Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjtjeglovsk - Sjtjerbinovka - *Sjukbår - Sjukbärarkompani - *Sjukförsäkring - Sjukhjälpsfond - *Sjukhus - Sjukhuskompani - *Sjukkassa - *Sjuksköterska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
787
Sjtjeglovsk—Sjuksköterska
788
Sjtjeglovsk [JtJeglåTsk], se K e m e r o v o,
suppl.
Sjtjerbinovka [JtferbFnofka], stad i
Donets-området, Ukraina, 40 km n. om Stalino;
36,691 inv. (1933). Stenkolsgruvor och stora
koksverk.
*Sjukbår. Standard föreligger på
sjuktrans-portbar (SSK-28; jfr S j u k v å r d I, suppl.).
Den är bekväm för den sjuke, lätt att
hantera och transportera, är konstruerad av
rost-härdiga stål rör, väger 8—9 kg och kan
användas i olika sjuktransportfordon (se d. o.,
suppl.). — Se även B å r 1 a g, suppl. F-z B-r.
Sjukbärarkompanl, se Sjukvård II,
suppl.
*Sjukförsäkring, se även Sjukkassa,
nedan.
Sjukhjälpsfond, se Sjukförsäkring,
sp. 950.
*Sjukhus, se även Intagning på
sjukhus, suppl.
Sjukhuskompani, se Sjuk vård II, suppl.
*S!ukkassa. Den 1931 genomförda
sjuk-kasselagstiftningen har ändrats i vissa
avseenden. Sålunda ha 1937 de från början
införda bestämmelserna om överflyttning av
sjukkassemedlemmar mellan de erkända s.
inbördes samt mellan de svenska kassorna och
motsv. s. i utlandet modifierats i syfte att
göra tillämpningen smidigare.
Bestämmelserna i fråga om väntetid, innan försäkringen
träder i kraft för nyinträdda medl., och i
fråga om karenstid (3 dagar), varunder
sjukpenning icke må utges i början av
sjukdomsfallen, ha uppmjukats, de förra genom att
väntetiden på vissa villkor slopats beträffande
barn, som vinna inträde vid fyllda 15 år, och
de senare bestämmelserna så tillvida, att
ka-renstid icke längre behöver beräknas vid
sjukdomsfall, som inträffar inom 90 dagar
frän ett tidigare fall. Moderskapspenningen
skall utgå med ett engångsbelopp av lägst
110 kr. i st. f. den tidigare dagsersättn ingen.
Samtidigt ha emellertid kassorna befriats från
att utge ersättning för barnmorskevård och
för värd på förlossningsanstalt, vilket
sammanhänger därmed, att vården, i förra fallet
helt och i senare fallet i allt väsentligt, skall
bekostas av det allmänna.
Statsbidraget till kassorna för bekostade
sjukvårdande åtgärder höjdes 1935 till ett
belopp, motsv. 1/3 av kostnaderna i st. f.
tidigare endast 1/«. 1937 ändrades
bestämmelserna om erhållande av statsbidrag
ytterligare, dels i samband med den nyssnämnda
omläggningen av moderskapsförsäkringen,
varigenom bidraget höjdes till 75 kr. per
barns-bördsfall, dels genom att bidrag till
kostnader för medlems intagning på
sjukvårdsan-stalt medgavs enl. samma grunder som för
bekostad läkarvård.
För understöd åt sjukkasseverksamheten
fanns i riksstaten till 1937 års riksdag för
budgetåret 1937/38 upptaget ett belopp av
13,300,000 kr., däri inräknat anslaget till s:s
moderskapsförsäkring. Vid årsskiftet 1936/37
funnos enl. preliminära uppgifter inalles 1,366
erkända s. med nägot över 1 mill. medl. 1935,
då medlemsantalet vid årets slut uppgick till
omkr. 927,000, belöpte sig kassornas
inkomster till i runt tal 40 mill. kr., varav i/i
utgjordes av statsbidrag. Såsom sjukhjälp
ut-gåvos omkr. 31 mill. kr. och såsom
moder-skapshjälp omkr. 1 mill. kr. Kassornas
förmögenhet redovisades till 27 mill. kr.
Förutom de statsunderstödda kassorna
funnos vid 1935 års utgång registrerade men icke
statsunderstödda s. till ett antal av 566 med
i runt tal 262.000 medl. Till denna kategori
av s. höra numera även fortsättningskassor.
Kassorna hade 1935 en förmögenhet,
inräknat fonder för begravningshjälp, av 10 mill. kr.
De oregistrerade s., vilka tidigare
före-kommo i stort antal, ha genom den 1931
införda skyldigheten att låta registrera sig
förlorat i betydelse. Åtskilliga smärre dylika
kassor torde emellertid fortfarande vara i
verksamhet. E. B-J.
*Sjuksköterska. Antalet godkända
sjuk-sköterskeskolor är f. n. 20. Samtliga äro
treåriga. 725 elever kunna årl. mottagas för
utbildning i sjuksköterskeskolorna. De flesta
skolor ha direkt — de övriga indirekt —
anslutning till godkänd sjuksköterskebyrå.
som förmedlar arbete för resp. s. Antalet i
aktiv tjänst (anställda på sjukhus eller
annan anstalt, verksamma i öppen sjukvård eller
socialt arbete, i privatvård m. fl. områden)
arbetande s. var vid 1936 års utgång omkr. 8,000.
På grund av 1935, 1936 och 1937 års
riksdagsbeslut ändrades i viss mån
bestämmelserna om sjuksköterskeväsendet. I främsta
rummet gäller detta distrikts- och
dispensär-vården samt utbildningen vid Statens
dist-riktssköterskeskola av blivande
distrikts-och dispensärsköterskor ävensom utbildningen
av s. i barnavård och barnsjukvård.
Utbildningen vid Statens distriktssköterskeskola
omfattar numera minst sex månaders kurs i
barnavård och barnsjukvård. För inträde i skolan
fordras bl. a. utbildning jämväl i vissa
specialgrenar av sjukvården. 1 Centralskolan för
specialutbildning av barnsjuksköterskor,
omfattande ettårig kurs på barnsjukhus, f. n.
förlagd till barnavd. på Norrtulls sjukhus,
Stockholm, meddelas under det tredje
utbildningsåret specialutbildning åt de av
sjukskö-terskeskolornas elever, som önska anställning
på barnsjukhus eller annan anstalt för barn,
på barnavårdscentral eller annan gren av
öppen barnavård. Efter nämnda ettåriga kurs
följer kurs i social barnavård under 3—4 mån.
S. kan också vinna inträde i Centralskolan.
Betr, distriktsvården gäller nu, att
landsting skall vara huvudman för verksamheten
(förut jämväl kommun). Staten betalar 1,000
kr. (förut 500 kr.) per distriktssköterska och
ålderstillägg. Distriktssköterska anställes i
första hand för uppgifter, som falla under
den förebyggande hälsovården, i vissa fall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
