Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyser, Hans Bruno Franz - Kysjtym - *Küssnacht - Kütahya - Kzyl-Orda - Kåge, Algot Wilhelm - *Kåge, N. I. - Kågedalen - *Kålfjärilsläktet - *Kålfluga - *Kålgallvivel - *Kålmalen - Kårartilleri - Kåringenjörtrupper - *Kårsta - Källström, Arvid - *Källunge - *Käppi - Kärleksäpplen - *Kärna - *Kärnbo - Kärnfasväxling - Kärnfruktträd - Kärnfysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1125
Kysjtym—Kärnfysik
1126
narier till åtskilliga filmer, bl. a. »Luther»
och »Faust», berättelser (»Das
Aprikosen-bäumchen», 1920), romanen »Das Gastmahl
des Domi tian» (1929), skådespelen
»Colum-bus» (s. å.), »Schicksal um Yorck» (s. å.), »Es
brennt an der Grenze» (1932) m. fl. och den
haltfulla komedien »Abschied von der Liebe»
(1930). — I »Lebenskampf der Ostmark»
(1934) gav han en auktoritativ monogr. över
Ostpreussen. R-n B.
Kysjty’m, stad i Tjeljabinskområdet,
Sovjetryssland, 80 km n. v. om Tjeljabinsk;
30,400 inv. (1933). Kopparhyttor och stort
elektriskt kopparsmältverk.
*Küssnacht. Drottning Astrid av Belgien
omkom här vid en automobilolycka 29 aug.
1935. Ett minneskapell invigdes 1936.
Kiitahya [-ja], off. namnform för Kutahia
(se d. o.).
Kzyl-Orda’, stad i Sydkazakstanska
området, Kazakstan, Sovjetryssland, vid
Syr-darja och järnvägen Orenburg—Tasjkent;
30,000 inv. (1934). Viktig handelsstad med
stor årlig marknad; flyghamn. K. hette före
1922 Perovsk, till 1925 Ak-Metjet och var
1924—28 Kazakstans huvudstad.
Kåge, Algot Wilhelm, keramiker (f.
1889 6/3), bror till N. I. K.; började sin
konstnärsbana som målare (elev i C. Wilhelmsons
målarskola i Göteborg 1908—09, senare i
Johan Rohdes skola i Köpenhamn och
Plakat-schule i München). 1917 anställdes K. som
konstnärlig ledare vid Gustavsbergs
porslinsfabrik. Hans verksamhet där har blivit av
stor betydelse för den svenska
nyttokerami-kens uppryckning. K. har lyckats ge även
enkla bruksartiklar av standardtyper en
tilltalande form. I ett flertal lyxpjäser har K.
visat hur väl han behärskar materialets
formbarhet och
färgsättningen. E. L-k.
*Kåge, N. I. Bland
hans förnämsta roller
under senare år må
nämnas kung Magnus
i Shaws »Karusellen»,
fadern i Jean Jacques
Bernards »Huset vid
landsvägen» och
diktaren i Strindbergs
»Ett drömspel». K.
är även
filmskådespelare. O. W-n.
Kågedalen, församling i Västerbottens län,
Skellefteå tingslag, bildad 1 jan. 1933 genom
utbrytning av en del av Skellefteå (se d. o.)
landsförsamling; 314,60 km2, 4,531 inv. (1936).
Utgör sedan 1 maj 1933 eget pastorat i Luleå
stift, Västerbottens n. kontrakt.
*Kålfjärilsläktet, se även färgpl.
Trädgårdens skadedjur 2, bild 12.
*Kålfluga, se även färgpl.
Lantbrukets skadedjur 1, bild 8.
*Kålgallvivel, se även färgpl.
Lantbrukets skadedjur 2, bild 6.
*Kålmalen, se även färgpl.
Lantbrukets skadedjur 2, bild 13.
Kårartilleri, se Artilleri, suppl.
Kåringenjörtrupper, gemensamt namn i
Sverige för under armékårchef lydande
ingenjörtrupper, avsedda huvudsaki. för
fältarbeten bakom fördelningarnas ersättningsplatser
men även för tillfällig förstärkning av
ingenjörbataljonen vid fördelning. K. utgöras av
kåringen jörkompanier, kårkrigsbrokompanier,
vägbataljonsstaber, vägkompanier och ingen
-jörmaterielkompanier. För ledning av k.
finnes en kåringenjörchef med stab.
Samtliga k. äro motoriserade. K. kunna
förstärkas med landstormsingenjörtrupper och
ar-betsavd. O. E. S.
* Kårsta ingår sedan 1929 i det s. å. bildade
Seminghundra och Ärlinghundra kontrakt.
Källström, Arvid, skulptör (f. 1893 17/2),
har studerat i Köpenhamn och Paris. Hans
bildverk för kyrkor (krucifix, altaruppsatser,
dopfuntar m. m.) ha en kärvt allvarlig,
osmyckad totalform. Han har utfört
bildhuggar-arbete för svenska kyrkan i Paris, fontäner
för Kalmar och Oskarshamn samt E. Tegnérs
staty för Växjö (se d. o., bild 5). E. L-k.
* Källunge, se B ä 1, suppl.
* Käppi avskaffades 1931 som
paradhuvudbonad vid sv. artilleriet.
Kärleksäpplen, se D u d a i m.
* Kärna. 5. Även den inre, positivt
laddade delen av atomer, vilken innehåller
huvuddelen av atomens massa. Se A t o m, sp. 446,
och Kärnfysik, nedan. Sv. B-r.
* Kärnbo, jfr Mariefred, suppl.
Kärnfasväxling, se Fortplantning och
Reduktionsdelning, båda i suppl.
Kärnfruktträd, se Beskärning, suppl.,
sp. 508.
Kärnfysik, läran om atomkärnorna (se
Atom, sp. 446), deras egenskaper och
omvandlingar (kärnreaktioner,
elementförvandlingar), vid vilka ett
grundämne förvandlas till ett annat.
Tidigare antogos atomkärnorna bestå av
protoner och elektroner, vilka i största
möjliga utsträckning sammanslutit sig till
a-partiklar (bestående av 4 protoner och 2
elektroner). Detta förklarade bl. a. utsändningen av
a- och ^-strålar från radioaktiva ämnen. Då
protonens massa är nära 1 atomviktsenhet
men elektronens ett par tusen ggr mindre,
måste antalet protoner antas vara = kärnans
masstal (se Atom, suppl., sp. 318). Protonen
och elektronen ha en positiv, resp, en negativ
elementarladdning var; skillnaden mellan
antalet protoner och elektroner måste sålunda
bli = kärnladdningen, uttryckt i
elementar-laddningen som enhet. En svårighet med
denna uppfattning var, att man av andra skäl
måste tillskriva elektronerna mycket större
volym än de kärnor, som skulle innesluta
dem. Efter neutronens upptäckt antar man
med Heisenberg kärnorna bestå av protoner
och neutroner, varvid antalet protoner ger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
