Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - -måla, -målen - *Målilla med Gårdveda - Månggite - Mångsyssleri - *Månsbo - *Månsson, Karl Fabian - *Månsson, Karl Filip - *Månsson, N. - *Månstorp - Mår - *Måsknuv - Mäkelä, Johan (Jussi) Isak - Mäkinen, Eero - *Mälardalens tegelbruk, a.-b. - *Mälaren - Mälaren (försäkringsaktiebolag)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
Målilla med Gårdveda—Mälaren
214
male betyder »avtal om nyodling» (mot
nyttjanderätt under vissa år); härom finnas
bestämmelser i östgötalagen. I ortnamnen
beteckna -måla, -målen sannolikt en på sådana
villkor upptagen nyodling på en äldre bys
utmark. Den bebyggelse, varom dessa
gårdsnamn bära vittne, synes tillhöra den tidigare
medeltiden. — Se N. ödeen, »Studier i
Smålands bebyggelsehistoria» (1927). E. W-én.
*Målilla med Gårdveda delades 1937 på två
kyrkobokföringsdistrikt, Målilla och Gårdveda.
Månggifte, se Polygami.
Mångsyssleri. Vid 1933 års riksdag väcktes
från kommunistiskt håll motion om åtgärder
till förhindrande av m. bland högre
ämbetsmän och kommittéledamöter. Motionen
avstyrktes av statsutskottet med hänvisning
till 1928 års lönekommittés under 1930
avgivna betänkande med förslag till allmänt
avlöningsregl. för ord. tjänstemän i den civila
statsförvaltningen samt föll i F. K. A. M.
*Månsbo. Alby nya kloratfabriks a.-b.
driver i M. kloratfabrik och vattenkraftstation
i Avesta storfors (se Avesta och
Dalälven, båda i suppl.). I M. ligger även a.-b.
Svenska aluminiumkompaniets 1934
igångsatta aluminiumfabrik.
*Månsson, Karl Fabian, blev 1932 fil.
hedersdr vid Uppsala univ. 1926 utgav han
d. 3 av »Sancte Eriks gård» och 1937
»Folkvandringarnas historia», I.
*Månsson, Karl Filip, dog 1933 30/s.
*Månsson, N. En staty av M., utförd av
A. Olson, restes i Fränninge 1937.
*Månstorp. 1929—35 konserverades
ruinen Månstorps gavlar. Litt.: E. Lundberg,
»Månstorps gavlar» (i Skånes Hembygdsförb :s
Ärsbok 1932).
Mår. 1. En huvudtyp av humuslager (se
d. o., suppl.), av P. E. Müller kallad mor
(1878), även benämnd råhumus. — 2. Vissa
humusformer eller typer av humuslager, svåra
att klassificera som mull eller råhumus
(Ser-nander 1922, Hesselman 1926), motsv. dels
tyskarnas Moder, dels vad Hesselman tidigare
kallat mossmylla. L.-G. R-ll.
*Måsknuv försågs 1937 med Agafyr; skall
framdeles bli utan ständig bevakning.
Mä’kelä, Johan (Jussi) Isa k, finländsk
målare (f. 1885), har utfört akvareller i ett
valörkänsligt maner, mest med motiv från
Österbotten. Han är representerad i Ateneum
i Helsingfors.
Mä’kinen, Eero, finsk geolog och
bergsman (f. 1886). Fil. dr i Helsingfors 1913, blev
M. efter studier vid Tekn. högskolan i
Stockholm 1918 statsgeolog vid geologiska
kommissionen och 1921 verkst. dir. vid Outokumpu
koppargruva. Han fick bergsråds namn 1936.
Bland M:s arbeten märkas: »Die
Granitpeg-matite von Tammela in Finnland» (Bulletin de
la Commission Géologique de Finlande, 35,
1913), »översikt av de prekambriska
bildningarna i mellersta Österbotten» (ibid., 47,
1916), »Ein archäisches Konglomeratvorkom-
men bei Lavia in Finnland» (Geol. Fören :s
Förhandi., 37, 1915), »Über die
Alkalifeld-späte» (ibid., 39, 1917) och en lärobok på fi.
om bergsindustrien och framställningen av
metaller (1933). N. Zn.
*Mälardalens tegelbruk, a.-b., driver
numera rörelsen vid Broby, Fittja, Ilända,
Ki-holm, Lina och Rimbo i Stockholms län,
Bergsbrunna, Brogård och Röbo i Uppsala
län samt Husby, Näsby och Valla i
Södermanlands län. Tillv.-värdet utgör omkr. 2,5
mill. kr. årl. Omkr. 700 arb.
*Mälaren. Mälarens reglering. Sedan
Mä-lardelegationen 1931 avslutat sitt arbete,
föranledde nya framställningar från
jordbrukar-håll K. m:t att undersöka möjligheten att
minska vårflödena med befintliga
tappnings-möjligheter. Dessa ökades i samband med
ordnandet av slussområdet i Stockholm (1931
—35), varvid avloppet vid Söderström
igenfylldes, den förutvarande trafikslussen
ändrades till tappningskanal och en ny trafiksluss
byggdes, även anordnad för tappning från
M. Härigenom kunde omkr. 200 m3/sek. mera
än förut tappas vid vårflöden. Ett härpå
grundat tappningsförslag (i dec. 1935) av
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kunde av
hänsyn till sjöfarten och sanitära intressen
ej genomföras utan reglering av
lågvattenstånden. Ett modifierat regleringsförslag
framlades s. å. av Stockholms hamnstyrelse,
närmast med anledning av lågvattenperioden
1932—34 (lägsta vattenstånd 359 cm över
slusströskeln) med åtföljande olägenheter för
vattenledningsverket. Behovet av en
reglering för att förbättra det genom kloakvatten
förorenade vattnet i Stockholm hade delvis
minskats genom av staden påbörjade
reningsanläggningar (beräknas färdiga 1938).
Nämnda regleringsförslag förordades av M ä 1 a r
e-regleringsföreningen, bildad 1935
för att tillvarataga strandägarnas intressen
och fortsätta Mälarkommissionens och
-delegationens arbete. Enl. förslaget skulle endast
en dammlucka inläggas, dold i vattnet under
Riksbron, men Stallkanalen lämnas orörd.
Högvattenytan skulle sänkas till 497 cm
över slusströskeln och normala
sommarvattenståndet till 410 cm; lågvattenytan skulle
höjas till 400 cm. Kostnaden, omkr. 600.000
kr., skulle delas mellan staten och
Stockholms stad. Jordägarna kring M. skulle
befrias från obligatoriskt bidrag men i gengäld
i största möjliga utsträckning avge
förbindelser att icke begära någon ersättning.
Sedan 1936 års riksdag och stadsfullmäktige i
Stockholm lämnat anslag, igångsattes arbetet.
Sjöfart. I Köping (jfr d. o., suppl.)
fördjupades infartsrännan från Galten 1932. En
betydande kolimport äger rum över
ångkraftstationens i Västerås 1926 utvidgade hamn.
Trafiken på Södertälje kanal (jfr d. o., suppl.)
har väsentligt ökats. La.
Mälaren, försäkringsaktiebolag, se H a
n-s a, försäkringsaktiebolag, suppl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
