Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - *Sverige - Försvarsväsen - Luftförsvaret - Det fasta försvaret - Ekonomisk försvarsberedskap - Frivilliga försvarsverksamheten - Sport och idrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1041
Sverige (Sport och idrott)
1042
chefen eller landsfiskalen dess luftskyddschef.
Sedan 1 juli 1937 gälla för luftskyddet en
särskild luftskyddslag (Sv. Författningssaml.,
n:r 504, 1937) och en luftskyddskungörelse
(Sv. Författningssaml., n:r 505, 1937). R. Å.
Det fasta försvaret utgöres enl.
1936 års försvarsordning av Bodens fästning,
Tingstäde fäste och Gotlands fasta
kustar-tilleriförsvar (på n. Gotland) samt
kustfästningarna: Karlskrona och Vaxholm (vans inre
anläggningar delvis förlagts i materielreserv,
under det att nya försvarsanstalter ordnats
i Stockholms skärgårds havsband), Älvsborg
och Hemsö, de båda senare förlagda i
materielreserv.
Ekonomisk f ör sv ar sb er edskap.
Planläggande organ på detta område är
fortfarande rikskommissionen för ekonomisk
för-svarsberedskap (se d. o., suppl.), vilken enl.
1936 års försvarsordning erhållit förbättrad
organisation. Enl. dess instr. (Sv.
Författningssaml., n:r 311, 1937) åligger det denna
kommission bl. a. att verka för att
förberedelser bli utförda, så att under krig,
krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden
krigsmaktens behov av förnödenheter kan
tillgodoses, folkförsörjningen tryggas och
näringslivets fortgång såvitt möjligt
säkerställas. En betydelsefull åtgärd för stärkandet
av den ekonomiska försvarsberedskapen
vid-togs 1937, då riksdagen beslöt, att till en
början 70 mill. kr. av riksbankens tillgångar
på utländska valutor skola disponeras för
inköp och lagring av vissa viktiga varor.
C. A. E.
Den frivilliga försvarsverksamheten
har under de senaste åren varit särskilt
livaktig. Propaganda för riksförsvaret i dess helhet
bedrives av Riksförbundet för Sveriges
försvar och Allmänna försvarsföreningen. Andra
organisationer bedriva propaganda för vissa
verksamhetsgrenar inom försvaret, vilka de
understödja främst genom utbildning av sina
medl. Dit höra skytteförbunden,
landstorms-förbunden, luftskyddsförbunden, Röda korset,
Frivilliga automobilkåren, Sveriges frivilliga
motorbåtskår och Röda stjärnan. Föreningen
Sveriges flotta verkar för sjöförsvaret. Av
rent lokalt betonade försvarsföreningar
märkas Föreningen för Stockholms fasta försvar,
Föreningen för Norrlands fasta försvar och
Föreningen för Göteborgs försvar. K. H-g.
Sport och idrott. Idrotten har gamla anor
i S., och våra nordiska förfäder, vilkas ideal
voro vapenduglighet och kroppslig styrka,
idkade flitigt kroppsövningar av skilda slag.
En kraftig och härdad kropp var målet för
ynglingens uppfostran, i vilken enl. de gamla
sagornas vittnesbörd ingingo löpningar och
hopp, ridning, spjutkastning, bågskytte och
olika slags vapenlekar, bollspel och
simning. Skridskoåkning, tidigast på skenor av
ben, s. k. isläggar, och skidåkning ha gamla
anor. Fynd i torvmossar ha visat, att skidor
användes i S. redan under stenåldern.
Under medeltiden satte riddarväsendet sin
prägel på kroppsövningarna: ridning,
bågskytte, fäktning o. a. vapenövningar ingingo
i riddarens uppfostran. I tornerspelen
prövades sedan hans färdigheter. Under hela
medeltiden och långt in i nyare tid fortsatte
dessutom folkliga lekar och idrott, som ofta
inför stor publik övades på tingsplatser el.
särskilda lekvallar. De trol. urgamla
gotländska spelen varpa och pärk ha fortlevat till
våra dagar liksom långboll, brännboll,
korgboll och slungboll.
Det finns alltså vissa föreningsband mellan
den gamla nordiska idrotten och den moderna
sporten, som kom till S. på 1880-talet från
England. Redan långt tidigare fanns det
dock ansatser till organiserad svensk idrott.
1796 stiftade prof. J. Svanberg Upsala
sim-sällskap, som var den första
sammanslutningen i sitt slag i världen och kraftigt verkade
för simkunnighetens höjande. Senare beredde
P. H. Ling (se d. o.) genom sitt banbrytande
arbete för gymnastik och fäktning marken för
idrottens genombrott. Av stor betydelse blev
Stockholms gymnastikförening (stiftad 1875),
som under ledning av dåv. löjtnant V. G.
Balck (se d. o.) företog en mängd
uppvienings-turnéer till utlandet, däribland till England
(1880), där de svenska gymnasterna stiftade
bekantskap med engelsk sport. Balck blev
entusiasmerad och började omedelbart efter
hemkomsten det oförtrutna arbete för
idrottens popularisering, som sedan kom att bära
så rika frukter. 1903 grundades så Svenska
gymnastik- loch idrottsföreningarnas
riksförbund, där kronprins Gustav Adolf, dir. S.
Edström och överstelöjtnant E. Bredberg varit
de ledande. 1 okt. 1937 hade förbundet 23
distrikts- och 21 specialförbund med 5,066
föreningar och 349,195 medl.
Efter genombrottsåren fick svenska
idrotten en kraftig stöt framåt genom det
framgångsrika deltagandet i extraolympiaden i
Aten 1906. Sedan dess har S. med stora
trupper deltagit i alla olympiader och väl hävdat
sig; sammanräknas poängen från alla följ,
olympiader, kommer S. på andra plats efter
U. S. A. (se tabeller vid Olympiska
spelen, även i suppl.). 1912 års olympiad
anordnades av S. i Stockholm och betecknar en
milstolpe i svensk idrotts utveckling; andra
sådana ha varit nordiska spelen, anordnade 7
ggr 1901—-26, som betytt mycket för
vinteridrotternas utveckling, baltiska spelen i Malmö
1914, svenska spelen i Stockholm 1916 och
1922 samt Göteborgsspelen 1923. Till 1912 års
olympiad uppfördes Stockholms Stadion, S:s
första moderna idrottsanläggning. Senare ha,
mycket tack vare Sveriges centralförening för
idrottens främjande (stiftad 1897) och på
senare år riksförbundets idrottsplatskommitté,
idrottsplatser anlagts i alla större samhällen.
Bland dem märkas Fotbollsstadion, Råsunda,
Sveriges största idrottsplats, rymmande nära
40,000 åskådare, Slottsskogsvallen och Ullevi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
