Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - National physical laboratory - National provincial bank, ltd. - National recovery administration - National research council - *National Review - Nationalsocialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
235
National physical laboratory—Nationalsocialism
236
National physical laboratory [nä^nal
fi’zi-kal lä’baratari], gr. 1900 i Teddington nära
London, offentlig anstalt för prövning av
mått, vikt, instrument av alla slag m. m. Vid
N. bedrives därjämte ett omfattande
forskningsarbete inom olika grenar av fysik och
tekniska vetenskaper. Sv. B-r.
National provincial bank, Itd. [nä^nal
pra-vi’njal bä’nk li’mitid], engelsk storbank, gr.
1833. en av »the big five». Förutom
dotterbolagens organisation hade N. .jan. 1936
omkr. 1,350 kontor i England och Wales (jfr
L 1 o y d’s bank Itd., suppl.).
National recovery administration [nä^nol
rika’vori odministrei’jon], se Amerikas
förenta stater, suppl., sp. 158.
National research council [nä^nal risä’tf
kåu’nsl]. nordamerikansk forskningscentral,
gr. 1916 på initiativ av president Wilson av
National academy of Sciences i Washington.
Dess uppgift är att organisera och
understödja mera omfattande naturvetenskapliga
forskningsuppgifter. N. var urspr. finansierat
av förbnndsregeringen men är sedan 1918 en
fullt självständig institution. Medlen till
forskningsunderstöd m. m. komma från
donationer samt i form av bidrag från industrien.
Medl. äro dels valda ombud från
naturvetenskapliga sammanslutningar och
forskningsinstitut, dels ett mindre antal ombud för handel
och industri. Såsom systerorganisationer för
den humanistiska och den socialvetenskapliga
forskningen grundades 1919 American council
of learned societies och 1923 Social Science
research council. N. utdelar årl. omkr. 800.600
doll. i understöd till forskningen. C. Bjm.
♦National Review. L. J. Maxse dog 1932.
Nuv. red. är viscountess Violet Georgine
Milner.
Nationalsocialism, en politisk ideologi med
anspråk på att vara en i sig sluten
världsåskådning. Den utformades först i den av G.
von Schönerer påverkade nationella tyska
arbetarrörelsen i Böhmen och har blivit
grundvalen för det politiska envälde, som upprättats
av Hitler i Tyskland efter 1933, och blivit
bestämmande för den omdaning, som skett på
alla områden av tyskt samhällsliv. Som dess
ideologiska föregångare kan främst
betecknas H. S. Chamberlains germanska svärmeri,
varjämte i fråga om rasläran i viss mån även
dennes föregångare J. A. Gobineaus verk »Sur
1’inégalité des races humaines» varit
förebilden. Den har fått sin auktoritativa
utformning i Hitlers »Mein Kampf» (1924—25), i
A. Rosenbergs »Mythus des 20. Jahrhunderts»
(1932) och i H. Günthers och W. Darrés verk
och senare systematiserats av andra
nationalsocialistiska författare. N. betyder i den
utformning den numera fått ett försök att
intellektuellt motivera åskådningar av
anti-intellektualistisk typ och framhäver den
instinktiva handlingen på det rationella
tänkandets bekostnad.
Karakteristisk för n. är framför allt den
betydelse, som tillmätes rasen som
dominerande politisk och kulturell faktor. Ras är
enl. Günther (»Rassenkunde des deutschen
Volkes», 1923) en människogrupp, som skiljer
sig från varje annan genom en speciell
förening av kroppsliga kännetecken och
psykiska egenskaper. Hos Günthers lärjungar
betonas ytterligare de psykiska
egenskapernas betydelse såsom raskarakteristiska;
rasforskning blir hos dem Rassenseelenforschung
(rassjälsforskning). Det nya i Günthers
raslära består i att han tillerkänner den
nordiska rasen överlägsenhet över alla andra.
Rosenberg går i detta fall ännu längre, i det
att han förklarar den nordiska rasen vara den
enda kulturskapande, under det att övriga
indoeuropeiska raser (arier) endast äro
mottagliga för kultur. I motsats till de nordiska
folken är, anser han, det judiska folket ett
evigt kulturförstörande element. (Man
använder ofta ordet »motras», Gegenrasse.) Det
tyska folket är en rasblandning, i vilken det
nordiska inslaget dominerar (enl. Günther
omkr. 60 %) över det östliga och dinariska.
Att stärka detta nordiska inslag i det tyska
folket bör därför enl. n. vara all politiks
ledtråd (»der nordische Gedanke»).
Utgångspunkten för n:s politiska ideologi
1» det tyska folket. Detta begrepp, i
verklig-jeten grundat på språklig enhet, söker man
göra förenligt med rasideologien genom att
liHteckna det som en blods- och
ödesgemenskap, som man utsträcker till att omfatta
gångna och kommande generationer (»das
ewige Deutschland»). Denna ödesgemenskap
har uppstått inom det område, som folket
bebott, dess bestånd är även i framtiden
beroende av denna jord, folkgemenskapen är sålunda
betingad av blod och jord (»Blut und Boden»).
Statens uppgift är endast att trygga folkets
existens och att utveckla dess andliga och
materiella krafter till högsta möjliga
fulländning. Ju fullständigare »rikstyskar»
(»Reichs-deutsche») och »rastyskar» (»Volksdeutsche»;
i praktiken sammanfallande med
tyskspråkiga) täcka varandra, dess bättre kan
staten fylla sin uppgift. Att en fullständig
kongruens är omöjlig på grund av
Mellaneuropas invecklade befolkningsförhållanden
erkännes, men ur statens väsen härleder n.
rikets rätt att representera utlandstyskarnas
ideella intressen.
N:s statsform är enväldet. N. förutsätter
hos folket lika väl som hos individen en vilja,
som emellertid ej är summan av alla
individers och alltså icke kommer till uttryck i
ett demokratiskt styrelsesätt. Denna
folkvilja manifesterar sig endast i en ledares
personlighet, och då ledaren är denna
folkviljas exekutor, är ledarprincipen endast en
förädlad form av demokrati. Då staten
endast är ett folkviljans organ och ledaren och
det med honom identiska partiet representera
folkviljan, har partiet anspråk på att när
som helst ingripa i statsverksamheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
