Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Spanien - Historia - Inbördeskriget 1936—37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
863
Spanien (Inbördeskriget 1936—37)
864
i Medelhavet. Italien och Tyskland — som
även inbjudits till Nyon — deltogo ej i
förhandlingarna, men efter konferensens slut
förklarade sig Italien dock villigt att under
vissa förutsättningar jämte England och
Frankrike ansvara för kontrollen i
Medelhavet. Resultatet av förhandlingar om
möjligheten av att få de utländska trupperna att
lämna S. är ännu ovisst, när detta
skri-ves. B. E-r.
Inbördeskriget 1936—37. Förberedelser för
en väpnad kupp påbörjades våren 1936 i syfte
att genomföra den först under hösten, men
på grund av den politiska oron (se ovan,
sp. 861) sattes den i verket, trots att
förberedelserna icke voro avslutade. 16 juli
gjorde general Franco revolt på
Kanarieöarna, och natten till 17 juli genomfördes en
liknande kupp i Spanska Marocko. Däremot
ledde de revoltförsök, som följ, dag gjordes
i S., endast i ett fåtal garnisonsorter till
positiva resultat. Två upprorscentra bildades
dock, ett kring Burgos och Valladolid under
general Mola och ett kring Sevilla under
general Queipo de Llano. För general Franco,
som flugit till hemlandet, blev den närmaste
uppgiften att förstärka de få disponibla
styrkorna i själva S. med trupper från Marocko,
där både den av spanjorer rekryterade
främlingslegionen samt de infödda förbanden voro
honom tillgivna. Detta lyckades, delvis genom
sjötransporter men främst genom
flygtransporter över Gibraltar sund. Till en början
kunde endast ett fåtal man överföras per flyg
varje dag, men sedan italienska och tyska
bomb- och transportflygplan anlänt,
transpor
Den grova linjen betecknar fronternas ungefärliga sträckning 21 okt. 1937. Svarta
flaggor: område, besatt av regeringstrupper. Vita flaggor: område, besatt av
Francos trupper.
terades ända till 800 man per dag och
sammanlagt bortemot 10,000 man medelst flyg
över det åtm. tidtals av regeringsflottan
behärskade vattnet.
De företag, som följde närmast på de
lokala kupperna, fingo karaktären av raider
längs vägarna; de utfördes ofta med
mo-toriserade förband. Huvudriktningarna för
dessa operationer blevo från Sevilla mot
n. och från Burgos—Valladolid mot Madrid.
Efter hand uppstod en gles frontbildning,
samtidigt som här och var regeringstrupper
belägrade revolterande garnisoner (t. ex. i Alcäzar i
Toledo, där en skara värjde sig ända till 28
sept., då den undsattes). Längst i n.
behärskades från början Atlantkusten samt n.
delarna av Kantabriska bergen med de
viktigaste gruvområdena av regeringstrupper och
baskiska frivilliga, vilka över Irün hade
förbindelse med Frankrike. Denna förbindelse
avklipptes dock 4 sept. genom en offensivstöt.
I n. ö. Spanien stabiliserades läget tidigt och
förblev i huvudsak detsamma under krigets
hela första år. Strider pågingo med växlande
framgång, särskilt vid Huesca och kring
Teruel.
Efter Toledos erövring försökte Franco
taga Madrid genom en frontal stöt, men
staden försvarades med framgång under ledning
av general Miaja. Blodiga strider, bl. a.
upprepade flygangrepp, fortgingo under vintern
utan några mera märkliga resultat. I s.
intog general de Llano i febr. 1937 Malaga,
varpå följde en framryckning mot Almerfa,
vilken dock snart avstannade. Senare på
våren erövrade nationalisterna Bilbao efter
hårda strider, först
ledda av general
Mola och, sedan
denne 3 juni störtat
med ett flygplan,
av general Dävila.
Därigenom kommo
stora delar av det
här belägna
betydelsefulla gruvområdet i Francos
händer.
På sommaren
återupptogs offensiven
i n. och ledde 26
aug. till erövrandet
av Santander.
Härvid spelade några
av italienska
frivilliga sammansatta
divisioner en
framträdande roll.
Under sept. fortsattes
f ramryckningen
mot
regeringstruppernas sista
ställningar i n. Spanien,
inom området n. om
Oviedo. Gijön be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
