Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leo, Henning, Vilhelm - Leominster - Leonard, William Ellery - *Leonov, L. M. - *3. Leopold III (konung av Belgien) - *Leopold (hertig av Brabant) - *3. Leopold (hertig av Bayern) - *Leopold, C. G. af - *Leopold, S. V. - *Léopoldville - Lepidosaphes ulmi - *Leppäkoski - Leptosom kroppstyp - Leptosphaeria - Leptospira icteroides - *Lerbäck - Lerch, Eugen - Lernet-Holenia, Alexander - Lerroux Gracía, Alejandro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1193
Leominster—Lerroux Garcia
1194
var 1924—26 och 1929
—32 ombudsman i
lo-komotivmannaförbun-det och blev 1926 sekr.
i
socialiseringsnämn-den. L. var 1917—28
led. (socialdemokrat)
av A. K., tillhörde
1931—32 F. K. och
är sedan 1933 åter
led. av A. K. Han
var 1932—36
kommunikationsminister i
P. A. Hanssons ministär. L. har varit led.
av första lagutskottet och är medlem av
socialdemokratiska partistyrelsen. Han blev
okt. 1936 generaldir. och chef för
Byggnadsstyrelsen.
Leominster [le’minste], industristad i
Massachusetts, U. S. A., 30 km n. n. ö. om
Wor-cester; 21,810 inv. (1930). Pappersbruk; tillv.
av celluloidartiklar, knappar, leksaker m. m.
Leonard [le’ned], William Ellery,
nordamerikansk författare och filolog (f. 1876),
studerade 1900—02 i Tyskland, var lärare vid
flera univ. i U. S. A. och vart 1926 prof, vid
Wisconsins univ. Utom vetenskapliga
arbeten i engelsk, tysk och spansk metrik samt
amerikansk litteraturhistoria m. m. har L.
publicerat berömda övers, av Empedokles,
Lucretius, Beowulf m. fl. samt vunnit rykte
som skald genom diktsamlingarna »Poems,
1914—16» (1916), bittra satirer om kriget,
den socialt anklagande »The lynching bee»
(1920), den djupt elegiska »Two lives» (1925)
m. m. Självbiografisk är »The locomotive
God» (1927). R-n B.
*Leonov. L. M., var på 1920-talet ett av
den s. k. medlöparlitteraturens (se d.o., suppl.)
allra främsta namn; efter dennas avveckling
har L. nödgats göra tvär frontförändring. I
romanen »Sot» (1931), en av de mest bekanta
s. k. industriromanerna från den första
femårsplanens tid, ger han en patosfylld
skildring-av hur uppe i de nordliga ödemarkerna vid
floden Sot skapas en gigantisk pappers- och
cellulosafabrik och hur därvid det
socialistiska nybyggnadsarbetet triumferar såväl
över den otämda naturen som över den ryska
efterblivenheten, symboliserad av ett ryskt
kloster. I en annan roman, »Skutarevskij»
(1932), analyserar han olika
intelligensgruppers förhållande till revolutionen. A. Kgn.
*Leopold, konungar av Belgien. 3. L. III
(se Leopold, hertig av Brabant)
efterträdde febr. 1934 sin fader, konung Albert
(se Belgien, suppl., sp. 444). Hans gemål,
drottning Astrid (se d. o., suppl.), omkom vid
en bilolycka i Schweiz 29 aug. 1935. I deras
äktenskap föddes även sönerna Baudouinl930
och Albert 1934.
*Leopold, hertig av Brabant, se Leopold,
konungar av Belgien, 3, ovan.
*Leopold, tyska furstar. — 3. L., hertig av
Bayern, dog 1930.
"Leopold, C. G. af. Ny litt.: A. Sjöding,
»L. Den gustavianske smakdomaren» (1931;
akad. avh.); J. V. Johansson, »Extra Posten
1792—1795» (1936).
"Leopold, S. V., har vidare utgivit bl. a.
romaner om Sören Kierkegaard (1932) och N.
F. S. Grundtvig (1933).
"Léopoldville beräknades 1935 ha 40,320
inv., inberäknat det invid L. belägna
Kin-shasa. L. har numera regelbunden lufttrafik
med Belgien. Radiotelegrafstation.
Lepidosa’phes u’lmi, se Sköldlöss och
färgpl. Trädgårdens skadedjur 1,
bild 8.
"Leppäkoski, se även K y m m e n e a.-b.,
suppl.
Leptosöm kroppstyp, se
Kroppsbyggnad, suppl.
Leptosphäè’ria, se Stråknäckar e.
Leptosplra icteroFdes, se Gula febern.
"Lerbäck. Skyllbergs och Rönneshytte
järnbruk äro nedlagda.
Lerch, Eugen, tysk romanist (f. 1888),
e. o. prof, i München 1920, ord. prof, i
Mün-ster 1930. L., som är en av de främsta
målsmännen för den s. k. idealistiska skolan i
tysk språkvetenskap, har författat flera
betydande arbeten, bl. a. »Historische
franzö-sische Syntax» (3 dir, 1925—34, IV under
förberedelse), »Hauptprobleme der französischen
Sprache» (2 bd, 1930—31) och »Französische
Sprache und Wesensart» (1933). E. S-f.
Le’rnet-Holenia [-hålè’-]. Alexander,
österrikisk författare (f. 1897), började som
diktare, vart uppmärksammad som
dramatiker genom några skådespel och fick 1927
Kleistpriset. L. har på senare år mest
skrivit ironiska och humoristiska romaner. I sv.
övers, föreligger »En ung herres äventyr i
Polen» (1932). R-n B.
Lerroux Gracfa f-ro’ garbi’a], A 1 e j a
n-d r o, spansk politiker (f. 1864). Redan från
ungdomen utmärkte sig L. för
avancerade republikanska, idéer och blev
uppmärksammad såsom jour
nalist i Madrid, där
han grundade och
ledde åtskilliga
tidningar men även
ådrog sig upprepade
bestraffningar. 1898
flyttade han till
Barcelona, där han fann
god jordmån för en
intensiv
revolutionär och
republikansk verksamhet.
1901 invaldes L. f.
ggn i cortes. 1910 gjorde han en häftig
aktion mot konseljpresidenten A. Maura för
arkebuseringen av F. Ferrer (se d. o.). S. å.
grundade han det radikala partiet och
förklarade under världskriget, att Spanien
borde stödja Frankrike och dess allierade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
