Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spannmålsreglering - *Spannmålstorkning - *Spannmålstullar - Spansk-amerikanska litteraturen - Kolonialtiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
867
Spannmålstorkning— Spansk-amerikanska litteraturen
868
nivå även före 1 juni företaga s. k.
stödköp. Inlösningen av brödspannmålen
konsumtionsåret 1935—36 överläts på ett nytt
företag, Svenska spannmåls -a. - b.
(aktiekap. 5 mill. kr., av vilket staten äger
4,999,500 kr.), med vilket staten träffade
avtal (se Sv. Författningssaml., n:r 501,
1935). Svenska spannmålsföreningen har sedan
trätt i likvidation. Inlösningen utbyttes 1936
mot ett stödköpsförfarande. Svenska
spann-målsbolaget företager, när så erfordras,
stödköp på marknaden, varigenom den av
statsmakterna fastställda prisnivån upprätthålles.
Av de lager, som därvid uppkomma, kan även
försäljning ske till förhindrande av
prisstegring utöver en viss nivå. Vid
spannmålsbola-gets försäljning och inköp gälla vissa
kvali-tetsbestämmelser (se Sv. Författningssaml.,
n:r 494, 1936). För att förhindra prisstegring
på grund av export vid högre pris på
världsmarknaden än inom landet, vilket inträffade
hösten 1936, utfärdades förbud mot utförande
av vete och råg (se Sv. Författningssaml.,
n:r 528, 1936). Detta gällde 12 okt. 1936—
1 sept. 1937. Dylikt förbud har även gällt
(10 maj—1 sept. 1937) beträffande råg- och
vetemjöl samt vetegryn. Bl. a. för att
erhålla medel till täckande av med s.
förenade kostnader förordnades 1934, att viss
avgift (veteavgift) skulle uttagas (nu
gällande förordn. återfinnes i Sv. Författningssaml.,
n:r 280, 1935). Avgiften erlägges för såväl
svenskt som utländskt vete, som användes
för tillv. inom Sverige av mjöl eller gryn.
Den har varierat mellan 2,50 och nu (1937)
gällande 0,50 kr. för 100 kg. Sedan 1933 har
s. även omfattat grynhavre. Samtidigt med
förordning om användning av svensk havre
vid tillv. av havregryn eller -mjöl (se Sv.
Författningssaml., n:r 234, 1933) infördes
bestämmelser om importreglering för dessa.
Om handläggning av frågor rörande s. se
Inmalning, suppl. Y.
♦Spannmålstorkning. Under senaste åren
har den s. k. pelartorken införts vid s.
i Sverige. Den består av ett vertikalt schakt,
genombrutet av balkar med tvär-
snitt (se bild), under vilka torkluften föres
till och från spannmålsmassan inom
schaktets olika delar. — Enl. en av H. Edholm (se
d. o., suppl.) utarbetad konstruktion erhålles
genom placering av balkarna i etager, med
luftströmningen som bilden visar,
intermit-tent torkning på så sätt, att kornen, då
spannmålsmassan långsamt glider genom silon, få
en kortvarig yttorkning i etagerna och
däremellan en vilotid, under vilken
fuktigheten hinner fördela sig från kärnans inre till
ytan. Tack vare denna placering är det
möjligt att genom spannmålsmassan vid lågt
tryck framföra stora luftmängder, som alltid
träffa de på ytan fuktigaste kornen, och
härigenom får torkluften största möjliga
fuktig-hetsmättnad. Genom att stora luftmängder
kunna föras genom silon, vilket åstadkommits
Principskiss av
spannmålssilo för
intermittent
torkning. Ttorknings-etager, V
viloeta-ger, S spannmål,
F fläkt, J
spann-målsinjektor.
även genom en speciell balkkonstruktion med
tvärsnitt, vidgade mot luftinloppen, är det
möjligt att utföra torkningen med luft av
klimatisk temp. el. med
obetydlig temperaturförhöjning.
Konstruktionen tillämpas dels
för den kombinerade
tork-och lagringssilon, ev. med en
mindre värmekälla (elektrisk)
som reserv, dels för torkning
med enbart varmluft vid
hög temp. Den har förts i
marknaden av a.-b. Svenska
fläktfabriken under namn av
S. F. - s i 1 o n.
Denna torkapparat har i
det svenska jordbruket
ändrat utvecklingen av
ekonomibyggnaderna. Möjligheten
att omedelbart vid själva
gården torka spannmålen
medför, att sädesskördarna genast
kunna avtröskas vid
inkörningen, även om kärnan är
fuktig, och härigenom bli de
vanliga sädeslogarna ej längre
erforderliga. — Litt.: H.
Edholm, »Undersökningar
angående torkning av
spannmål» (Tekn. Medd. från
Vattenfallsstyrelsen, E 18, 1932)
och »Funktionella
lantgårds-byggnader» (ibid., E 19, 1935);
Å. Äkerman och S. Tiberg,
»Kortfattad handbok i
lag
ring och skötsel av spannmål» (2:a uppl.
1937). H. E-m.
♦Spannmålstullar ha i Sverige, liksom i
flertalet spannmålsimporterande länder, på
1930-talet förlorat tidigare handelspolitisk
betydelse genom importreglering (se d. o.,
suppl.) i andra former (se Inmalning,
Monopol och Spannmåls reglering,
alla i suppl.).
Spansk-amerikanska litteraturen. Under
kolonial tiden (omkr. 1500—början av
1800-talet) var s. mestadels en svag efterklang
från andra länder, främst Spanien. Många
av »conquistadorerna» och deras följeslagare
voro själva poeter; kolonialtidens förnämste
lyriker, B. de Valbuena (d. 1627), var
född i Spanien; spanjor var även
skalden-krigaren A. d e E r c i 11 a y Z u n i g a, vars
historisk-episka dikt »La Araucana» (d. 1
1569) var den första spansk-amerikanska
dikten av litterärt värde. Å andra sidan var en
av den spanska guldålderns dramatiker, J.
Ruiz de Alarcön, bördig från Mexiko;
man har också i hans diktning velat spåra
specifikt sydamerikanska drag. Eljest
fram-bragte kolonialtiden ingen Amerikafödd
författare med utpräglat sydamerikanska drag.
En verklig skaldebegåvning var dock den
märkliga mexikanska skaldinna, som är
känd under sitt klosternamn, Sor Juana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
