Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lerroux Gracía, Alejandro - *Lersch, H. - *Lesch, B. L. N. - Le Seur, Paul - *Lesjöfors - Leśmian, Bolesław (Lesman) - *Lessing, G. E. - Leticia - *Lettland - Befolkning - Näringar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1195
Lersch—Lettland (Näringar)
1196
L. utövade inflytande på den spanska
politiken särskilt från 1909. I början av sin
verksamhet i Barcelona förordade han
våldsmedel och fick en del kampanjer till stånd
genom att hetsa upp massorna, men
sedermera blev hans förfaringssätt mera
konservativt. Han sökte alltid ena de olika
republikanska grupperna. Ett utslag härav var
bildandet av den republikanska alliansen i febr.
1926. Efter kuppförsöket i Jaca (1930)
lyckades han hålla sig undan, och vid
republikens införande 1931 fick han
utrikesministerportföljen. Han utgick dec. s. å. ur
regeringen, emedan han var anhängare av en
omfattande republikansk koalition utan
socialisterna. Sept. 1933—febr. 1936 var L. icke
mindre än sex gånger konseljpresident. En
tid före inbördeskriget 1936 skingrades
radikala partiet på grund av en mutskandal, i
vilken L:s och några av hans anhängares
namn figurerade och som avförde honom från
den politiska arenan. Ett par dagar före
inbördeskrigets utbrott anlände han till
Portugal. D-y.
‘Lersch, H., dog 1936. Av L:s arbeten må
vidare nämnas berättelserna »Der grüssende
Wald» (1927) och »Mut und Übermut» (1934),
romanerna »Hammerschläge» (1930) och »Die
Pioniere von Eilenburg» (1934) samt dikterna
»Mensch im Eisen» (1925), av många
betraktade som hans huvudverk, och »Mit
brüder-licher Stimme» (1934). R-n B.
‘Lesch, B. L. N. Hans lärartjänst vid
Svenska handelshögskolan ombildades 1934 till
professur.
Le Seur [la so’r], Paul, tysk evangelisk
teolog (f. 1877), 1905—25 inspektör för
Ber-liner Stadtmission, under världskriget
garnisonspredikant i Bryssel, 1925—33 ledare för
Hainsteinstiftelsen (se d. o., suppl.). L. söker
i sina skrifter och sin praktiska verksamhet
ge uttryck åt N. T:s sociala och ekumeniska
tankar. Han höll 1929
Olaus-Petriföreläs-ningar i Uppsala över ämnet »Jesus Christus»
(sv. övers. 1929). B. S.
‘Lesjöfors. Samhället har 1936 omkr. 1,600
inv. Tackjärnstillv. är numera nedlagd;
fjä-dertillv. avser även fjädrar till automobiler,
kanoner m. m. Till bruket höra
kraftstationer vid Ede, Stjärnfors och Blockenhus samt
sågverk med hyvleri. Tax.-värde (1936)
1,546.800 kr., därav för jordbruk 502,100 kr.
Leåmian [le’Jnijan], B ole sia w, pseud. för
B. L e s m a n, polsk skald (f. 1879), led. av
polska litt.-akad. Egenartad och ensam trots
det inflytande han börjar utöva, i sin
formfulländade virtuositet besläktad med »det
unga Polens» modernism och samtidigt
förelöpare till en ny diktning, är L. oöverträffad
i sitt sinnligt-mystiska inlevande i naturen,
vars innersta liv han förstår att tolka,
särskilt i balladartade dikter med fascinerande
fynd i ordbildning, liknelser och mytbildande
fantasi: »Laka» (Ängen; 1920), »Dziejba
lesna» (Skogsväv; 1936). J. Kl.
‘Lessing, G. E. 200-årsminnet av L:s
födelse, 1929, framkallade en stor Lessinglitteratur
(bl. a. monogr. av M. Haug, 1928); av senare
arbeten om L. må nämnas: H. Leisegang,
»L:s Weltanschauung» (1931), H. W.
Liep-mann, »L. und die mittelalterliche
Philoso-phie» (s. å.), M. Waller, »L:s Erziehung des
Menschengeschlechts» (1935), och H. Rempel,
»Tragödie und Komödie im dramatischen
Schaffen L:s» (s. å.).
Letfcia [-sia], hamnplats och
militärpostering i sydöstligaste Colombia, vid
Amason-floden, huvudort i intendencia Amazonas; 353
inv. (1933). Om tvisten mellan Colombia och
Peru ang. L. se Colombia, suppl., sp. 875.
‘Lettland. Folkmängden uppgick enl. 1935
års folkräkning till 1,950,502 inv.
INNEHÅLL:
sp.
Befolkning ....... 1196
Näringar ........ 1196
Kommunikationer..... 1197
Myntväsen ........ 1197
Bankväsen ........ 1197
Statsfinanser .... 1198
Författning ...... 1198
Försvarsväsen......... 1198
Sport och idrott...... 1199
Förbindelser med Sve-
rige ................. 1199
Historia............. 1199
Litteraturanvisningar. 1200
Befolkning. Enl. folkräkningen 1935 voro
75,5 % av totalbefolkningen letter, 10,6 %
ryssar, 4,8 % judar, 3,2 % tyskar, 2,5 %
polacker, 1,4 % vitryssar och 1,2 % litauer. S. å.
funnos i L. 23,836 utlänningar samt 21.336
pers, utan angiven nationalitet. Riga hade
s. å. 385,063 inv., Livland 406,247 inv.,
Kurland 292,659 inv., Semgallen 299,369 inv. och
Lettgallen 567,164 inv.
Näringar. Jordbruket har under senare
år utvecklats gynnsamt i riktning mot
rationellare och intensivare drift. Veteodlingen har
sedan 1929 ung. tredubblats till såväl areal
som skörd (177,500 ton 1935). Likaså har
skörden av råg (385,900 ton), potatis (1,461,200
ton) och sockerbetor stegrats betydligt. Även
boskapsskötseln har utvecklats: 1935 funnos
384,900 hästar, 1,272,200 nötkreatur, 1,345,000
får och 801,800 svin.
Industrien, särskilt träindustrien, har
haft svårigheter under världskrisen. 1934
sysselsattes inom textilindustrien 14,212 arb.,
inom träindustrien 11,868 arb., inom
metallindustrien 11,462 arb. och inom
livsmedelsindustrien 11,380 arb. Exporten värderades 1935
till 98,7 mill. lats och importen till 101,o mill.
lats; motsv. siffror för 1934 voro 85,3, resp.
94,9 mill. lats. De viktigaste handelsvarorna
(värde i mill. lats) voro sistnämnda år:
Export
Trävaror ......... 30,5
Smör ............. 14,4
Lin ............... 4,7
Textilfabrikat ... 3,2
Hudar och skinn ... 1,6
Papper ............ 1,4
Import
Textilfabrikat ... 13,4
Kol och koks ... 7,7
Maskiner .......... 6,8
Bomull .............. 5,2
Ull och ylletråd. ... 4,6
Gödselmedel ......... 3,1
De förnämsta handelsländerna voro 1934
(handelns värde i mill. lats):
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
