Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radiostörningar - Radioteater - *Radioteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
535
Kadioteater—Radioteknik
536
Bild 1. Elektrodsystem i en hexod (Telefunken). —
Bild 2. övre delen av ett vattenkylt sändarrör
(Telefunken) för 300 kW. Upptill katod-, galler- och
kylvattenledningar, nedtill anodens överkant.
många fall iakttas exakt samtidigt på två
platser även vid så stort avstånd som 12,000
km mellan dem. Sådana koincidenser äro så
vanliga, att åtm. de flesta måste bero på
gemensam störningskälla, som då måste vara
mycket avlägsen (trol. tropiska åskväder).
R. ha en komplicerad daglig period, äro
starkare under sommaren än vintern och synas
ha ett visst samband med solfläckarna. R:s
riktning har bestämts genom radiopejling.
Den vanligaste riktningen varierar med tiden
på dagen och året. Atmosfäriska r. äro
vanligast och starkast i bergstrakter och i
tropikerna och störa mindre, ju kortare
våglängden är. De kunna bekämpas genom
lämplig antenn, lös antennkoppling, hög
selekti-vitet, riktad mottagning, vid kommersiell
trafik även genom lämpligt val av
mottagningsort samt genom speciella metoder, t. ex.
sändning med blott ett sidoband (se
Radioteknik, nedan), varvid den bandbredd, för
vilken mottagaren skall reagera, kan minskas
till hälften.
Om störningar genom främmande sändare
och deras bekämpande se Radioteknik,
nedan. Störningar genom främmande
mottagare voro förr vanliga (interferenston,
»kanariefåglar», uppkommen genom växelverkan
mellan sändarens bärvåg och en närbelägen
självsvängande mottagare) men ha nu
avtagit i antal genom att återkopplade
mottagare blivit mindre vanliga.
R. från andra elektriska apparater bero på
elektriska svängningar, alstrade t. ex. av
ljusbågar (bl. a. i kvicksilverlikriktare) el.
gnistor vid brytning av elektriska strömmar.
De kunna utgå från vanliga strömbrytare
och ringklockor, från temperatur regulatorer i
elektriska värmeapparater, från gnistor vid
kolborstarna i motorer och kontaktbyglar på
spårvagnar, från tändgnistan i
förbränningsmotorer och eldningsapparater m. m. Dessa
r. äro starkt märkbara även vid
kortvågs-mottagning. De följa i stor utsträckning de
elektriska ledningarna, varför nätanslutna
apparater ofta måste förses med skydd för r.,
som komma från nätet. Störningsförande
ledningar verka emellertid även som antenner
och utstråla r., som uppfångas av
mottagar-antennen. Denna bör därför anbringas så
fritt från störande ledningar som möjligt.
Detta slags r. motverkas genom en högt och
fritt uppsatt utomhusantenn, och de
mottagna signalerna bli samtidigt starkare. Då
antenn-nedledningen passerar genom
»stör-ningsdimman», bör den kapslas metalliskt;
den kan med en högfrekvenstransformator i
vardera ändan anslutas till antenn, resp,
mottagare. Dessa r. kunna ofta minskas genom
lämpligt utförda kontakter vid
avbrottsstäl-let el. genom parallellkoppling av
kondensa-torer och motstånd. Då störningarna komma
ut på nätet genom den störande apparatens
anslutningsledningar, kan det vara lämpligt
att i dessa inkoppla dämpspolar. Som
strål-ningsskydd kan metalltrådsnät stundom vara
verksamt. På grund av dessa r:s stora
betydelse ha de bekämpats av offentliga
myndigheter, i Sverige av Samarbetsdelegationen
mot radiostörningar (bildad 1929 av
representanter för Telegrafstyrelsen,
Kommerskollegium, Sv. elektricitetsverksföreningen och Sv.
teknologföreningen), som med statsanslag
utför mätningar för lokalisering av
störningskällor och ger anvisningar om störningsskydd.
Nya apparater förses nu ofta vid
tillverkningen med sådant skydd. Ehuru lagfäst
förpliktelse saknas, ingå bestämmelser om
störningsskydd i många elektricitetsverks
abonnemangsvillkor. Sv. B-r.
Radioteater, se Rundradio, suppl.
♦Radioteknik. Inom alla grenar av r. ha
stora framsteg gjorts på senare år. Inom
sändartekniken märkas nya rörtyper, bl. a.
magnetroner (se d. o., suppl.) för alstring av
ultrakorta vågor. För stabilisering av de
kortaste vågorna har turmalin befunnits ha
företräden framför kvarts. Flera nya
module-ringskopplingar ha utvecklats. Vid vissa av
dessa uppnår man stor energibesparing
genom att automatiskt minska bärvågens
amplitud med minskad modulering (minskad
mikrofonström). Full effekt utstrålas då
endast i ögonblick med maximal ljudstyrka.
Bärvågseffektens minskning med ljudstyrkan
får dock ej drivas för långt med hänsyn till
mottagare med fadingkompensation (se
nedan), vilka annars skulle ge nästan konstant
ljudstyrka, oberoende av styrkan av det ljud,
som träffar sändarmikrofonen. I viss grad
minskar man dock avsiktligt vid all
rundradiosändning dynamiken (förhållandet
mellan ljudstyrkan vid fortissimo och
pianis-simo), utan att detta verkar märkbart
stö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
