Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Längbro - *Längmanska testamentsfonden - Länsarkitektinstitutionen - *Länsstyrelse - Länstidningen, Östersund - Läppcell - *Lärarinnornas pensionsanstalt - *Lärarinnornas pensionsförening, Svenska - *Lärarsällskap - Lärarutbildning - *Lärdomshistoria eller Vetenskapshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Längbro—Lärdomshistoria
22
♦Längbro (utom Ulriksberg) införlivades
(dock ej i kyrkligt avseende; 1937 med Örebro.
♦Längman.->ka testamentsfonden. Fondens
svenska andel, som förvaltas av
Statskontoret, uppgick vid ingången av budgetåret 1936
—37 till nära 10 mill. kr., därav
kulturfonden omkr. 3,300.000 kr. E. Spr.
Länsarkitektinstitutionen inrättades 1917 i
samband med överintendentsämbetets
omorganisation till Byggnadsstyrelsen (se d. o.).
Institutionen omorganiserades och utvidgades
genom beslut vid 1935 års riksdag. Enl. instr.
15 juni 1935 skall riket vara indelat i av
K. m:t bestämda länsarkitektdistrikt.
Äm-betsuppgifteina handhas av
länsarkitekter, biträdande länsarkitekter
och assistenter. Dessa äro
Byggnadsstyrelsens tjänstemän men tjänstgöra hos
länsstyrelserna och äro stationerade i
vederbörande residensstäder enl. fördelning, som
bestämmes av K. m:t. Länsarkitekt skall i fråga
om byggnads- och stadsplaneväsendet
tillvarata det allmännas bästa samt därvid vaka
över att gällande bestämmelser efterlevas och
en sund utveckling av byggnadsväsendet
befordras. Han skall biträda länsstyrelsen med
granskning av hithörande ärenden samt bl. a.
närmast handha tillsynen över kronans under
Byggnadsstyrelsens förvaltning ställda
byggnader. På länsarkitektkontor skall dessutom
i viss omfattning utövas arkitektverksamhet
för statsverkets räkning. G. Ldn.
♦Länsstyrelse. Ändringar i 1918 års instr.,
i vilken alternativt beteckningen »Kungl.
Maj:ts befallningshavande» bibehållits, ha
efter 1927 skett 1931 och 1932.
Länstidningen, Östersund, tidning i
Östersund, gr. 1924 som
varannandagstid-ning, utges sedan 1927 sex ggr i veckan. Red.
är från början N. A. Andersson (f. 1891).
Tidningens politiska hållning är
socialdemokratisk.
Läppcell, se Klyvöppningar.
♦Lärarinnornas pensionsanstalt. Utredning
har verkställts om inordnande av L. i
Statens pensionsanstalt, men frågan är ännu
(1937) icke slutligt prövad. Fr. Sg.
♦Lärarinnornas penslonsförening,
Svenska. L:s livräntefond uppgick 1 jan. 1937
till 2,086,657 kr., garantifonden till 426,247
kr. Antalet delägare i fonden utgjorde 562,
livräntetagare 528. Livräntorna under 1936
uppgingo till 219,876 kr. Fr. Sg.
♦Lärarsällskap, se även Sverges f o 1
k-skollärarförbund.
Lärarutbildning. För läroanstalter med
huvudsaklig uppgift att ge teoretisk utbildning
äro föreskrifterna om 1. vanl. detaljerade, för
läroanstalter med mera praktisk inriktning
ofta mera allmänt avfattade, särskilt i fråga
om de rent praktiska ämnena, där erfarenhet
och lämplighet hos läraren kunna uppväga
mer omfattande teoretisk utbildning. Till
den förra gruppen höra allmänna läroverk
och med dem jämförliga läroanstalter samt
folk- och småskolor. L. för dessa
läroanstalter är dels teoretisk, dels praktisk. För de
allmänna läroverken består 1. för
ämneslä-rarna (ej för ämneslärarinnorna) i akademiska
studier och avlagda examensprov jämte
provårskurs (se P r o v å r), för övningslärarna i
genomgångna specialutbildningskurser (t. ex.
Gymnastiska centralinstitutet, Tekniska
skolans i Stockholm teckningslärarseminarium
och Musikkonservatoriet).
Ämneslärarinnor-nas utbildning sker i regel vid Högre
lärarinneseminariet i Stockholm, som också
utbildar lärarinnor för bl. a. de kommunala
och enskilda flickskolorna. Se vidare 1933 års
läroverksstadga, §§ 175—190. Lärarna vid
folk-och småskolor erhålla jämlöpande teoretisk
och praktisk utbildning vid särskilda
utbild-ningsanstalter, folk- och småskoleseminarier
(se Folkskoleseminarium och S m
å-sk o 1 e s e m in a r i u m, även i suppl.).
Iakttagna brister beträffande 1. ha under de
senaste åren föranlett åtgärder för 1:8
reformerande. Frågorna om 1. för de allmänna
läroverken och om Högre
lärarinneseminariets uppgifter och behövlighet ha
överlämnats till en f. n. (1937) arbetande
sakkunnigkommitté. — I fråga om de rena
fackutbild-ningsanstalterna är 1. direkt betingad av de
skilda undervisningsuppgifterna. Vid många
av dessa läroanstalter finnas därför såväl
lärare med en mer allmänt syftande
utbildning som lärare med rent facklig
specialutbildning (t. ex. vid tekniska och kommersiella
skolor av olika slag). För läroanstalter av
högskolenatur är graden av ådagalagd
vetenskaplig skicklighet den dominerande
fordran på läraren. Man strävar i vår tid att åt
lärare av skilda slag ge en utförligare
orientering på det allmänt pedagogiska och
psykologiska området än förr. Fr. Sg.
♦Lärdomshistoria eller
Vetenskapshistoria behandlar det vetenskapliga livets
utveckling, dess samband med och betydelse
för det historiska livet i övrigt. Från
lärjungar till Aristoteles härröra de äldsta
kända framställningarna av några enskilda
vetenskapers historia. Eljest inskränkte sig
antik 1. till samlingar av textutdrag ur
berömda lärdes skrifter och anekdotiskt lagda
biografier. Till egentlig utveckling nådde 1.
ej heller under medeltiden och begynnande
nyare tid, vilkas insatser rörande 1. voro av
mest biografisk och bibliografisk karaktär.
Allt vetenskapligt studium till långt fram i
nyare tid var dock så tillvida historiskt, att
det i huvudsak byggde på antikens lärda
auktoriteter. Först efter den moderna
naturvetenskapens stora triumfer på 1600-talet
anlades historiska synpunkter på de antika
traditionerna, och 1700-talet blev l:s
klassiska årh., då åtskilliga grundläggande
framställningar av enskilda vetenskapers
historia tillkommo. Denna l:s uppblomstring
sammanhänger i väsentlig mån även med
upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
