Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stridsgaser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stridsgaser
971
ammoniak och sönderdelas av dessa. Dessa
medel kunna därför användas för
oskadliggörande av fosgen i slutna rum. D i f o
s-g e n, s u r p a 1 i t e, är vid rumstemp. en
vätska. Den har kommit till användning på
grund därav, att den bättre lämpar sig för
fyllning i artilleriprojektiler än fosgen.
Di-fosgen erinrar i sina verkningar om fosgen.
Kvävande s. med till skillnad från fosgen
kraftiga retverkningar äro klorgas och
k 1 o r p i k r i n samt en särskild klass av
arsiner, de s. k. alifatiska arsinerna, vilka
representeras av metyldiklorarsin
och etyldiklorarsin, vilka huvudsaki.
uppmärksammats efter världskriget.
Frätande (hudskadande) s. angripa i
såväl gas- som vätskeform varje del av
organismen, som utsättes för dem. Den mest
kända är d i k 1 o r d i e t y 1 s u 1 f i d, även
kallad senapsgas, y p e r i t och 1 o s t.
Den är en lättflytande olja, svårlöslig i vatten.
I rent tillstånd stelnar den redan vid 14,4° C
till färglösa, isliknande kristaller. Den
tekniska produkten, som är mörkfärgad, stelnar
dock vanl. först vid 5°—8°. Dess lukt
påminner om senap, pepparrot och vitlök. Ren
senapsgas är praktiskt taget luktlös;
förefintlig lukt härrör från föroreningar och
varierar därför med halten av dessa. Typiskt
för lukten är, att man snart »vänjer sig» vid
den genom att luktsinnet avtrubbas, man
märker den ej längre. En av dess mest
karakteristiska egenskaper är, att den »fuktar»
föremål, som den kommer i beröring med, och
snabbt uppsuges av dessa, vilka därvid bli
nedgasade förgiftningskällor för lång tid
framåt på grund av senapsgasens
kvarlig-gande egenskaper. I tyg uppsuges senapsgas
ögonblickligen, likaså i vissa lädersorter,
under det att smorläder och sulläder kunna stå
emot i timmar. Tjocka gummistövlar och
även gummigaloscher erbjuda skydd under
lång tid. Vissa slag av cellofan äro
ogenomträngliga för senapsgas och kunna därför
användas till senapsgastäta förpackningar.
Senapsgas ger vid sin inverkan icke upphov
till någon omedelbar irritation. Man känner
således ingenting, när man träffas av
senapsgas, vilket i hög grad försvårar skyddet emot
den. Känsligast äro ögonen. Om
vederbörande utsatts för senapsgasånga, börjar efter
5—12 tim. först en känsla av tyngd och
stickning i ögonlocken, åtföljd av svullnad
av bindehinnan, tårflöde och stark
ljusskygghet. De koncentrationer, som erfordras
härför, äro omkr. 0,5 mg/m3 vid inverkan under
en tid av omkr. 10—25 min. Har endast
senapsgas i verklig gasform inverkat, gå
skadorna, som kunna kvarstå i månader, för det
mesta tillbaka utan att efterlämna framtida
men. Om stänk av flytande senapsgas
däremot komma i ögonen, blir följden i regel
fullständig blindhet. Vid inverkan på näsans
slemhinnor av senapsgasånga äro de första
subjektiva symtomen förlust av luktförmåga,
972
följd av katarr i näshålan. Vid lätta skador
genom inandning märkes först en känsla av
retning och torrhet i halsen, sedan hostanfall
och upphostningar, stämman blir hes och
kraxande. I svåra fall uppstå brännskador.
Lungskadorna utveckla sig till
lunginflammation med hög feber och hjärtsvaghet.
Nästan alla dödsfall vid senapsgasförgiftningar
ha förorsakats av lungskador. Vid inverkan
av flytande senapsgas på huden börjar efter
omkr. 2 tim. en svag, fläckformig rodnad
synas. Denna rodnad tilltager sedan alltmera
i intensitet. Efter 8—9 tim. börjar
inflam-mationsytan svullna, ser anemisk ut och
skiljer sig från den friska huden genom en
intensivt röd begränsning, som blir ännu
skarpare senare, då själva härden antager en
vitgul färg. Efter 20—24 tim. bildas sedan
fullt med små blåsor, som senare kunna växa
ihop till större. Innehållet i dem är icke
giftigt. Senast på tionde dagen gå blåsorna
sönder. Ung. på fjortonde dagen når
inflammationen sin höjdpunkt. Sårytan är
överdragen med tjocka, smutsgula beläggningar,
och då senapsgasen kan tränga djupt in i
vävnaden, ligger sårytan ofta insänkt. Såren
äro mycket svårläkta. Normalt åtgå omkr.
sex veckor, innan vederbörande är återställd.
Den egentliga risken är, att om såren icke
skötas och hållas sterila, infektion med
åtföljande blodförgiftning kan bli följden. Om
man är i tillfälle att i tid vidtaga åtgärder,
kunna allvarliga skador av flytande
senapsgas undvikas. Medelst olika indikeringsmedel
är det möjligt att upptäcka enskilda
senapsgasdroppar. Innan senapsgasen hunnit sugas
in i huden, kan man på olika sätt genom
»av-gasning» oskadliggöra densamma.
Sanerings-lösningar finnas numera utexperimenterade,
som momentant förstöra senapsgasen. Om
senapsgas kommer till användning i större
skala, kommer med all sannolikhet ett mycket
stort antal personer att bli i behov av
av-gasning, men endast i vissa fall är speciell
läkarbehandling nödvändig. Det väsentligaste
vid behandlingen är, att den sker så snabbt
som möjligt. Senapsgasdroppar direkt på
huden böra behandlas senast inom 5 min.
Personer, vilkas kläder blivit nedsmittade av
senapsgas, skola snarast möjligt — senast
inom 10—20 min. från det vederbörande
utsatts för gasen — avlägga dessa, tvätta sig
grundligt, helst taga ett bad och byta kläder.
Dröjer man längre, kan icke behandlingen
beräknas vara av större värde. — Till de
frätande s. hör även en annan gas, som låtit
mycket tala om sig, näml. 1 e w i s i t. I sina
egenskaper överensstämmer den närmast med
de alifatiska arsinerna. Från senapsgasen
skiljer den sig genom sin ytterst intensiva
lukt av pelargonia, som gör, att även de
minsta spår av densamma kunna upptäckas,
vidare därigenom, att stänk av lewisit på
huden omedelbart ge sig till känna genom
en stickande retning samt att den betydligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
