan framställas ur
tarmslem-hinna eller pankreas. Maltets
sockerspjälkan-de enzym am yl as (se d. o.) har också en
sådan naturlig aktivator, a m y 1 o k i n a s.
Vid andra proteaser (äggvitespjälkande
enzymer), t. ex. katepsin, övertar sannolikt
askorbin syran (se d. o., suppl.)
kina-sens roll. H. Hm.
*Kinberg, O. V., har anlitats för flera
kommittéuppdrag rörande kriminologiska
frågor. Bland hans senare arbeten märkas
»Aktuella kriminalitetsproblem i psykologisk
belysning» (1930) och »Varför bli människor
brottsliga?» (1935). V. W-rt.
Kind (isl. kind, såväl till form som
betydelse svarande mot lat. gens, stam, folk), ett
fornnordiskt ord med betydelsen »släkt»,
»stam», ingår i några svenska bygdenamn,
som leva kvar i namn på härader i
Östergötland och Västergötland: Kind och Kinda,
Hanekind, Bankekind, Skärkind m. fl. E. W-én.
Kinder [ki’n-J, Christian, tysk
kyrkomän (f. 1897). Studerade juridik vid univ. i
Göttingen och Kiel, deltog som frivillig i
världskriget och befordrades till löjtnant. Han
slog sig ned som advokat i Altona 1924, blev
1925 konsistorialråd i Kiel, juli 1933
stats-kommissarie för schleswig-holsteinska
landskyrkan och dec. 1933 riksledare för de
Tysk-kristna. Å. S-n.
*Kindergarten, se även
Barnkammar-skola, suppl.
Kindermann [ki’n-], Heinz, österrikisk
litteraturhistoriker (f. 1894), vart e. o. prof,
i Wien 1926 och prof, i Danzig 1927. Av hans
omfattande alstring må nämnas flera arbeten
om Herman Kurz (1916—20), »J. M. R. Lenz
und die deutsche Romantik» (1924), »Goethes
Menschengestaltung» (1932), »Das literarische
Antlitz der Gegenwart» (1930) och »Von
deut-scher Art und Kunst» (1935). K. har särskilt
sysslat med och givit ut »Volks- und
Schwank-bücher» från äldre tid, redigerar (med biträde
av W. Brecht och D. Kralik) »Die deutsche
Literatur. Sammlung literarischer
Kunst-och Kulturdenkmäler in Entwicklungsreihen»
(250 bd) och »Handbuch der
Kulturge-schichte». R-n B.
KineTl, Erik Gustav, officer,
eldbe-gängelseman (1847—1935), underlöjtnant vid
fortifikationen 1868, slutligen chef för Göta
ingenjörkår i Karlsborg, avgick 1903;
överstelöjtnant i armén. K. var ordf, i Svenska
eldbegängelseföreningen 1915—29. Hans
insatser för eldbegängelserörelsen voro mycket
betydande. Skr.: »Anvisningar för
uppgörande av förslag till krematorieanläggningar»
(1930; tills, m. G. Lindgren) och
»Anvisningar för uppgörande av förslag till mindre
urngårdar, urnmurar och kolumbarier» (1933;
tills, m. G. Birch-Lindgren). O. ö.
*Kinematograf, se även Kinematografi,
nedan.
*Kinematografi har i många avseenden
förändrats sedan 1929. Den främsta nyheten är
bildens åtföljande av ljud (se härom
Ljudfilm, suppl.).
Vid fotograferingen användas för
yrkes-bruk (normalformat) samma filmbredd och
perforation, men då ett par mm gå åt för
ljudets återgivande, har även höjden minskats,
så att proportionen 3 : 4 bibehålies. Ansatser
att använda mer än 35 mm bredd för att
kunna få större bilder synas ej ha framgång.
Amatörformaten 171/2, 16 och 9^2 mm finnas
kvar, men därtill har, först hos Kodak,
kommit 8 mm, erhållet än direkt, än med
exponering av 16 mm film först i ena, sedan i
andra riktningen, varefter filmen ituskäres
och delarna skarvas efter varandra.
Filmmaterialet väljes allt mer och mer pankromatiskt,
varvid rödkänsligheten kunnat så ökas, att
man för ett exakt färgåtergivande t. o. m. kan
få dämpa den med svaga grönfilter.
Samtidigt har allmänkänsligheten ökats och ändå
kornigheten kunnat starkt minskas,
varförutan det minsta formatet ej kunnat tänkas.
Framställningen av acetatcellulosa har
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
