Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF) - *Nationalgarde - National industrial recovery act - Nationalinkomst - *Nationalitetsmärke - *Nationalitetsprincip - National labor board - National labour party - *Nationalmuseet i Köpenhamn - *Nationalmuseum i Stockholm - *Nationalpark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
233
Nationalgarde—Nationalpark
234
ordningar och -föreskrifter och följer med
uppmärksamhet lagstiftning o. a. åtgärder
för trafikens reglering. O. W-g.
♦Nationalgarde, se även Amerikas
förenta s t a t e r, sp. 798 och suppl., sp. 146 f.
National industrial recovery act [nä’Jnol
inda’striol rika’vori ä’kt], se Amerikas
förenta stater, suppl., sp. 157.
Nationalinkomst, ett något oklart begrepp,
som riktigast torde beteckna summan av de
materiella varor och tjänster (den reala n.),
som under ett visst år stått ett lands
invånare till buds. Att ange denna n. i siffror
(den nominella n.) låter sig knappast göra
med någon större tillförlitlighet, enär en
betydande del av det sammanlagda
produktionsresultatet ej blir föremål för köp och
försäljning — t. ex. hemmaproduktion för eget
behov och husmoderns arbete i sitt hem — och
sålunda ej heller omräknas i penningvärde.
För åtskilliga länder ha likväl försök gjorts
att beräkna n. Sålunda uppskattades n. 1928
— i milliarder doll. — till 89,4 för U. S. A.,
18,7 för England, 18 för Tyskland, 7,6 för
Frankrike, 4,9 för Italien och 16,4 för
Ryssland. O. B-g.
♦Nationalitetsmärke anbringas enl.
internationell överenskommelse även på
motorfordon (se Auto mobillagstiftning,
suppl., sp. 345); om n. på flygfarkoster se
Flygplansbeteckning, suppl.
♦Nationalitetsprincip. Om n. inom
internationell privaträtt se d. o., även
i suppl.
National labor board [nä^nol léFbo bä’d],
se Amerikas förenta stater, suppl.,
sp. 158.
National labour party [nä^nol lél’bo pä’ti],
nationella arbetarpartiet, den grupp i
Storbritannien, som samlade sig kring R.
Mac-Donald, när han 1931 bröt med Labour party
(jfr d. o., suppl.). N. erhöll vid valen 1931 13
platser i underhuset och 1935 8. L-ts.
♦Nationalmuseet i Köpenhamn. I den 1928
påbörjade museianläggningen invid Prinsens
palæ, som blir fullt färdig under 1937, har
Dansk folkemuseum fått lokaler, i vilka
samlingen delvis ordnats. De danska samlingarna
från förhistorisk tid, medeltid, renässans och
barock ha 1934—35 helt omordnats. 1937
färdigordnades myntsamlingen och
etnografiska avd. samt tillika Dansk folkemuseum,
vars friluftsavd. i Lyngby har fått ökad areal.
— Litt.: »Nationalmuseet. De danske
samlinger. Introduktion» (1935);
Nationalmuseets Arbejdsmark, Aarsskrift (1928 ff.).
Chr. A. J.
♦Nationalmuseum i Stockholm.
Före-målsbeståndet har ökats. Bl. a. funnos 1936
omkr. 3,500 oljemålningar i tavelsamlingen.
Gravyrsamlingen bestod av omkr. 100.000
blad, konstslöjdsamlingen av omkr. 19.000
n:r. Av N:s samlingar ha hittills omkr. 6,000
n:r deponerats i offentliga byggnader och
landsortsmuseer, och museet har i ökad grad
bistått studiecirklar o. a.
bildningsorganisa-tioner med demonstrationer etc. Svenska
porträttarkivet (se d. o.) överlämnade 1932 sina
samlingar till N.
Museets ord. stat 1936—37 utgjorde 273,700
kr. För ökande av vissa samlingar av
konstföremål fanns ett anslag på 15,000 kr. och
för inköp av levande svenska konstnärers
arbeten 21,000 kr. — Bland nyare gåvor till
N. märkas Amanda och Nils Personnes
donationsfond (1936) på 100,026 kr. och Hilda
Kumlins testamente (s. å.) på 200,000 kr.
Nya kataloger: C. Gunne, »Nationalmusei
målningssamling, nordiska konstnärers
arbeten» (1936); Å. Stavenow och C. Hernmarck,
»Avdelningen för konsthantverk» (1932; eng.
uppl. 1933).
Statens historiska museum (se d. o., suppl.)
började 1936 flytta från N. till egen byggnad.
♦Nationalpark, ett rikets (statens)
naturskyddsområde, vanl. rätt stort (arealer anges
nedan i kvadratmil) och täml. väl fredat enl.
lag, dock av mycket växlande karaktär.
Sverige fick 1931 sin 14 :e n., Töfsingdalen
(0,1365) i Idre i övre Dalarna. Den nuv.
arealen av svenska n. uppgår till 34 kvadratmil
(0,75 % av rikets areal). Det mesta ligger i
Norrbottens län (s. därom blott 0,5; 0,014 %
av motsv. totalareal) och exploateras
lagligen av lappar. En ny n. i Lappland är
föreslagen: Muddus (5).
Finland fick 1928 dels 7 »allmänna», dels
4 »särskilda» skyddsområden, även kallade
»naturparker», resp, »nationalparker», de
senare med mindre strängt skydd (totalarealer
resp. 12 och 3). I Sovjetunionen finnes ett
50-tal »statliga naturskyddsområden», bland
dem Europas och Asiens största (omkr. 100).
Störst i Europa utanför Ryssland äro:
Sveriges dubbla n. Sarek—Sjöfallet (31, efter
stympning 1919), den finska n. Pallastunturi—
Ounastunturi (8,5), även i lappmarken, och
Gran Paradiso (7,5) i italienska Alperna.
Afrikas djurvärld och övriga natur fredas
bl. a. i väldiga n. Kanadas totalareal (1,095)
av n. och lik värda provincial parks är drygt
Götalands med alla sjöar och hela Vänern;
i den ingår en buffelpark (448), där
indianerna ha viss jakträtt. U. S. A. ha numera
26 national parks, d. v. s. riksparker (tills.
354), jämte 70 national monuments (tills.
305) och över 1,100 state parks m. m. (tills.
156), delvis likvärda med n. Under
Roose-veltregimens fyra år ha tillkommit 350 nya
statsparker och liknande. De federala
parkerna (n. och andra) besöktes 1936 av 10
mill. pers. För n. med större orörda
vildmarker (de flesta och största) har National parks
association nyligen föreslagit namnet
national primeval parks. Nya n. förberedas, bl. a.
Big Bend i Texas och Everglades i Florida
(vardera omkr. 50, förutom Everglades’ stora
kustvatten). På s. halvklotet finnas utom
Afrika blott enstaka n. Se vidare
Naturskyddsområde, suppl. L.-G. R-1I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
