Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Lettland - Näringar - Kommunikationer - Myntväsen - Bankväsen - Statsfinanser - Författning - Försvarsväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1197
Lettland (Kommunikationer—Försvarsväsen)
1198
Export Import
Storbritannien ............ 30,5 21,4
Tyskland ............... 25,2 23,2
Belgien ................. 3,5 5,8
Frankrike ............... 2,6 5,4
Nederländerna ........... 3,6 2,3
Estland ................. 2,1 3,2
Polen och Danzig ........ 0,3 3,8
Sovjetunionen ........... 1,9 2,s
Litauen ..................... 1,4 2,3
Om Sveriges handel med L. se sp. 1199.
Kommunikationer. Järnvägsnätet (3,120
km 1935) har ytterligare utbyggts, bl. a. med
en linje Riga—Limbazi—Rujene. Antalet
automobiler var 3,329 1934. Handelsflottan
omfattade 1935 124 fartyg om 111,372
nettoton. 1934 funnos 4 radiotelegrafstationer;
rundradiosändare finnas nu, utom i Riga, i
Madona, Kuldiga och Libau. S. F.
Myntväsen. Myntenheten, 1 lat, tidigare =
1 guldfranc, har i sept. 1936 anknutits till
pund sterling i samma relation, som rådde
före 1931 års kris, 1 pund = 25,22 lats.
Bankväsen. L:s banker, som huvudsaki.
finansiera exporten av trävaror och
jordbruksprodukter, drabbades hårt av den 1931
begynnande krisen och prisfallet på nämnda varor.
Redan tidigare beräknades staten direkt eller
indirekt bära omkr. 2/3 av bankkrediten. I
april 1935 bildades två nya, av staten ägda
banker, Latvijas kreditbanka (aktiekap. 20
mill. lats) och Latvijas zemnieku kreditbanka
(Lettiska jordbruksbanken). Den förstnämnda
har till uppgift att överta rörelsen från
banker samt i vissa fall även kommersiella och
industriella företag, som gå i likvidation. Den
har vidare att förse näringslivet med
kortfristig samt stat och kommuner med
lång
fristig kredit och finansierar även
jordbruksbankens rörelse. Centralbanken,
Latvijas banka, har monopol på sedelutgivning
samt handeln med utländska valutor och driver
vid sidan därav viss affärsbanksrörelse. E.H-ss.
Statsfinanser. Budgeten för 1936/37 upptog
de egentliga statsinkomsterna till 152,0 mill.
lats, varav monopolen skulle inbringa 38,5
mill., tullarna 28,1 mill., acciserna 19,5 mill.,
inkomstskatten 12,0 mill. etc. Genom
upplåning m. m. skulle 7,6 mill. lats erhållas.
Statsutgifterna beräknades till 159,5 mill. lats, varav
32,5 mill. tilldelades försvarsministeriet, 26,6
mill. jordbruksministeriet, 22,9 mill.
undervisningsministeriet etc. Statsskulden till
utlandet angavs till 71,2 mill. lats i april 1936
(därav 18,5 mill. till Svenska tändsticks-a.-b.),
den inhemska till 19,2 mill. lats. N. Sbg.
Författning. Om dess suspension se nedan,
Historia.
Försvarsväsen. L:s försvarskrafter stå
under enhetlig ledning av en försvarsministern
underställd överbefälhavare med stabsorgan.
— Armén består numera i fredstid av 4
inf.-divisioner, 1 teknisk division och vissa
artilleriinspektören underställda förband.
Inf.-divisionen består av 3 inf.-reg:ten, 1
art.-reg:te m. m. Tekniska divisionen
omfattar 1 flygreg:te, 1 bil- och stridsvagnsreg:te,
1 ing.-reg:te och 1 signalbataljon. De
artilleriinspektören underställda truppförbanden
utgöras av 1 tungt art.-reg:te, 1
kustart.-reg:te och 1 pansartågsreg:te.
Truppförbandens dislokation framgår av
karta ovan. — Tjänstgöringstiden för de
värnpliktiga är numera 12 mån. vid
infanteriet och 15 mån. vid övriga vapenslag. Den
LETTLAND
TTuppförb andens
dislokation
Skala 1:4 mill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
